Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

Översikt över Romarna

  • A. INTRODUKTION (1:1–15)

    • Paulus inledande hälsning; hans apostlauppdrag (1:1–7)

    • Paulus önskan att få besöka sina medtroende i Rom (1:8–15)

  • B. TACK VARE GUDS GENERÖSA OMTANKE KAN MAN BLI RÄTTFÄRDIG GENOM TRON PÅ JESUS KRISTUS (1:16–11:36)

    • 1. Det krävs tro för att bli räddad (1:16, 17)

      • ”Den rättfärdige ska leva på grund av sin tro” (1:16, 17)

    • 2. Guds vrede drabbar all ogudaktighet och orättfärdighet (1:18–32)

      • Människor som inte ärar Gud, skaparen, är utan ursäkt (1:18–23)

      • Gud utlämnade gudlösa människor åt orenhet (1:24–27)

      • Konsekvenserna av att inte erkänna Gud (1:28–32)

    • 3. Guds dom över judar och greker (2:1–16)

      • Varning för att döma andra; Gud ska döma alla opartiskt (2:1–11)

      • Alla som är underställda lagen men inte lyder den kommer att dömas enligt lagen (2:12, 13)

      • Folk från nationerna har en inre lag, deras samvete (2:14–16)

    • 4. Judarna och lagen (2:17–3:8)

      • Den som menar att han följer lagen men ändå bryter den vanärar Gud (2:17–24)

      • Verklig omskärelse sker på insidan; den verkliga juden har ett omskuret hjärta (2:25–29)

      • Judarna blev anförtrodda Guds heliga uttalanden (3:1, 2)

      • ”Gud är pålitlig, även om varenda människa skulle vara en lögnare” (3:3–8)

    • 5. Man kan bli rättfärdig inför Gud utan lagen (3:9–31)

      • Alla människor, både judar och icke-judar, är under syndens inflytande (3:9–18)

      • Ingen kommer att förklaras rättfärdig genom laggärningar (3:19, 20)

      • Människor av alla slag som tror på Kristus blir förklarade rättfärdiga som en fri gåva (3:21–28)

      • Gud är inte bara Gud för judarna utan även för folk från nationerna (3:29–31)

    • 6. Abraham förklarades rättfärdig till följd av tro innan lagen gavs (4:1–25)

      • Abraham betraktades som rättfärdig på grund av sin tro när han fortfarande var oomskuren (4:1–12)

      • Abraham fick löftet genom rättfärdighet som kommer av tro (4:13–15)

      • Löftet gäller alla som har tro som Abraham (4:16–25)

    • 7. Försonade med Gud; död genom Adam, liv genom Kristus (5:1–21)

      • När man förklaras rättfärdig till följd av tro får man frid med Gud, glädje och hopp (5:1–5)

      • Från att vara syndare och fiender till att bli försonade med Gud (5:6–11)

      • Döden spred sig till alla människor genom Adams synd och härskar som kung (5:12–14)

      • Guds fria gåva genom Kristus leder till att människor kan förklaras rättfärdiga (5:15–17)

      • Den generösa omtanken börjar härska som kung i stället för synden (5:18–21)

    • 8. Nytt liv genom dop till Kristus (6:1–23)

      • De som döps till Kristus döps även till hans död med ett hopp om en uppståndelse som liknar hans (6:1–11)

      • Låt inte synden härska i era kroppar (6:12–14)

      • Från syndens slavar till Guds slavar (6:15–23)

    • 9. Syftet med lagen är uppfyllt; synden leder till död (7:1–25)

      • Utläggning om befrielse från lagen (7:1–6)

      • Synden görs känd genom lagen (7:7–12)

      • Kampen mot synden (7:13–25)

    • 10. Den rättfärdiga ställning som de som är förenade med Kristus har (8:1–39)

      • De som lever enligt anden behagar Gud och får liv och frid (8:1–11)

      • Guds ande vittnar om adoption (8:12–17)

      • Skapelsen väntar på att Guds söner ska uppenbaras (8:18–21)

      • Skapelsen suckar och lider (8:22–25)

      • Anden vädjar för de heliga (8:26, 27)

      • Gud låter det han gör samverka till nytta för dem som älskar honom (8:28–30)

      • ”Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?” (8:31–34)

      • Inget kan skilja rättfärdiga människor från Guds kärlek (8:35–39)

    • 11. Guds vilja och det fysiska Israel (9:1–33)

      • Paulus sorg över sina släktingar, israeliterna (9:1–5)

      • Abrahams verkliga avkomma (9:6–13)

      • Guds utväljande beror inte på människors önskningar eller ansträngningar (9:14–18)

      • Valet som Gud, krukmakaren, gör kan inte ifrågasättas (9:19–26)

      • Bara några få israeliter ska bli räddade (9:27–29)

      • Israel snavade genom att inte visa tro (9:30–33)

    • 12. Hur man uppnår en rättfärdig ställning inför Gud (10:1–21)

      • Kristus är slutet på lagen (10:1–4)

      • Tro leder till rättfärdighet; offentlig bekännelse leder till räddning (10:5–10)

      • Både judar och greker behöver anropa Jehovas namn för att bli räddade (10:11–13)

      • Utsända predikar för att andra ska kunna höra, tro och anropa Jehova (10:14, 15)

      • Det fysiska Israel fick möjligheten, men trodde inte (10:16–21)

    • 13. Ett olivträd får illustrera hur hela Israel ska räddas (11:1–36)

      • Israel inte helt förskjutet (11:1–16)

      • Några av de naturliga grenarna saknade tro och bröts bort, och några ”vilda” icke-israeliter inympades (11:17–24)

      • Den heliga hemligheten visar hur hela det andliga Israel ska bli räddat (11:25–32)

      • ”Vilket djup av rikedom och vishet och kunskap det finns hos Gud!” (11:33–36)

  • C. UPPMANINGAR OM DET KRISTNA LEVNADSSÄTTET (12:1–15:13)

    • 1. Helhjärtad tillbedjan och lämpligt uppförande mot medtroende och andra (12:1–21)

      • Frambär era kroppar som ett levande och heligt offer, en tillbedjan som grundar sig på ert förnuft (12:1, 2)

      • Kristna har olika gåvor men tillhör samma kropp (12:3–8)

      • Var kärleksfulla och ära medtroende; var brinnande och uthålliga och tjäna Jehova (12:9–16)

      • ”Övervinn alltid det onda med det goda” (12:17–21)

    • 2. Sanna kristna och staten (13:1–7)

      • Alla ska underordna sig myndigheterna, som fungerar som Guds tjänare (13:1–4)

      • Ge myndigheterna det de har rätt till (13:5–7)

    • 3. Kärlekens lag; dags att vakna upp (13:8–14)

      • Var inte skyldiga någon någonting, utom att älska varandra; kärleken är lagens uppfyllelse (13:8–10)

      • Lev anständigt som på dagen, och efterlikna Jesus (13:11–14)

    • 4. Arbeta för enheten; Guds rike handlar om rättfärdighet, frid och glädje (14:1–15:13)

      • Döm inte varandra (14:1–12)

      • Få inte andra att snava (14:13–18)

      • Sträva efter frid och sådant som bygger upp andra (14:19–23)

      • Efterlikna Kristus, som inte tänkte på sig själv (15:1–6)

      • ”Välkomna varandra”; nationerna ska ära Gud (15:7–13)

  • D. PAULUS SER TILLBAKA PÅ SIN TJÄNST OCH BLICKAR SEDAN FRAMÅT (15:14–29)

    • Paulus tar del i det heliga arbetet med Guds goda nyheter (15:14–16)

    • Paulus beskriver vad han har gjort hittills (15:17–21)

    • Paulus har inte längre några orörda distrikt i de närliggande trakterna och planerar därför att resa till Spanien via Rom (15:22–24)

    • Paulus ska resa till Jerusalem med bidraget från Makedonien och Akaja (15:25–29)

  • E. AVSLUTANDE UPPMANINGAR OCH HÄLSNINGAR (15:30–16:27)

    • Paulus uppmanar de kristna i Rom att be för honom (15:30–33)

    • Paulus introducerar Febe, en tjänare i församlingen i Kenkreai (16:1, 2)

    • Paulus hälsningar till enskilda kristna i Rom (16:3–16)

    • Varning för splittring (16:17–19)

    • Gud kommer snart att krossa Satan (16:20)

    • Hälsningar från Paulus medarbetare (16:21–24)

    • Gud, som ensam är vis, ska bli ärad genom Jesus Kristus (16:25–27)