Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

VAKNA! MARS 2015

 HISTORISKA PORTRÄTT

Bullor som delade världen

Bullor som delade världen

Christofer Columbus hade precis kommit hem från sin första Amerikaresa 1493. Genast blev de spanska och portugisiska monarkerna oense om vem som skulle kontrollera handeln och koloniseringen av de nyupptäckta områdena. För att lösa tvisten vände sig Spanien till påven, Alexander VI.

KUNGAR OCH PÅVAR VÄLJER OCH VRAKAR

Spanien och Portugal hade redan överlagt med olika påvar om rätten till nyfunna områden. År 1455 gav påve Nikolaus V Portugal ensamrätt på att utforska och kuva områdena och öarna längs Afrikas västra kust och lägga beslag på allt de kom över. I och med fördraget i Alcáçovas 1479 bytte Kanarieöarna ägare, från den portugisiske kungen Alfons V och hans son, prins Johan, till Ferdinand och Isabella av Spanien. I utbyte erkände Spanien Portugals handelsmonopol i Afrika och deras anspråk på Azorerna, Kap Verdeöarna och Madeira. Två år senare fastställde påve Sixtus IV det här fördraget och angav dessutom att alla nya upptäckter söder och öster om Kanarieöarna skulle hamna under den portugisiska kronan.

Men Johan – inte längre prins, utan nu Johan II av Portugal – hävdade att landområdena som Columbus upptäckt tillhörde Portugal. Spanien vägrade gå med på det och vädjade till den nytillträdde påven Alexander VI att få rätten att kristna och kolonisera Nya världen.

Med ett enda penndrag klöv påve Alexander VI världen i två delar!

Alexander svarade med att utfärda tre bullor. Den första gav Spanien evig ensamrätt på de nya landområdena ”genom den allsmäktige Gudens myndighet”. Den  andra drog en nord-sydlig demarkationslinje omkring 56 mil väster om Kap Verdeöarna. Alla områden väster om den linjen, både upptäckta och oupptäckta, tillhörde nu spanjorerna. Med ett enda penndrag klöv påven världen i två delar! Den tredje bullan sträckte den spanska intressesfärens gränser så långt österut som till Indien. Detta gjorde naturligtvis kung Johan helt vansinnig, eftersom portugiserna nyligen hade lyckats runda Afrikas sydspets och därigenom utökat det portugisiska handelsmonopolet till Indiska oceanen.

GRÄNSERNA RITAS OM

Johan fick nog av Alexander * och började i stället förhandla direkt med Ferdinand och Isabella. ”Det spanska kungaparet – som fruktade de hårdföra portugiserna och som var fullt upptagna med sina nyupptäckta domäner – var bara alltför angelägna att försöka nå en rimlig kompromiss”, skriver författaren William Bernstein. År 1494 slöts därför ett fördrag som fick samma namn som den spanska stad det undertecknades i – Tordesillas.

I Tordesillasfördraget behöll man den nord-sydliga gränslinje som Alexander hade dragit, men flyttade den 148 mil västerut. Nu tillhörde Afrika och Asien portugiserna medan Nya världen tillhörde spanjorerna. Men justeringen av gränslinjen medförde också att en stor del av det ännu oupptäckta Brasilien föll i portugisernas händer.

Bullorna som gav Spanien och Portugal befogenhet att erövra och försvara nyvunna landområden användes för att rättfärdiga stor blodspillan. Dessa påbud ledde till att människors rättigheter negligerades och att stora befolkningar blev kuvade och exploaterade. De utlöste också stridigheter om herravälde över haven som varade i flera hundra år.

^ § 9 För mer information om den här påven, som var ökänd för sin korruption, se artikeln ”Alexander VI – en påve som Rom inte glömmer” i Vakttornet för 15 juni 2003, sidan 26–29.