Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

 A2

Utmärkande drag i den här revisionen

Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna gavs ut på engelska 1950 och hela Nya världens översättning av Den heliga skrift 1961. Sedan dess har den översatts till mer än 160 språk, och tiotals miljoner läsare har haft nytta av den här noggranna och lättlästa bibelöversättningen från grundspråken. På svenska utgavs Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna 1976 och hela Nya världens översättning av Den heliga skrift 1992 (reviderad 2003).

Men sedan den här översättningen först gavs ut har språket förändrats. Den kommitté som nu står bakom New World Translation insåg att man behövde anpassa sig efter detta för att nå hjärtat hos dagens läsare. Därför har man gjort en hel del förändringar i stil och ordval i revisionen med följande målsättningar:

  • Att använda ett modernt språk som är lätt att förstå. Vi kan ta några exempel. Ordet ”otukt” har bytts ut och på de flesta ställen ersatts med ”sexuell omoral”, och ”tygellöshet” har ersatts med ”skamlöst uppförande”. (Galaterna 5:19–21) Ordet ”sköka” har bytts ut mot ”prostituerad”. (1 Moseboken 38:15) Det lite ålderdomliga ”ve” har ofta ersatts med ord som ”olycka” och ”stackars”. (Jeremia 23:1; 45:3) ”Härarnas Jehova” har blivit ”arméernas Jehova”. (1 Krönikeboken 11:9) Uttrycket ”oöverskådlig tid” har beroende på sammanhanget ersatts med formuleringar som ”för evigt”, ”bestående”, ”evighet” och ”urminnes tider”, så att rätt betydelse kommer fram. (1 Moseboken 3:22; 2 Moseboken 31:16; Psalm 90:2; Predikaren 1:4; Mika 5:2)

    I tidigare utgåvor användes uttrycket ”exakt kunskap” på de ställen där det grekiska ordet för kunskap även har ett prefix som ger ett visst eftertryck åt ordet. För att återge detta på ett klarare sätt används nu uttrycken ”ingående kunskap” och ”sann kunskap”. (1 Timoteus 2:4; Kolosserna 1:9)

    I den här revisionen har olika former av ordet ”frukta” ersatts när sammanhanget visar att det inte handlar om att känna rädsla eller fruktan. Några alternativ som använts är ”respekt”, ”djup respekt”, ”tillbe” och ”tjäna”. (Ordspråksboken 1:7; Psalm 2:11; Domarboken 6:10; Jeremia 5:24)

  • Att göra bibliska uttryck tydligare. En del uttryck som användes i tidigare utgåvor av Nya världens översättning behövde ofta förklaras för att man skulle förstå dem rätt. Bibeln använder till exempel det hebreiska ordet ”Sheol” och det grekiska ordet ”Hades” om den bildliga plats dit människor kommer när de dör. De flesta vet inte vad de här orden står för. Och ordet ”Hades” kan leda tankarna helt fel eftersom det används på ett annat sätt i grekisk mytologi. Därför har båda de här orden ersatts med ”graven”, vilket var det som bibelskribenterna tänkte på. Uttrycken ”Sheol” och ”Hades” finns i stället i fotnoterna. (Psalm 16:10; Apostlagärningarna 2:27)

    I tidigare utgåvor återgavs det hebreiska ordet nẹfesh och det grekiska ordet psychẹ̄ konsekvent med ”själ”. Eftersom det finns så många missuppfattningar om vad ordet ”själ” betyder hjälpte detta läsaren att förstå hur bibelskribenterna använde orden på grundspråken. Beroende på sammanhanget kan dessa ord stå för 1) en människa, 2) det liv som en människa har, 3) djur, 4) en människas begär och önskningar eller, i några fall, 5) en död person. Men eftersom man sällan använder ordet ”själ” på det sättet på svenska har man nu valt att återge dessa ord efter deras innebörd. På vissa ställen finns det en not som lyder: ”Eller ’själ’.” (Se till exempel 1 Moseboken 1:20; 2:7; 3 Moseboken 19:28; Ordspråksboken 16:26; Matteus 6:25.) I en del poetiska texter eller välkända avsnitt har man behållit ordet ”själ” tillsammans med en fotnot som hänvisar till Ordförklaringar och som ibland även ger en annan möjlig lydelse. (5 Moseboken 6:5; Ordspråksboken 2:10; Hesekiel 18:4; Matteus 22:37)

    Uttrycket ”oförtjänt omtanke” har i den här revisionen ersatts med ”generös omtanke”, vilket bättre återger innebörden och känslan i grundtexten. Det grekiska ordet används ofta om en välment gåva eller ett välvilligt givande. När ordet används om den omtanke Gud visar förmedlar det tanken på en fri och generös gåva som han ger utan att förvänta sig något tillbaka. Tyngdpunkten ligger alltså på att givaren är god och generös, inte på att mottagaren är oförtjänt. (2 Korinthierna 6:1; Efesierna 1:7)

    Ett annat exempel är ordet ”njurar”. Man har behållit det när det är de bokstavliga njurarna som avses. Men när ordet används bildligt i sådana verser som Psalm 7:9 och 26:2 och Uppenbarelseboken 2:23 återges det med ”innersta känslor” eller ”innersta tankar” i huvudtexten. Den mer ordagranna lydelsen redovisas i en fotnot.

    Det svenska ordet ”hjärta” kan användas i både bokstavlig och bildlig betydelse, precis som motsvarande ord på hebreiska och grekiska, och ibland har man därför kunnat behålla det i huvudtexten. Men i vissa sammanhang har man valt andra lösningar för att göra texten lättare att förstå. I Ordspråksboken till exempel har uttrycket ”sakna hjärta” vanligen återgetts med ”sakna sunt förnuft”, med det ordagranna uttrycket i en fotnot. (Ordspråksboken 6:32; 7:7) Även andra ord, som ”fetma” och ”horn”, har hanterats på ett liknande sätt, alltefter sammanhang. (1 Moseboken 45:18; Job 16:15) En del av dessa uttryck kan man läsa mer om i Ordförklaringar.

  • Att göra Bibeln mer lättläst. I tidigare utgåvor av Nya världens översättning användes hjälpverb och förstärkningsord för att redovisa om det hebreiska verbet står i imperfektiv aspekt (anger en oavslutad handling) eller i perfektiv aspekt (anger en avslutad handling). För att visa att ett verb är imperfektivt och uttrycker en pågående handling lade man ofta till sådana uttryck som ”fortsatte” och ”grep sig an med”. Och för att få fram det eftertryck som ett perfektivt verb kan ge använde man ofta förstärkningsord som ”sannerligen”, ”ovillkorligen” och ”säkert”. Sådana uttryck förekom därför tusentals gånger i texten. I den här utgåvan har man använt uttryck som ”flera gånger”, ”gång på gång” och ”brukade” när det finns starka skäl att betona en pågående handling. (1 Moseboken 3:9; 19:14; 34:1) Men för att texten ska bli mer lättläst är sådana tilläggsord och uttryck utelämnade där de inte behövs för att få fram rätt betydelse.

  • Att förmedla den rätta tanken bakom ord som anger kön (genus). Hebreiska substantiv är antingen maskulina eller feminina, och grekiska substantiv är maskulina, feminina eller neutrala. Men om man försöker återge grundspråkets grammatiska genus kan översättningen bli missvisande. På hebreiska och grekiska är substantiv i plural vanligtvis maskulina, även när de syftar på både män och kvinnor. Uttrycket ”Israels söner” kan till exempel syfta på Jakobs 12 söner, men för det mesta avses hela nationen Israel med både män och kvinnor. Så i den här utgåvan har detta uttryck oftast återgetts med ”israeliterna” för att visa att det handlar om hela nationen. (1 Moseboken 42:5; 2 Moseboken 35:29) Uttrycket ”faderlös pojke” har på liknande sätt återgetts med ”faderlösa barn” eller ”föräldralösa” för att visa att det kan syfta på både pojkar och flickor. Men eftersom Bibeln använder maskulin form när den talar om Gud och hans son, och även om änglar och demoner, finns det ingen anledning att använda könsneutrala termer om dem, som man gör i en del moderna översättningar.

    Under hela arbetet med att revidera bibeltexten har man sökt Guds vägledning i bön och känt en djup respekt för det värdefulla arbete som gjordes av den ursprungliga översättningskommittén som utarbetade Nya världens översättning.

Andra utmärkande drag i den här revisionen:

Den här bibelutgåvan innehåller ett begränsat antal fotnoter. De kan i huvudsak delas in i följande kategorier:

  • ”Eller” Alternativa återgivningar av den hebreiska, arameiska eller grekiska texten som i grunden ger samma tanke. (1 Moseboken 1:2, fotnot till ”verksamma kraft”; Josua 1:8, ”begrunda den”)

  • ”Eller möjligen” Alternativa återgivningar som ger en annan tanke som det också finns visst stöd för. (1 Moseboken 21:6, ”skratta med mig”; Sakarja 14:21, ”kanaanéer”)

  • ”Ordagrant” En ordagrann översättning från hebreiska, arameiska eller grekiska, eller den grundläggande innebörden av ett uttryck på grundspråket. (1 Moseboken 30:22, ”få barn”; 2 Moseboken 32:9, ”upproriskt”)

  • Etymologi och intressanta fakta Innebörden i namn (1 Moseboken 3:17, ”Adam”; 2 Moseboken 15:23, ”Marah”), upplysningar om mått och vikt (1 Moseboken 6:15, ”alnar”), upplysningar om vem eller vilka ett pronomen syftar på (1 Moseboken 38:5, ”de”) och användbar information i Tillägg och Ordförklaringar (1 Moseboken 37:35, ”graven”; Matteus 5:22, ”Gehenna”).

I avsnittet före bibeltexten finns ”En introduktion till Bibeln”, som ger en kort översikt över Bibelns grundläggande läror. Efter bibeltexten följer ”Tabell över Bibelns böcker”, ”Register över ord och uttryck” och ”Ordförklaringar”. Ordförklaringarna hjälper läsaren att förstå en del bibliska ord och uttryck. Tillägg A innehåller följande delar: ”Principer för bibelöversättning”, ” Utmärkande drag i den här revisionen”, ”Hur Bibeln har bevarats till vår tid”, ”Guds namn i Gamla testamentet”, ”Guds namn i Nya testamentet”, ”Tabell: Profeter och kungar i Juda och Israel” och ”Jesus liv på jorden i kronologisk ordning”. Tillägg B innehåller kartor, översikter och annan information som är till hjälp för dem som studerar Bibeln.

I början av varje bibelbok finns en översikt över innehållet i de olika kapitlen, med hänvisningar till de aktuella verserna. På så sätt kan läsaren få en helhetsbild av bibelboken. I mittspalten på varje sida finns hänvisningar till besläktade bibelverser (de mest relevanta hänvisningarna från tidigare utgåvor).