Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Vakna!  |  Nr 5 2017

 TEMA

När krisen slår till – steg som kan rädda liv

När krisen slår till – steg som kan rädda liv

”Jag föll nästan omkull av den öronbedövande smällen. Rök vällde ut ur ventilationen, och skyskrapan stod snart i lågor.” (Joshua)

Jordbävning, orkan, terrorattack, skolskjutning ... De här orden ses allt oftare i nyhetsrubriker. Det är en sak att läsa om en katastrof, men en helt annan att vara med om en. Vad kan du göra innan, under och efter en katastrof för att öka dina chanser att överleva?

 INNAN – FÖRBEREDELSE

VEM SOM HELST kan drabbas av en katastrof. Nyckeln till överlevnad är att man är beredd. Men hur förbereder man sig för en katastrof?

  • Förbered dig mentalt. Det är bra att vara medveten om att katastrofer inträffar och att du och din familj riskerar att drabbas. Det är för sent att börja förbereda sig när katastrofen redan är ett faktum.

  • Läs på om katastrofer som kan inträffa i ditt närområde. Ta reda på var det finns skyddsrum. Gör en bedömning av hur säkert ditt hus är och om du kan göra något för att förbättra säkerheten. Gör vad du kan för att minska brandrisken. Installera brandvarnare och byt batterier minst en gång om året.

  • Gör praktiska förberedelser. Vid en katastrof kanske du förlorar tillgången till el, vatten, telefonnät och transport. Om du har en bil, försök då att hålla tanken åtminstone halvfull. Ha alltid mat, vatten och en färdigpackad katastrofväska hemma. (Se rutan ” Förberedd för en kris?”)

    Förberedelse är nyckeln till överlevnad.

  • Skriv upp telefonnumren till dina vänner, både de som bor i närheten och de längre bort.

  • Gör upp en evakueringsplan och öva på att följa den. Se till att du har koll på de närmaste utgångarna i byggnaden där du befinner dig. Sätt dig in i beredskapsplanen för dina barns skola. Bestäm två återsamlingsplatser för din familj, en nära hemmet och en längre bort. Det kan till exempel vara en skola eller ett bibliotek. En del myndigheter rekommenderar att ni övar på att gå till återsamlingsplatserna tillsammans.

  • Planera att hjälpa andra, till exempel äldre och rörelsehindrade.

UNDER – SNABB REAKTION

”Konstigt nog fick de flesta inte panik när elden bröt ut, de avvaktade bara”, berättar Joshua som citerades tidigare. ”Någon stängde av sin dator, någon fyllde en vattenflaska och någon annan sa att vi kanske bara skulle vänta.” De andra verkade inte reagera, men Joshua ropade:  ”Vi måste ta oss ut härifrån nu!” Då insåg de situationens allvar och följde honom ner för trapporna. ”Hjälp varandra om någon ramlar och fortsätt mot utgången”, ropade Joshua. ”Alla ska klara sig!”

  • Brand. Håll dig nära golvet och ta dig snabbt till närmaste utgång. Rök gör det svårt att se, och de flesta dödsfall i samband med bränder beror på rökförgiftning. Strunta i alla ägodelar. Några sekunder kan vara skillnaden mellan liv och död.

  • Jordbävning. Sök skydd under en robust möbel eller intill en innervägg. Räkna med efterskalv, och ta dig ut och bort från alla byggnader så fort som möjligt. Det kan ta timmar innan räddningstjänsten är på plats, så försök hjälpa andra om du kan.

  • Tsunami. Om vattnet plötsligt drar sig tillbaka från stranden, ta dig snabbt till en högt belägen plats. Var beredd på fler och större vågor.

  • Extremt väder och storm. Stanna inomhus och ge dig inte ut i trafiken.

  • Översvämning. Vistas inte i översvämmade byggnader. Undvik att gå och köra genom vattnet. Det kan innehålla avloppsvatten och dolda faror som bråte, öppna brunnar eller nedfallna kraftledningar.

  • Visste du? En halvmeter strömmande vatten kan flytta en bil. De flesta dödsfall i översvämningar beror på att man försökt köra genom vattnet.

  • Om myndigheterna ger order om evakuering, lyd omedelbart. Informera dina vänner om var du är, så att de inte riskerar sina liv för att leta efter dig.

    Om myndigheterna ger order om evakuering, lyd omedelbart!

  • Visste du? Det kan vara lättare att få kontakt med sms än med telefonsamtal när telefonnätet är överbelastat.

  • Om myndigheterna uppmanar alla att stanna hemma eller att söka skydd där de är, stanna inomhus. Om det sker en kemisk, biologisk eller kärnteknisk olycka eller attack ska du stänga ventilationen och alla fönster och dörrar. Vid en kärnteknisk olycka, ta dig så långt inåt och nedåt i byggnaden som möjligt för att skydda dig mot strålningen. Följ nyheterna på tv och radio. Håll dig inomhus tills myndigheterna meddelar att faran är över.

 EFTER – TRYGG ÅTERHÄMTNING

Följande rekommendationer kan skydda dig mot sjukdomar och faror:

  • Bo hellre hos vänner än i ett tillfälligt läger om det är möjligt.

  • Håll rent där du bor.

  • Använd skyddsutrustning när du röjer undan bråte. Ha helst på dig handskar, rejäla skor, hjälm och munskydd. Se upp för elkablar och glödande kol som kanske inte syns.

  • Håll i gång vardagsrutinerna så långt det är möjligt. Dina barn behöver känna att du är lugn och positiv. Håll egna skollektioner med barnen, lek med dem och utöva er tro tillsammans. Försök att koppla bort nyhetsrapporteringen om det som hänt. Ta inte ut din oro eller frustration på din familj. Ta emot hjälp, och försök att hjälpa andra.

    Håll i gång vardagsrutinerna efter katastrofen.

  • Acceptera att saker går förlorade i en katastrof. Hjälpinsatser från myndigheter och andra fokuserar på att rädda liv, inte på att ersätta allt som gått förlorat. För att överleva behöver vi rent vatten, mat, kläder och tak över huvudet. (1 Timoteus 6:7, 8)

  • Bearbeta dina känslor efter traumat. Efter att den första chocken lagt sig kan du uppleva symtom som oro, nedstämdhet, skiftande humör och svårigheter att fokusera, arbeta och sova. Berätta för dina vänner hur du mår.

Joshua överlevde branden på sin arbetsplats, men tyvärr gjorde inte alla hans arbetskompisar det. Han gick på terapisamtal och pratade även med äldstebröderna i sin församling för att bearbeta sina känslor. Joshua berättar: ”Jag fick hjälp att förstå att sorgen var en naturlig del av läkningsprocessen och att det skulle bli bättre. Efter sex månader drömde jag inte mardrömmar lika ofta. Men andra symtom har hållit i sig längre.”

Katastrofer går emot hela vår känsla för rättvisa. En del anklagar felaktigt Gud i sådana situationer. Många får precis som Joshua skuldkänslor för att de överlevde medan andra dog. ”Tanken på om jag hade kunnat rädda fler gnager fortfarande i mig”, berättar han. ”Jag får tröst av min tro på att Gud snart kommer att rätta till allting på jorden och införa fullständig rättvisa. Fram till dess försöker jag vara rädd om mitt liv, och jag är tacksam för varje dag jag får leva.” (Uppenbarelseboken 21:4, 5) *

^ § 33 Vill du veta mer om Guds löften för framtiden och få reda på varför han tillåter lidandet? Läs boken Vad lär Bibeln?, som du kan ladda ner på jw.org.