Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Vakna!  |  juli 2014

 SLUMP ELLER FORMGIVNING?

Magruvargrodans fortplantningssystem

Magruvargrodans fortplantningssystem

MAGRUVARGRODAN från Australien, som tros vara utdöd sedan 2002, hade minst sagt en udda fortplantningsteknik. Honan svalde de befruktade äggen och ruvade dem i magen under sex veckor. Fullt utvecklade grodbarn kom sedan ut ur hennes mun.

För att inte smälta äggen i magen behövde hon inte bara sluta äta utan också sluta producera magsyra. Tydligen utsöndrade äggen och ynglen hormonliknande ämnen som hämmade produktionen av magsyra.

Grodmamman kunde ruva upp till 25 ägg, och när det var dags att föda kunde ungarna utgöra nästan 40 procent av hennes totala kroppsvikt. Det skulle vara som att en kvinna som normalt väger 68 kilo bär på 24 bebisar på vardera 1,8 kilo! Grodungarna tänjde ut sin mammas mage så mycket att hennes lungor trycktes ihop, vilket gjorde att hon blev tvungen att andas genom huden.

Normalt sett brukade ungarna ta sig ut en efter en under en period på några dagar. Men om mamman kände sig hotad kunde hon spy ut sina ungar. Forskare iakttog vid ett tillfälle hur sex grodungar for i väg en meter upp i luften när mamman stötte ut dem.

En del tror att magruvargrodans fortplantningssystem är ett resultat av evolution. I så fall skulle den ha varit tvungen att genomgå plötsliga och stora förändringar i både sitt beteende och sin fysiska uppbyggnad. ”Det är omöjligt att tänka sig en långsam och successiv förändring av dess fortplantningssystem”, skrev forskaren och evolutionisten Michael J. Tyler. ”Antingen fungerar systemet perfekt eller också fungerar det inte alls.” Enligt Tyler är den enda rimliga förklaringen ”ett enda stort kliv”. Vissa skulle kalla ett sådant kliv för skapelse. *

Vad tror du? Kom magruvargrodans fortplantningssystem till genom evolution, eller har det en konstruktör?

^ § 7 I sin bok Om arternas uppkomst skrev Charles Darwin: ”Det naturliga urvalets enda möjlighet att arbeta är att utnyttja de många små, på varandra följande variationerna, det kan aldrig ta några språng.”