Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

C3

Verser där namnet Jehova inte förekommer i direkta eller indirekta citat i Lukas

LUKAS 1:6 ”Jehova såg dem som rättfärdiga därför att de helt och fullt levde efter alla hans bud och lagar”

SKÄL: Även om det i tillgängliga grekiska handskrifter här står en form av ordet ”Herren” (tou Kyrịou), finns det goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Här visar sammanhanget att Kỵrios syftar på Gud. De två första kapitlen i Lukas innehåller många hänvisningar till och anspelningar på avsnitt och uttryck i de hebreiska skrifterna där Guds namn förekommer. En sådan fras som ”bud och lagar” och liknande kombinationer av juridiska termer förekommer i de hebreiska skrifterna i sammanhang där Guds namn används eller där Jehova talar. (1 Moseboken 26:2, 5; 4 Moseboken 36:13; 5 Moseboken 4:40; Hesekiel 36:23, 27) Det är värt att lägga märke till att dessa två grekiska, juridiska termer förekommer i Septuaginta i 5 Moseboken 27:10. I ett tidigt papyrusfragment av Septuaginta (i samlingen Papyrus Fouad Inv. 266), som innehåller delar av versen, är Guds namn skrivet med hebreisk kvadratskrift. Fragmentet dateras till första århundradet f.v.t. I de hebreiska skrifterna är dessa termer alltså förknippade med Jehovas normer, och det tyder på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

  • I A Translator’s Handbook on the Gospel of Luke, utgiven av United Bible Societies (1971) och utarbetad av J. Reiling och J.L. Swellengrebel, finns den här kommentaren till Lukas 1:6: ”’Herren’, enligt bruket i Septuaginta, där kurios är en återgivning av det hebreiska ʼadonay när Jahve avses. Det har den betydelsen i alla förekomster i kap. 1 och 2 (förutom 1:43 och 2:11) och i 5:17.”

  • I The International Standard Bible Encyclopedia, utgiven av Geoffrey W. Bromiley, 1982, (bd 2, s. 508) står det: ”Det grekiska kyrios översätts vanligen med ’Herren’ i de engelska översättningarna och motsvarar hebr. JHWH i LXX [Septuaginta] ... ’Herren’ kan beteckna Gud (Fadern; Mt 5:33; Lu 1:6).”

  • I A Theology of Luke’s Gospel and Acts av Darrell L. Bock, 2011, (s. 126) står det: ”Det vanliga κύριος (kyrios) är förbundet med namnet för Jahve i LXX [Septuaginta]. Denna användning är särskilt framträdande i den del [av Lukas skildring] som handlar om Jesus födelse och tidiga barndom. Där förekommer det tjugofem gånger.”

  • I A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature, reviderad och utgiven av F.W. Danker, 2000, (s. 576, 577) definieras ”herre” i Lukas 1:6, 9, 28, 46; 2:15, 22 som ”en benämning på Gud”. Det sägs vidare om användningen av ”herre” i Septuaginta (LXX): ”Det ersätter [ofta] namnet Jahve i MT [den masoretiska texten].” Verket nämner också Lukas 1:17, 58 efter följande förklaring: ”Utan art[ikel] ..., som ett egennamn.”

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:6, 9, 15, 16, 17, 25, 28, 32, 38, 45, 46, 58, 66, 68; 2:9b, 15, 22, 23a, b, 24, 26, 39; 3:4; 4:8, 12, 18, 19; 5:17; 10:21, 27; 13:35; 19:38; 20:37, 42a som verser där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om Lukas 1:6: ”Som fallet så ofta är i berättelsen om Jesus födelse och tidiga barndom används kyrios här om Jahve. ... Resten av frasen är formulerad för att efterlikna uttryck i GT [Gamla testamentet].”

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 40 om den här versen: ”’Vandrade oklanderligt enligt alla Herrens (dvs. Jehovas) bud och förordningar’. ... [De grekiska ord som återgetts med ”bud och förordningar (lagar)”] påminner oss om Jehovas bud och föreskrifter i 5 Mos. 4:1, 40; 6:2.”

  • I The Companion Bible, med noter av E.W. Bullinger, 1999 års tryckning, står HERREN med en versal och resten kapitäler i huvudtexten till Lukas 1:6. I marginalen finns följande förklaring: ”HERREN. Ska här och på andra ställen ofta återges med Jehova.”

  • I Complete Jewish Bible av David H. Stern, 1998, är ordet ”ADONAJ” skrivet med en versal och resten kapitäler i den här versen och de flesta andra verser där ”Jehova” förekommer i Lukas i Nya världens översättning. I förordet till Complete Jewish Bible skriver översättaren: ”Ordet ’ADONAJ’ används ... där jag, som översättare, menar att ’kurios’ är en grekisk återgivning av tetragrammet.”

REFERENSER: J7–17, 23, 28–35, 37–40, 42–44, 46–49, 52, 58–60, 65, 66, 88, 93–97, 100–102, 105

LUKAS 1:9 ”Jehovas tempel”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herrens” (tou Kyrịou); i ett fåtal handskrifter står det ”Guds”. Men som det framkommer i kommentaren till Lukas 1:6 innehåller de två första kapitlen i Lukas många hänvisningar till och anspelningar på avsnitt och uttryck i de hebreiska skrifterna där Guds namn förekommer. Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder Kỵrios här, finns det goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. I de hebreiska skrifterna förekommer tetragrammet ofta i uttryck som motsvarar kombinationen ”Jehovas tempel [eller ”helgedom”]”. (4 Moseboken 19:20; 2 Kungaboken 18:16; 23:4; 24:13; 2 Krönikeboken 26:16; 27:2; Jeremia 24:1; Hesekiel 8:16; Haggaj 2:15) Kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna är därför en indikation på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:9 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 43 om den här versen: ”Κύριος [Kỵrios] är en översättning av Jahve.”

  • I New Testament Text and Translation Commentary av Philip W. Comfort, 2008, finns den här kommentaren till Lukas 1:9: ”’Herren’ i den här versen är inte ’Herren Jesus Kristus’ utan ’Jahve’.”

REFERENSER: J7–18, 22, 23, 28–36, 38–40, 42–44, 46–49, 52, 59, 60, 65, 66, 88, 93, 95, 100–102, 105

LUKAS 1:11 ”Jehovas ängel”

SKÄL: Uttrycket ”Jehovas ängel” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna, första gången i 1 Moseboken 16:7. När ”Jehovas ängel” förekommer i tidiga avskrifter av Septuaginta, en grekisk översättning av Gamla testamentet, följs det grekiska ordet ạggelos (ängel; budbärare) av Guds namn skrivet med hebreiska bokstäver. Det är värt att lägga märke till att när Guds namn har ersatts med Kỵrios (Herre) i den här och många andra verser i senare avskrifter av Septuaginta, har den bestämda artikeln utelämnats där den förväntas grammatiskt sett. Det kan vara en indikation på att Kỵrios har blivit använt för att ersätta Guds namn både här och i liknande sammanhang. (Se kommentar till Matteus 1:20.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:11 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om Lukas 1:11: ”’Herrens ängel’ visar sig också för den ofruktsamma hustrun till Manoa, Simsons far i Dom 13:3. ... Det grekiska uttrycket angelos kyriou är en semitism som återspeglar en hebreisk konstruktusform, malʼak Jhwh, ’Jahves sändebud’, som avsaknaden av grekiska best[ämda] art[iklar] visar. Detta är den upphöjda gestalten i GT [Gamla testamentet] som ibland visar sig vara omöjlig att särskilja från självaste Jahve.”

REFERENSER: J7–13, 16–18, 22–24, 28–36, 38–43, 46–49, 52, 59–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–103, 105

LUKAS 1:15 ”i Jehovas ögon”

SKÄL: Som det framkommer i kommentaren till Lukas 1:6 innehåller de två första kapitlen i Lukas många hänvisningar till och anspelningar på avsnitt och uttryck i de hebreiska skrifterna där Guds namn förekommer. I de flesta tillgängliga grekiska handskrifter används här ordet ”Herre” (Kỵrios); i ett fåtal handskrifter används ”Gud”. Men det finns goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. Sammanhanget visar att Kỵrios här syftar på Gud. Det grekiska uttrycket enọ̄pion Kỵriou (ordagrant ”i Herres ögon”, ”inför Herre”) återspeglar ett hebreiskt idiom och förekommer mer än 100 gånger i befintliga avskrifter av Septuaginta som en återgivning av hebreiska uttryck där tetragrammet förekommer i grundtexten. (Domarboken 11:11; 1 Samuelsboken 10:19; 2 Samuelsboken 5:3; 6:5) Kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna är en indikation på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:15 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 46 om den här versen: ”I Herrens (Jahves, som tidigare) ögon.”

  • I New Testament Text and Translation Commentary av Philip W. Comfort, 2008, sägs det om Lukas 1:15: ”Herren är här Jahve, inte Herren Jesus Kristus.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om Lukas 1:15: ”Johannes storhet (se Lukas 7:28) blir här sett från Kyrios perspektiv, som i det här sammanhanget ska uppfattas som Jahve.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), sägs det i en fotnot till Lukas 1:15: ”Jehova”.

REFERENSER: J7, 8, 10–18, 22, 23, 28–36, 38–43, 46–49, 52, 53, 59, 60, 65, 66, 73, 88, 93–95, 100–102, 104

LUKAS 1:16 ”få många israeliter att återvända till Jehova, deras Gud”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, finns det goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Ängelns budskap till Sakarja (vers 13–17) påminner starkt om språkbruket i de hebreiska skrifterna. Till exempel är kombinationen Kỵrios (Herre) och Theọs (Gud) tillsammans med ett personligt pronomen (här återgivet med ”Jehova, deras Gud”) vanligt i citat från de hebreiska skrifterna. (Jämför uttrycket ”Jehova, din Gud” i Lukas 4:8, 12; 10:27.) I de hebreiska skrifterna förekommer kombinationen ”Jehova, deras [sin] Gud” mer än 30 gånger, medan uttrycket ”Herren, deras [sin] Gud” aldrig förekommer. Dessutom återspeglar uttrycket som i versen har återgetts med ”israeliter” (ordagrant ”Israels söner”) ett hebreiskt idiom som förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna. (1 Moseboken 36:31, fotnot) Det grekiska uttryck som här har återgetts med ”få ... att återvända till Jehova” liknar det som används i Septuaginta i 2 Krönikeboken 19:4 som en översättning av det hebreiska uttrycket ”hjälpa ... att komma tillbaka till Jehova”. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:16 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 48 om den här versen: ”Κύριος [Kỵrios] är Jahve som det har varit tidigare.”

  • I A Translator’s Handbook on the Gospel of Luke, utgiven av United Bible Societies (1971) och utarbetad av J. Reiling och J.L. Swellengrebel, finns den här kommentaren till Lukas 1:16: ”Det här och [Lukas] 1:32, 68 är avsnitt som starkt påminner om Gamla testamentet och ska förstås mot den bakgrunden: som en grekisk återgivning av Jahve ʼElohim, där Jahve är ett egennamn och ʼElohim är ett räknebart substantiv.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om Lukas 1:16: ”Utrustad med profetisk ande och kraft ska Johannes bli det redskap Jahve ska använda för att få Israel att vända tillbaka från att fjärma sig. ... Här syftar Kyrios utan tvekan på Jahve.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:16: ”Jehova”.

REFERENSER: J7–18, 22–24, 28–43, 46–49, 52–55, 57, 59–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 97, 100–105

LUKAS 1:17 ”göra ett folk redo åt Jehova”

SKÄL: Ängelns ord till Sakarja (vers 13–17) innehåller anspelningar på verser som Malaki 3:1; 4:5, 6 och Jesaja 40:3, där Guds namn förekommer. (Se kommentarer till Lukas 1:15, 16.) Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, ger kopplingen till de hebreiska skrifterna goda skäl till att använda Guds namn i texten. Ett uttryck som liknar den grekiska frasen för ”göra ett folk redo” förekommer dessutom i Septuaginta i 2 Samuelsboken 7:24, där den hebreiska texten lyder: ”Du har gjort Israel till ditt eget folk ..., Jehova.” (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:17 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) finns dessa kommentarer till Lukas 1:17: ”Gå före honom. Dvs. före Jahve, som budbäraren i Mal 3:1. ... I Mal [4:5, 6] blir han identifierad som den budbärare som skulle sändas ut före ’Jahves stora och vördnadsbjudande dag’ (jfr Mal 3:2). ... Ängeln berättar för Sakarja att det är i den här betydelsen hans son Johannes ska gå före Herren (= Jahve). Se Lukas 1:76. ... göra ett folk redo åt Herren. Den första delen av satsen är ett uttryck från GT [Gamla testamentet], ’bereda ett folk’ (2 Sam 7:24).”

  • I det franska referensverket Évangile Selon Saint Luc av M.J. Lagrange, 1921, står det om Lukas 1:17: ”Κυριώ [en form av Kỵrios] utan artikel motsvarar Iahvé.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:17: ”Jehova”.

REFERENSER: J7–18, 22–24, 28–36, 39, 40–44, 46–49, 52, 53, 61, 65, 66, 88, 90, 93, 95, 100–105

LUKAS 1:25 ”har Jehova gjort för mig”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Elisabet uttrycker här sin tacksamhet på ett sätt som påminner om det som sägs om Sara i 1 Moseboken 21:1, där Guds namn förekommer. De hebreiska skrifterna använder ofta motsvarande verb för ”har gjort för mig” (eller ”har handlat med mig”) tillsammans med Guds namn för att beskriva hur Jehova handlar med människor. (2 Moseboken 13:8; 5 Moseboken 4:34; 1 Samuelsboken 12:7; 25:30) Dessutom saknas bestämd artikel före Kỵrios trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett, och därigenom får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Elisabets ord om att hennes offentliga skam som barnlös har tagits bort påminner om det Rakel säger i 1 Moseboken 30:23. (Se kommentarer till Markus 5:19 och Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:25 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 58 om den här versen: ”Herren (Jahve, som tidigare, med eller utan artikel).”

  • I Word Biblical Commentary av John Nolland, 1989, (bd 35A, s. 34) förklaras det om Lukas 1:25: ”Elisabet uttrycker hur förundrad hon är över Guds barmhärtighet mot henne på ett sätt som påminner om det som sägs om Sara (1Mo 21:1) och Rakel (1Mo 30:23). ... Berättelsen om Jesus födelse och tidiga barndom påminner gång på gång om element i GT [Gamla testamentet]: Det som händer här måste förstås i ljuset av det som hände där.”

  • I det franska referensverket Évangile Selon Saint Luc av M.J. Lagrange, 1921, står det om Lukas 1:25: ”I utgåvor med textkritiska anmärkningar utelämnas artikeln framför Κύριος [Kỵrios], som här står för Iahvé.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:25: ”Jehova”.

REFERENSER: J7–18, 22, 23, 28–36, 38–44, 46, 47, 52–54, 59, 60, 65, 66, 90, 93–95, 100–105

LUKAS 1:28 ”Jehova är med dig”

SKÄL: Det här och liknande uttryck som innehåller Guds namn förekommer ofta i de hebreiska skrifterna. (Rut 2:4; 2 Samuelsboken 7:3; 2 Krönikeboken 15:2; Jeremia 1:19) Ängelns hälsning till Maria liknar det som Jehovas ängel säger till Gideon i Domarboken 6:12: ”Jehova är med dig, du väldige krigare.” Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herren” (ho Kỵrios) i Lukas 1:28, tyder kopplingen till de hebreiska skrifterna på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:28 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 62 om den här versen: ”Det faktum att en gudfruktig judinna åtnjöt Jahves nåd (ὁ Κύριος [ho Kỵrios] som tidigare) och hjälpsamma närvaro behövde inte kungöras av änglar.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om det här uttrycket i Lukas 1:28: ”Herren är med dig! Det här är ett uttryck som ofta används i GT [Gamla testamentet], men det förekommer bara två gånger i GT som en hälsning, Rut 2:4 och Dom 6:12. ... I GT beskriver uttrycket ofta Jahves hjälp och stöd och har en militär bibetydelse. Det är uppenbart att kyrios här ska förstås som Jahve.”

  • I The Expositor’s Greek Testament av W. Robertson Nicoll, 2002, (bd I, s. 463) finns följande kommentar till Lukas 1:28: ”Herren (Jehova) är eller vare med dig.”

REFERENSER: J5, 7–18, 22, 23, 32–36, 38–44, 46, 48, 52, 59, 60, 64, 65, 88, 94, 95, 100–105

LUKAS 1:32 ”Jehova Gud ska ge honom hans förfader Davids tron”

SKÄL: Som det framkommer i kommentaren till Lukas 1:6 innehåller de två första kapitlen i Lukas många hänvisningar till och anspelningar på avsnitt och uttryck i de hebreiska skrifterna där Guds namn förekommer. Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder uttrycket Kỵrios ho Theọs (ordagrant ”Herre Guden”), finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Det ängeln säger om ”Davids tron” anspelar på löftet i 2 Samuelsboken 7:12, 13, 16, där Jehova talar med David genom profeten Natan och där tetragrammet förekommer flera gånger i de omgivande verserna. (2 Samuelsboken 7:4–16) Uttrycket som här har återgetts med ”Jehova Gud” samt andra liknande konstruktioner i de kristna grekiska skrifterna förekommer framför allt i citat från de hebreiska skrifterna eller i avsnitt som återspeglar ett hebreiskt uttryckssätt. ”Jehova Gud”, inte ”Herren Gud”, är den vanliga kombinationen i de hebreiska skrifterna, och det uttrycket förekommer omkring 40 gånger. Om man även innefattar liknande kombinationer som ”Jehova, [min; vår; din; hans; deras; Israels; era förfäders] Gud” kommer man upp i mer än 800 förekomster. Det är sant att senare avskrifter av Septuaginta använder kombinationen Kỵrios ho Theọs (Herre Guden) för att återge det hebreiska uttrycket ”Jehova Gud”. Men det är värt att lägga märke till en veläng från 200-talet v.t. som innehåller en del av Septuaginta-översättningen av 1 Moseboken (Papyrus Oxyrhynchus vii. 1007). I den återges Guds namn inte med Kỵrios i uttrycket ”Jehova Gud” i 1 Moseboken 2:8, 18, utan med en kortform av tetragrammet, den hebreiska bokstaven jod skriven två gånger (). Det är också intressant att lägga märke till att när kombinationerna ”Jehova, din Gud” och ”Jehova, sin Gud” förekommer i 5 Moseboken 18:5, 7 i ett tidigt papyrusfragment av Septuaginta (i samlingen Papyrus Fouad Inv. 266) är Guds namn skrivet med hebreisk kvadratskrift i den grekiska texten. Det här fragmentet är daterat till det första århundradet f.v.t. Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna används därför Guds namn i huvudtexten. (Se kommentarer till Lukas 1:6, 16.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:32 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 101 om Lukas 1:68: ”Κύριος ὁ Θεός [Kỵrios ho Theọs] är samma som i v. 16 och 32, den grekiska återgivningen av Jahve Elohim.”

  • I Zondervan Illustrated Bible Backgrounds Commentary, 2002, (bd 1, s. 331, 332) finns den här kommentaren till Lukas 1:32: ”den Högstes ... Herren Gud (1:32). Båda dessa är grekiska översättningar av gammaltestamentliga namn på Gud. Det första kommer från El Eljon, ’Gud den högste’, och det andra kommer från Jahweh Elohim, ’Jahve Gud’.”

  • I New Testament Commentary av William Hendriksen, 2007, finns det en kommentar till uttrycket ”den Högste” i Lukas 1:32: ”Den här benämningen, som framhäver Jehovas majestät och överhöghet, används första gången i 1 Mos. 14:18.”

  • I The Moody Bible Commentary av Michael Rydelnik och Michael Vanlaningham, 2014, sägs det om Lukas 1:31–33: ”Herren Gud (Jahve i GT [Gamla testamentet])”.

  • I The Jewish Annotated New Testament av Amy-Jill Levine och Marc Zvi Brettler, 2011, sägs det om Lukas 1:32: ”’Den Högste’ är en översättning av det hebr. ’El Eljon’ eller ’JHWH Eljon’.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), sägs det i en fotnot till uttrycket ”Herren Gud” i Lukas 1:32: ”’Jehova Elohim’, den enda förekomsten i evangelierna.”

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–44, 46–49, 52, 53, 55–57, 59–61, 65, 66, 88, 90, 93, 95–97, 100–105

LUKAS 1:38 ”Jehovas tjänare”

SKÄL: Det Maria säger påminner om tankar som några av Jehovas tjänare som nämns i de hebreiska skrifterna uttryckte. Hanna säger till exempel i en bön som är nedtecknad i 1 Samuelsboken 1:11: ”Arméernas Jehova, om du ser hur din tjänare lider.” Den grekiska Septuaginta använder samma grekiska ord för ”tjänare” i 1 Samuelsboken 1:11 som Lukas använder i sin skildring. Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) i Lukas 1:38, används Guds namn i huvudtexten till den här versen på grund av sammanhanget (Kỵrios syftar på Gud) och kopplingen till de hebreiska skrifterna. Dessutom har forskare påpekat att bestämd artikel saknas före Kỵrios trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Detta är ytterligare en indikation på att Kỵrios används som en ersättning för Guds namn. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:38 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 76 om den här versen: ”Maria omtalar sig själv som Jahves (Κύριος [Kỵrios] som i hela detta kapitel) ’slavinna’. Hon är Jehovas villiga egendom som han i sin nåd genom förbundet kan använda som han önskar; hon säger detta om sig själv.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om detta uttryck i Lukas 1:38: ”Maria känner sig manad att identifiera sig själv med uttrycket som Hanna använder i GT [Gamla testamentet] i 1Sa 1:11, som beskriver hennes ödmjuka ställning inför Jahve, som här är Kyrios.” I samma band på s. 203 står det: ”Elisabet känner sig manad att hänvisa till Maria som ’min Herres mor’ i 1:43, medan Maria, när hon talar om sig själv som ’Herrens tjänarinna’ (1:38), syftar på Jahve med denna titel.”

  • I The Gospel of Luke​—A Commentary on the Greek Text (The New International Greek Testament Commentary) av I.H. Marshall, 1978, sägs det att i Lukas 1:38 kan Kỵrios ”användas utan artikel eftersom det fungerar som egennamn”.

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:38: ”Jehova”.

REFERENSER: J5, 7–18, 22–24, 28–35, 38–40, 42, 43, 46, 47, 52, 53, 55, 59–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–102, 104, 105

LUKAS 1:45 ”det som sades till dig, för allt som Jehova har lovat”

SKÄL: Det som ängeln sa till Maria kom från Jehova Gud. Detta uttryck kan också återges: ”allt det som är sagt till dig från Jehova”. Orden ”från Jehova” är här en återgivning av det grekiska uttrycket parạ Kỵriou. Det uttrycket förekommer i tillgängliga avskrifter av Septuaginta som en översättning av hebreiska uttryck som ofta innehåller Guds namn. (1 Moseboken 24:50; Domarboken 14:4; 1 Samuelsboken 1:20; Jesaja 21:10; Jeremia 11:1; 18:1; 21:1) Forskare har påpekat att den ologiska frånvaron av bestämd artikel före Kỵrios (Herre) ger ordet samma funktion som ett egennamn, precis som på andra ställen i Lukas, kapitel 1. Det är också värt att lägga märke till hur motsvarande uttryck hanteras i 5 Moseboken 18:16 i ett tidigt papyrusfragment av Septuaginta (Papyrus Fouad Inv. 266). I detta fragment innehåller uttrycket Guds namn, skrivet med hebreisk kvadratskrift i den grekiska texten. Det här fragmentet är daterat till det första århundradet f.v.t. Även om tillgängliga grekiska handskrifter till Lukasevangeliet använder ordet Kỵrios här, visar sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna att det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:45 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 82 om den här versen: ”Avslutningen på allt som var sagt ’från Herren’ (Jahve) genom ängeln.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:45: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–36, 38–43, 46, 47, 52, 53, 59–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–102, 104, 105

LUKAS 1:46 ”Min själ upphöjer Jehova”

SKÄL: Marias uttalande kan föra tankarna till sådana avsnitt i de hebreiska skrifterna som Psalm 34:3 och 69:30, där Guds namn används i samma vers eller i sammanhanget. (Psalm 69:31) I dessa verser förekommer samma grekiska ord för ”upphöja” (megalỵnō) i Septuaginta. Det är också värt att lägga märke till ett fragment av en pergamentrulle (P. Vindobonensis Greek 39777, daterat till 200- eller 300-talet v.t.) som innehåller Symmachos grekiska översättning av Psalm 69 (68 i Septuaginta). I fragmentet återges inte Guds namn med Kỵrios i Psalm 69:13, 30, 31, utan med tetragrammet skrivet med gammalhebreiska bokstäver ( eller ). Detta faktum samt kopplingen till de hebreiska skrifterna ger stöd för användningen av Guds namn. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:46 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 84 om den här versen: ”Redan i sina första ord tillkännager Maria sitt tema: hon upphöjer Jahve (Κύριος [Kỵrios]).”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om detta uttryck i Lukas 1:46: ”Det uttrycker lovprisning och tacksamhet för Jahves storhet och majestät, han som erkänns som källan till de välsignelser som Maria har fått.” En not till uttrycket ”Gud, min frälsare” i Lukas 1:47 lyder: ”Detta uttryck står som parallell till ’Herren’ i v. 46, något som visar att kyrios där ska förstås som Jahve, källan till Marias välsignelser.”

  • I New Testament Commentary av William Hendriksen, 2007, finns denna kommentar till Lukas 1:46–48: ”Maria säger: ’Min själ upphöjer Herren’, dvs. förkunnar Jehovas storhet.”

REFERENSER: J5–18, 22, 23, 28–36, 38–44, 46, 47, 52, 53, 55, 59, 60, 65, 66, 88, 93–95, 100–102, 104, 105

LUKAS 1:58 ”Jehova hade visat henne stor barmhärtighet”

SKÄL: Uttrycket som har blivit översatt ”Jehova hade visat henne stor barmhärtighet” liknar ett typiskt hebreiskt sätt att uttrycka sig och påminner om orden i 1 Moseboken 19:18–20. Där vänder sig Lot till Jehova och säger: ”Jehova ... Du har ju ... varit mycket omtänksam mot mig [eller ”visat mig stor godhet”].” Både sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna visar att det finns goda skäl till att använda Guds namn i den här versen. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:58 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 94 om den här versen: ”Jahve tog hänsyn till Elisabets sorg över sin barnlöshet.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:58: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 32–35, 38–44, 46, 52, 55, 59, 61, 65, 66, 88, 90, 95, 97, 100–102, 104

LUKAS 1:66 ”Jehova var med honom”

SKÄL: Detta uttryck kan också återges med ”Jehovas hand var med honom”. Uttrycket ”Jehovas hand” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna och är en kombination av det hebreiska ordet för ”hand” och tetragrammet. (2 Moseboken 9:3; 4 Moseboken 11:23; Domarboken 2:15; Rut 1:13; 1 Samuelsboken 5:6, 9; 7:13; 12:15; 1 Kungaboken 18:46; Esra 7:6; Job 12:9; Jesaja 19:16; 40:2; Hesekiel 1:3) Även om tillgängliga grekiska handskrifter till Lukasevangeliet använder ordet Kỵrios (Herre) i den här versen, ger kopplingen till de hebreiska skrifterna goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Forskare har påpekat att bestämd artikel saknas framför Kỵrios i Lukas 1:66 trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Detta är intressant med tanke på hur Guds namn har hanterats i olika avskrifter av Septuaginta. På de ställen där Guds namn förekom i de tidigaste avskrifterna av Septuaginta är Guds namn ersatt med Kỵrios i senare avskrifter av Septuaginta. Men då saknas ofta bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett. Denna ologiska avsaknad av bestämd artikel framför Kỵrios är ytterligare en indikation på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn. Det grekiska uttryck som ordagrant kan återges med ”Jehovas hand” förekommer också i Apostlagärningarna 11:21; 13:11. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:66 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski står det på sidan 98 om den här versen: ”’Herrens hand’ är hans vägledande och uppehållande kraft, och Κύριος [Kỵrios] är Jahve.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om detta uttryck i Lukas 1:66: ”Det finns knappt några tvivel om att kyrios här syftar på Jahve.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:66: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–35, 38–44, 46, 47, 49, 52, 55, 59–61, 65, 66, 88, 90, 93–97, 100–102, 104

LUKAS 1:68 ”Prisa Jehova, Israels Gud”

SKÄL: Detta uttryck är vanligt i de hebreiska skrifterna, där det ofta används tillsammans med Guds namn. (1 Samuelsboken 25:32; 1 Kungaboken 1:48; 8:15; Psalm 41:13; 72:18; 106:48) Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Sammanhanget visar att Kỵrios syftar på ”Israels Gud”. Detta faktum samt frasens koppling till de hebreiska skrifterna tyder på att Kỵrios (Herre) används som en ersättning för Guds namn. (Se kommentarer till Lukas 1:6, 16.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:68 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 101 om den här versen: ”Κύριος ὁ Θεός [Kỵrios ho Theọs] är samma som i v. 16 och 32, den grekiska återgivningen av Jahve Elohim.”

  • I A Translator’s Handbook on the Gospel of Luke, utgiven av United Bible Societies (1971) och utarbetad av J. Reiling och J.L. Swellengrebel, finns denna kommentar till Lukas 1:68: ”På grund av kopplingen som detta uttryck har till Gamla testamentet är det befogat att uppfatta kurios som en återgivning av namnet Jahve och inte som en titel.”

  • I New Testament Commentary av William Hendriksen, 2007, finns denna kommentar till Lukas 1:68: ”Sakarja börjar med en doxologi. Han lovprisar Jehova.”

  • I The Jerome Biblical Commentary, utgiven av Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer och Roland E. Murphy, 1968, står det om Sakarjas ord, som börjar i Lukas 1:68: ”Denna lovsång välsignar Jahve för det han har gjort för att åstadkomma räddning.”

  • I The Scofield Reference Bible av C.I. Scofield, 1909, står det i en marginalanteckning till Lukas 1:68: ”Jehova. Ps. 106.48.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:68: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 27–44, 46–49, 52–55, 57, 59–61, 64–66, 73, 88, 90, 93–95, 97, 100–105

LUKAS 1:76 ”gå framför Jehova”

SKÄL: De profetiska orden av Sakarja i andra delen av versen påminner om ordalydelsen i Jesaja 40:3 och Malaki 3:1. Där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna används Guds namn i huvudtexten, även om tillgängliga grekiska handskrifter använder Kỵrios (Herre). (Se kommentarer till Lukas 1:6, 16, 17; 3:4.) Och precis som i många andra verser i Lukas, kapitel 1, saknas bestämd artikel framför Kỵrios i den här versen, trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn.

STÖD:

  • I A Commentary on the Holy Bible, utgiven av J.R. Dummelow, 1936, står det om Lukas 1:76: ”Herren] Sakarja uppfattade det som Jehova.”

  • I A Critical and Exegetical Commentary on the Gospel According to St. Luke av Alfred Plummer, 1920, sägs det om Lukas 1:76: ”Κυρίου [en form av Kỵrios] avser här Jehova, inte Kristus, något som framgår av v. 16, 17.”

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 1:76 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Expositor’s Greek Testament av W. Robertson Nicoll, 2002, (bd I, s. 469) finns denna kommentar till versen: ”Johannes ska gå framför Herren (Jehova).”

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 109 om den här versen: ”Genom hela detta kapitel är Κύριος det grekiska ordet för Jahve.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 1:76: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–35, 39–43, 46, 48, 49, 52, 53, 60, 61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–102, 105

LUKAS 2:9a ”Jehovas ängel”

SKÄL: Se kommentarer till Matteus 1:20 och Lukas 1:11.

REFERENSER: J5–13, 16, 17, 22–24, 32–36, 38–43, 46, 48, 49, 52, 55, 59–61, 65, 66, 88, 90, 94–96, 100–105

LUKAS 2:9b ”Jehovas strålglans”

SKÄL: Detta uttryck kan också översättas med ”Jehovas härlighet”. De två första kapitlen i Lukas skildring innehåller många hänvisningar till och anspelningar på avsnitt och uttryck i de hebreiska skrifterna där Guds namn förekommer. I de flesta grekiska handskrifter står det här Kỵrios (Herre); i ett fåtal handskrifter står det ”Gud”. Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I de hebreiska skrifterna förekommer det hebreiska uttrycket för ”strålglans” (då översatt med ”härlighet”) tillsammans med tetragrammet mer än 30 gånger. (Några exempel på detta finns i 2 Moseboken 16:7; 40:34; 3 Moseboken 9:6, 23; 4 Moseboken 14:10; 16:19; 20:6; 1 Kungaboken 8:11; 2 Krönikeboken 5:14; 7:1; Psalm 104:31; 138:5; Jesaja 35:2; 40:5; 60:1; Hesekiel 1:28; 3:12; 10:4; 43:4; Habackuk 2:14.) En tidig avskrift av Septuaginta som hittats i en grotta i Nahal Hever i Judeens öken nära Döda havet och som har daterats till mellan 50 f.v.t. och 50 v.t. innehåller tetragrammet skrivet med gammalhebreiska bokstäver i den grekiska texten i Habackuk 2:14. Det är också värt att lägga märke till att när Guds namn har ersatts med Kỵrios i den här och många andra verser i senare avskrifter av Septuaginta saknas bestämd artikel, trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Så med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna och att bestämd artikel saknas i den grekiska texten används Guds namn i huvudtexten till Lukas 2:9. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 2:9 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • Med tanke på uttrycken ”Herrens ängel” och ”Herrens härlighet” ger R.C.H. Lenski denna kommentar till Lukas 2:9 i The Interpretation of Luke’s Gospel (s. 128, 129): ”Som fallet är i hela det första kapitlet är Κύριος [Kỵrios] det grekiska ordet för Jahve, som när det står i genitiv tillsammans med artikellösa substantiv tillsammans bildar ett begrepp: ’Jehova-ängel’, ’Jehova-härlighet’. ... Det var Jehovas ängel som plötsligt stod framför dem.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om det här uttrycket i Lukas 2:9: ”I LXX [Septuaginta] är doxa en översättning av det hebreiska kābôd, den ’härlighet’, ’prakt’ som är förbunden med Jahves synliga närvaro hos sitt folk.”

  • I Critical and Exegetical Hand-Book to the Gospels of Mark and Luke av Heinrich August Wilhelm Meyer (sjätte upplagan, 1884) står det om det här uttrycket i Lukas 2:9: ”– δόξα κυρίου] יְהוָֹה [JHWH] כְּבוֹד, den strålglans som omger Gud.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 2:9: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–8, 10–18, 22–24, 28–36, 38–43, 46–49, 52, 55, 59, 61, 65, 66, 88, 90, 91, 93–96, 100–104

LUKAS 2:15 ”det som Jehova har låtit oss få veta”

SKÄL: Änglarna förmedlade budskapet, men herdarna förstod att det var Jehova Gud som låg bakom det. Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ”Herren” (ho Kỵrios) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I Septuaginta brukar det grekiska verb som har återgetts med ”har låtit ... få veta” användas som en översättning av ett motsvarande hebreiskt verb i sammanhang där Guds namn används och Jehova gör sin vilja känd för människor. (Psalm 25:4; 39:4; 98:2; 103:6, 7) Det är därför naturligt att förknippa Guds namn med det som de judiska herdarna säger här. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 2:15 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om det här uttrycket i Lukas 2:15: ”Det som Herren har låtit oss få veta. Dvs. Jahve.”

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 137 om den här versen: ”Κύριος [Kỵrios] är också här en översättning av Jahve.”

  • I The Holy Scriptures av J.N. Darby, 1991 års tryckning (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 2:15: ”Jehova”.

REFERENSER: J5, 7, 8, 10–12, 14–18, 22, 23, 28–31, 33–36, 39–44, 46, 47, 49, 52, 59–61, 65, 88, 93–96, 100–102, 104, 105

LUKAS 2:22 ”för att bära fram honom åt Jehova”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter till Lukas lyder ”åt Herren” (tōi Kyrịōi) här, finns det goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Som efterföljande vers visar fördes den nyfödde Jesus till templet i enlighet med Jehovas anvisningar till Mose i 2 Moseboken 13:1, 2, 12, där föräldrar fick befallning om att ”överlämna alla förstfödda pojkar ... åt Jehova”. Och uttrycket ”bära fram honom åt Jehova” påminner om 1 Samuelsboken 1:22–28, där det sägs att den unge Samuel skulle föras fram ”inför Jehova” och överlämnas till tjänst för honom. På grund av sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna används Guds namn i huvudtexten till Lukas 2:22.

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 2:22 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 141 om den här versen: ”De tog med barnet till Jerusalem ’för att bära fram honom åt Herren’, dvs. Jahve, Κύριος [Kỵrios], som konsekvent används i denna betydelse genom dessa första kapitel i Lukas. ... Varje förstfödd son skulle bäras fram inför Jehova.”

  • I The Holy Scriptures av J.N. Darby, 1991 års tryckning (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 2:22: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22, 23, 28–36, 38–43, 47, 49, 52, 59–61, 65, 66, 88, 93–95, 100–102, 104, 105

LUKAS 2:23a ”som det står skrivet i Jehovas lag”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter lyder nọmōi Kyrịou, ”Herres lag”, finns det goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Detta uttryck förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna som en kombination av det hebreiska ordet för ”lag” och tetragrammet. (Exempel på detta finns i 2 Moseboken 13:9; 2 Kungaboken 10:31; 1 Krönikeboken 16:40; 22:12; 2 Krönikeboken 17:9; 31:3; 34:14; 35:26; Nehemja 9:3; Psalm 1:2; 119:1; Jesaja 5:24; Jeremia 8:8; Amos 2:4.) I de kristna grekiska skrifterna är uttrycket ”som det står skrivet” en vanlig inledning till citat från de hebreiska skrifterna. (Markus 1:2; Apostlagärningarna 7:42; 15:15; Romarna 1:17; 9:33; 10:15) Det används även i Septuaginta i 2 Kungaboken 14:6 för att introducera ett citat från Skriften. Hela frasen ”som det står skrivet i Jehovas lag” återspeglar ett uttryck i de hebreiska skrifterna som förekommer i 2 Krönikeboken 31:3 och 35:26, där Guds namn används. Dessutom har forskare påpekat att bestämd artikel saknas framför Kỵrios, trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Med tanke på sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna och avsaknaden av bestämd artikel finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten till Lukas 2:23. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 2:23 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 142 om den här versen: ”Helig ’åt Herren’, åt Jahve.”

  • I Theological Dictionary of the New Testament, utgiven av Gerhard Kittel, 1967, står det om uttrycket i Lukas 2:23: ”I Luk. 2:23 finns det ingen art[ikel], men vi har kombinationen νόμος κυρίου [nọmos kyrịou], som ska förstås i ljuset av יהוה [JHWH] תורת.”

  • I The Scofield Reference Bible av C.I. Scofield, 1909, står det i en marginalanteckning till Lukas 2:23: ”Jehova. 2 Mos. 13.2, 12.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 2:23: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–31, 33–36, 38–43, 46, 47, 49, 52, 55, 58–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–102, 104

LUKAS 2:24 ”i Jehovas lag”

SKÄL: Se kommentarer till Lukas 1:6; 2:23.

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 2:24 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 2:24: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–36, 38–43, 46, 47, 49, 52, 55, 56, 58–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–102, 104

LUKAS 2:26 ”Jehovas smorde”

SKÄL: Det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten, även om tillgängliga grekiska handskrifter ordagrant lyder ”Herres Kristus” (ton christọn Kyrịou). I tillgängliga avskrifter av Septuaginta motsvarar detta uttryck det hebreiska mashịach JHWH, dvs. ”Jehovas smorde”, som används 11 gånger i de hebreiska skrifterna. (1 Samuelsboken 24:6 [två gånger], 10; 26:9, 11, 16, 23; 2 Samuelsboken 1:14, 16; 19:21; Klagovisorna 4:20) Forskare har påpekat att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios i detta uttryck, varken i Lukasevangeliet eller i Septuaginta, trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Så med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna och att bestämd artikel saknas i den grekiska texten finns det goda skäl att inte behandla Kỵrios i dessa uttryck som en titel, utan som en ersättning för Guds namn. (Se kommentar till Lukas 1:6.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 2:26 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 145 om den här versen: ”För att se Herrens (Jahve, Κύριος i den här betydelsen konsekvent genom dessa två kapitel) Kristus.”

  • I Zondervan Illustrated Bible Backgrounds Commentary, 2002, (bd 1, s. 345, 346) sägs det om Lukas 2:26: ”Den här frasen motsvarar det gammaltestamentliga uttrycket ’HERRENS smorde’ ... och förmedlar tanken: ’Jahves utvalda medel till räddning.’”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) sägs det om uttrycket i Lukas 2:26: ”Uttrycket ’Jahves smorde’ i GT [Gamla testamentet] (se t.ex. 1Sa 24:7, 11; 26:9, 11, 16, 23) används här i strängt messiansk mening om en framtida, efterlängtad David.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 2:26: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–36, 38–43, 46, 47, 49, 52, 58–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–105

LUKAS 2:39 ”Jehovas lag”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter här lyder nọmon Kyrịou, ”Herres lag”, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Det här uttrycket förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna som en kombination av det hebreiska ordet för ”lag” och tetragrammet. (Exempel på detta finns i 2 Moseboken 13:9; 2 Kungaboken 10:31; 1 Krönikeboken 16:40; 22:12; 2 Krönikeboken 17:9; 31:3; Nehemja 9:3; Psalm 1:2; 119:1; Jesaja 5:24; Jeremia 8:8; Amos 2:4.) Det är också värt att lägga märke till att bestämd artikel saknas framför Kỵrios i den grekiska texten, trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn i det här sammanhanget. Så med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna och att bestämd artikel saknas har Guds namn använts i huvudtexten. (Se kommentarer till Lukas 1:6; 2:23.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 2:39 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 2:39: ”Jehova”.

REFERENSER: J5–18, 22–24, 28–36, 38, 40–44, 46–49, 52, 55, 59–61, 65, 66, 88, 90, 93–95, 100–104

LUKAS 5:17 ”Jehovas kraft”

SKÄL: Även om grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Sammanhanget visar tydligt att Kỵrios här används om Gud. Det grekiska ordet dỵnamis, som kan återges med ”kraft” eller ”styrka”, förekommer i Septuaginta där den hebreiska texten talar om Jehovas kraft, eller styrka, och använder tetragrammet i sammanhanget. (Psalm 21:1, 13; 93:1; 118:15) Forskare har påpekat att bestämd artikel saknas framför Kỵrios i Lukas 5:17 trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Detta är intressant med tanke på hur Guds namn har hanterats i olika avskrifter av Septuaginta. På de ställen där Guds namn förekom i de tidigaste avskrifterna av Septuaginta är Guds namn ersatt med Kỵrios i senare avskrifter av Septuaginta. Men då saknas ofta bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett. Den här ologiska avsaknaden av bestämd artikel framför Kỵrios i den här versen är ytterligare en indikation på att Kỵrios har använts som en ersättning för Guds namn. På grund av kopplingen till de hebreiska skrifterna samt avsaknaden av bestämd artikel används Guds namn i huvudtexten. (Se kommentarer till Lukas 1:6, 16.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 5:17 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 292 om den här versen: ”Det artikellösa Κύριος [Kỵrios] betecknar Jahve, som de första kapitlen i Lukas visar.”

  • I New Testament Commentary av William Hendriksen, 2007, finns denna kommentar till Lukas 5:17: ”Det är värt att lägga märke till att Lukas tillägger att Herrens kraft – dvs. Jehovas kraft – var med Jesus så att han kunde ’bota’.”

  • I A Critical and Exegetical Commentary on the Gospel According to St. Luke av Alfred Plummer, 1920, står det om Lukas 5:17: ”Jehovas kraft var hos honom ... Κύριος [Kỵrios] utan artikel avser Jehova.”

  • I Word Pictures in the New Testament av Archibald Thomas Robertson, 1930, (bd 2) står det om Lukas 5:17: ”Här syftar Kuriou på Jehova.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1981, (bd 28) står det om uttrycket i Lukas 5:17: ”Det är tydligt att Lukas har formulerat den här frasen, som beskriver hur Jahves kraft är hos Jesus så att han kan bota människor. Den återspeglar i själva verket 4:14, 36 och förbereder för underverket och tillkännagivandet som ska komma. Här är Kyrios tydligt skild från Jesus och avser Jahve.”

  • I A Critical and Exegetical Commentary on the Gospel According to S. Luke av Alfred Plummer, 1916, finns denna kommentar till detta uttryck i Lukas 5:17: ”[Lukas] kallar ofta Kristus för ’Herren’; men då har Κύριος [Kỵrios] alltid en artikel [7:13; 10:1; 11:39; 12:42; 13:15; 17:5, 6; 18:6; 19:8; 22:61]. Κύριος [Kỵrios] utan artikel betyder Jehova [1:11; 2:9; 4:18; Apostlagärningarna 5:19; 8:26, 39; 12:7].”

  • I The New American Commentary av Robert H. Stein, 1992, (bd 24) står det om Lukas 5:17: ”Benämningen ’Herren’ syftar här på Gud/JHWH, precis som i 1:6, 9, 11, 15, 16.”

  • I det franska referensverket Évangile Selon Saint Luc av M.J. Lagrange, 1921, står det om Lukas 5:17: ”Men när Lukas inte använder artikel är Κύριος [Kỵrios] detsamma som Iahvé.” I verket listas sedan liknande förekomster, nämligen Lukas 1:11; 2:9; 4:18; Apostlagärningarna 5:19; 8:26, 39; 12:7.

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 5:17: ”Jehova”.

REFERENSER: J7–12, 14–18, 22–24, 28–36, 38–44, 46, 47, 52, 55, 58, 61, 65, 66, 88, 90, 93–96, 100–104

LUKAS 20:37 ”då han kallar Jehova”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Sammanhanget visar att Kỵrios syftar på Gud. Citatet är hämtat från 2 Moseboken 3:6, där det är Jehova som talar i de föregående verserna. (2 Moseboken 3:4, 5) Kopplingen till de hebreiska skrifterna ger stöd för användningen av Guds namn i huvudtexten. Forskare har påpekat att bestämd artikel saknas framför Kỵrios i Lukas 20:37, trots att den förväntas grammatiskt sett. Detta är intressant med tanke på hur Guds namn har hanterats i olika avskrifter av Septuaginta. På de ställen där Guds namn förekom i de tidigaste avskrifterna av Septuaginta är Guds namn ersatt med Kỵrios i senare avskrifter av Septuaginta. Men då saknas bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett. Den ologiska avsaknaden av bestämd artikel framför Kỵrios i den här versen är ytterligare en indikation på att Kỵrios har använts som en ersättning för Guds namn. (Se kommentarer till Lukas 1:6, 16.)

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Lukas 20:37 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Interpretation of St. Luke’s Gospel av R.C.H. Lenski sägs det på sidan 999 om den här versen: ”Men det var Herren (Jahve) själv som använde detta förbundsnamn om sig själv där vid busken.”

  • I A Translator’s Handbook on the Gospel of Luke, utgiven av United Bible Societies (1971) och utarbetad av J. Reiling och J.L. Swellengrebel, finns denna kommentar till Lukas 20:37: ”Kurios (jfr 1:6) står utan artikel som om det var ett egennamn.”

  • I The Anchor Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1985, (bd 28–28A) står det om denna vers: ”När han talar om Herren. Dvs. Jahve (se 2Mo 3:4).” Det förklaras vidare: ”Poängen i argumentationen är att Jahve uppenbarar för Mose att han är patriarkernas Gud långt efter att de hade dött.”

  • I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949 (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961), står det i en fotnot till Lukas 20:37: ”Jehova”.

REFERENSER: J9, 11–18, 21–24, 27, 28–44, 46–49, 52, 54, 55, 57–61, 65, 66, 86, 88, 90, 91, 93, 95, 96, 100–103, 105