Matteusevangeliet 11:1–30

11  När Jesus hade gett sina 12 lärjungar dessa instruktioner gav han sig av därifrån för att undervisa och predika i städerna runt omkring.+  Johannes, som satt i fängelse,+ fick höra om det som Kristus hade gjort. Då sände han sina lärjungar+  för att fråga honom: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?”+  Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni ser och hör:+  blinda kan se,+ rörelsehindrade* kan gå, spetälska+ blir friska, döva kan höra, döda får livet tillbaka och fattiga får höra de goda nyheterna.+  Lycklig är den som inte tvivlar på mig.”*+  När Johannes lärjungar hade gått började Jesus tala till människorna om Johannes: ”Vad förväntade ni er att få se när ni gick ut i vildmarken?+ Ett strå som vajade i vinden?+  Vad trodde ni att ni skulle få se? Någon i fina* kläder? De som har fina kläder håller ju till i kungapalatsen.  Så varför gick ni egentligen dit? För att få se en profet? Ja, och jag säger er: Han är mycket större än en profet.+ 10  Det är om honom det står skrivet: ’Se! Jag sänder min budbärare* framför dig, och han ska bana väg för dig.’+ 11  Jag säger er att ingen som har blivit född av en kvinna är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket är större än han.+ 12  Sedan Johannes döparens dagar är himmelriket det mål som människor kämpar för att nå, och de som kämpar når det.*+ 13  För både profeterna och lagen profeterade fram till Johannes,+ 14  och oavsett om ni vill godta det eller inte så är han den ’Elia som skulle komma’.+ 15  Lyssna, du som har öron!+ 16  Vad ska jag jämföra den här generationen med?+ Den är som små barn som sitter på torgen och ropar till sina lekkamrater: 17  ’Vi spelade flöjt för er, men ni dansade inte. Vi sjöng sorgesånger, men ni sörjde inte.’ 18  Först kom Johannes, och han varken åt eller drack,+ och då sa man: ’Han är demonbesatt!’ 19  Sedan kom Människosonen, och han både äter och dricker,+ och då säger man: ’Titta! En frossare och drinkare, en som är vän med skatteindrivare och syndare.’+ Men visheten bevisas rättfärdig genom sina gärningar.”+ 20  Sedan började han förebrå de städer där han hade gjort de flesta av sina underverk, eftersom de som bodde där inte ändrade sig:+ 21  ”Du eländiga Kọrasin! Du eländiga Betsaida! För om Tyros och Sidon hade sett underverken som inträffade hos er, skulle de ha ångrat sig i säck och aska för länge sedan.+ 22  Tro mig, det kommer att bli lättare för Tyros och Sidon+ på domens dag än för er.+ 23  Och Kapernaum,+ tror du att du ska upphöjas till himlen? Nej, du ska kastas i graven!+ För om Sodom hade sett underverken som inträffade i dig, hade den staden funnits kvar än i dag. 24  Tro mig, det kommer att bli lättare för Sodom på domens dag än för dig.”+ 25  Vid den tiden sa Jesus: ”Far, du himlens och jordens Herre, jag lovprisar dig offentligt, för du har dolt detta för de visa och intellektuella och uppenbarat det för små barn.+ 26  Ja, min Far, det är så du har valt att göra. 27  Min Far har överlämnat allt till mig.+ Ingen känner Sonen fullständigt utom Fadern,+ och ingen känner Fadern fullständigt utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.+ 28  Kom till mig, ni som arbetar hårt* och är nedtyngda av bördor, så ska jag ge er nya krafter. 29  Ta på er mitt ok och lär av mig,* för jag är mild+ och ödmjuk.+ Då ska ni få ny styrka. 30  För mitt ok är skonsamt,* och min börda är lätt.”

Fotnoter

Eller ”lama”, ”halta”.
Ordagrant ”snavar på mig”.
Eller ”mjuka”.
Eller ”ängel”.
Ordagrant ”griper det”.
Eller ”sliter”. Eller möjligen ”är slitna (trötta)”.
Eller ”och bli mina lärjungar (elever)”.
Eller ”inte svårt att bära”.

Studienoter

undervisade ... predikade: Det är skillnad på att undervisa och att predika. Den som undervisar förmedlar kunskap, förklarar, använder övertygande argument och tillhandahåller bevis. (Se studienoter till Mt 3:1; 28:20.)

undervisa och predika: Se studienot till Mt 4:23.

städerna runt omkring: Syftar tydligtvis på de judiska städerna i detta område, dvs. Galileen.

Kristus: Denna titel härleds från det grekiska ordet Christọs och motsvarar titeln ”Messias” (från det hebreiska mashịach), och båda dessa titlar betyder ”den smorde”. Styresmän på Bibelns tid förordnades genom att bli smorda med olja.

Messias: Ordagrant ”Kristus”. I den grekiska texten föregås Christọs av bestämd artikel, vilket tydligtvis var ett sätt att betona Jesus roll som Messias.

Kristus: I den grekiska texten används här bestämd artikel tillsammans med titeln Kristus, som betyder ”den smorde”. På det sättet betonas Jesus roll som Kristus, den utlovade Messias, alltså den som har blivit smord, förordnad, i ett alldeles särskilt avseende. (Se studienoter till Mt 1:1; 2:4.)

den som ska komma: Dvs. Messias. (Ps 118:26; Mt 3:11; 21:9; 23:39)

spetälska: Den form av spetälska som drabbade människor var en allvarlig hudsjukdom. När Bibeln talar om spetälska är det inte begränsat till den sjukdom som kallas så i dag. Alla som hade fått diagnosen spetälska var utstötta ur samhället så länge de var sjuka. (3Mo 13:2, not, 45, 46; se Ordförklaringar under ”Spetälska”.)

spetälska: Se studienot till Mt 8:2 och Ordförklaringar under ”Spetälska”.

Se: Det grekiska ordet idou som har återgetts med ”Se” används ofta för att rikta uppmärksamheten på det som följer och hjälpa läsaren att göra sig en bild av berättelsen eller notera en detalj. Det används också för att framhäva eller introducera något nytt eller överraskande. I de kristna grekiska skrifterna används ordet flest gånger i Matteus och Lukas samt i Uppenbarelseboken. Ett liknande uttryck förekommer även ofta i de hebreiska skrifterna.

säger er: Eller ”försäkrar er”, ”säger er i sanning”. ”I sanning” är en återgivning av det grekiska ordet amẹ̄n, en translitterering av det hebreiska ordet ’amẹn, som betyder ”må det bli så” eller ”sannerligen”. Jesus använde ofta detta uttryck för att introducera ett uttalande, ett löfte eller en profetia, och på så sätt betonade han att det han sa var fullständigt sant. Jesus bruk av ”i sanning”, eller amen, sägs vara unikt i den religiösa litteraturen. I Johannesevangeliet upprepas alltid det grekiska ordet (amẹ̄n amẹ̄n). (Se studienot till Joh 1:51.)

döparen: Eller ”nedsänkaren”, ”neddopparen”. Användes tydligen som ett slags tillnamn, vilket visar att dop genom nedsänkning i vatten var utmärkande för Johannes. Den judiske historikern Flavius Josefus skrev om ”Johannes med tillnamnet döparen”.

säger er: Se studienot till Mt 5:18.

döparen: Eller ”nedsänkaren”, ”neddopparen”. (Se studienot till Mt 3:1.)

det mål som människor kämpar för att nå ... de som kämpar: Här används två besläktade grekiska ord, ett verb och ett substantiv, för att förmedla tanken på att göra något med kraft eller med stor intensitet. Vissa bibelöversättare menar att orden har en negativ innebörd, närmare bestämt att använda sig av eller utsättas för våld. Men av sammanhanget och av orden i Lu 16:16, den enda ytterligare förekomsten i Bibeln av samma verb, är det rimligt att dra slutsatsen att orden ska uppfattas positivt, i betydelsen att ”ivrigt försöka få tag i något”, ”leta energiskt”. Så de här orden beskriver tydligtvis vilka kraftansträngningar de människor gjorde som tog till sig Johannes döparens budskap, vilket gav dem möjlighet att i framtiden få ingå i Guds rike.

lagen och profeterna: ”Lagen” syftar på de fem Moseböckerna. ”Profeterna” syftar på de profetiska böckerna i de hebreiska skrifterna. Men när de här uttrycken används tillsammans kan det beteckna alla böcker i de hebreiska skrifterna. (Mt 7:12; 22:40; Lu 16:16)

profeterna och lagen: Det här är enda gången som orden i uttrycket ”lagen och profeterna” står i omvänd ordning. (Mt 5:17; 7:12; 22:40; Lu 16:16) Innebörden är tydligtvis fortfarande densamma (se studienot till Mt 5:17), men i den här versen tycks den profetiska aspekten av skrifterna stå i fokus. Det sägs till och med att lagen profeterade, vilket betonar dess profetiska karaktär.

Elia: Ett hebreiskt namn som betyder ”min Gud är Jehova”.

ni sörjde inte: Eller ”ni slog inte er själva av sorg”. Man brukade slå händerna mot bröstet (Jes 32:12; Nah 2:7; Lu 23:48) upprepade gånger för att uttrycka sin djupa sorg eller för att visa att man kände skuld och ångrade sig.

varken åt eller drack: Detta syftar tydligtvis på Johannes självuppoffrande levnadssätt, som innebar att han fastade och följde kravet för nasirer att avhålla sig från alkohol. (4Mo 6:2–4; Mt 9:14, 15; Lu 1:15; 7:33)

Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)

skatteindrivarna: Många judar drev in skatt åt de romerska myndigheterna. Dessa judar föraktades av sina landsmän, inte bara för att de samarbetade med en avskydd främmande makt, utan också för att de krävde mer skatt än vad lagen föreskrev. Judar i allmänhet undvek skatteindrivare och ansåg att de inte var bättre än syndare och prostituerade. (Mt 11:19; 21:32.)

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

skatteindrivare: Se studienot till Mt 5:46.

visheten bevisas rättfärdig genom sina gärningar: Eller ”det är resultatet av en människas gärningar som avslöjar om hon är vis”. Här personifieras visheten och beskrivs som om den hade gärningar. I parallellskildringen i Lu 7:35 står det ordagrant att visheten har barn. Vishetens barn, eller gärningar, dvs. resultaten av det som Johannes döparen och Jesus gjorde, bevisade tydligt att anklagelserna mot dem var falska. Jesus sa i själva verket: ”Se på de rättfärdiga gärningarna, så förstår ni att anklagelserna är grundlösa.”

Kapernaum: Av ett hebreiskt namn som betyder ”Nahums by” eller ”tröstens by”. (Nah 1:1, not) Staden låg vid nordvästra sidan av Galileiska sjön. Den hade stor betydelse under Jesus jordiska tjänst och omnämns som ”staden där han bodde” i Mt 9:1.

Kapernaum: Se studienot till Mt 4:13.

himlen: Används här som metafor för en mycket upphöjd position eller ställning.

graven: Eller ”Hades”, dvs. den bildliga plats dit människor kommer när de dör. (Se Ordförklaringar under ”Graven”.) Här används uttrycket som en symbol för det förfall som Kapernaum skulle drabbas av.

kommer det att bli lättare: Jesus använde tydligtvis en slags hyperbol och menade inte nödvändigtvis att hans ord skulle tas bokstavligt. (Jämför andra målande hyperboler som Jesus använde, t.ex. i Mt 5:18; Lu 16:17; 21:33.) När Jesus sa att Sodom skulle få det lindrigare på den dagen, dvs. domedagen (Mt 10:15; 11:22, 24; Lu 10:14), menade han inte att invånarna i Sodom behövde vara närvarande den dagen. (Jämför Jud 7.) Detta kan i stället ha varit ett sätt att understryka hur oemottagliga och klandervärda de flesta människor var i sådana städer som Korasin, Betsaida och Kapernaum. (Lu 10:13–15) Dessutom hade den forntida staden Sodoms öde blivit en känd symbol som ofta nämndes i samband med Guds vrede och domar. (5Mo 29:23; Jes 1:9; Klag 4:6)

det kommer att bli lättare: Se studienot till Lu 10:12.

för dig: Syftar på staden.

för små barn: Eller ”för dem som är som små barn”. Syftar på ödmjuka människor som gärna vill lyssna och lära.

nedtyngda av bördor: I den här versen vädjar Jesus till dem som är ”nedtyngda” av slit och släp, oro och bekymmer. Deras tjänst för Jehova hade blivit betungande, eftersom de fortsatte hålla traditioner som var människors påfund och som hade fogats till Moses lag. (Mt 23:4) Till och med sabbaten, som skulle ge dem mer ork och glädje, hade blivit en börda. (2Mo 23:12; Mk 2:23–28; Lu 6:1–11)

ska jag ge er nya krafter: Det grekiska ord som har översatts med ”ge ... nya krafter” kan syfta på att vila (Mt 26:45; Mk 6:31) eller på att utföra arbete eller tjänst som ger nya krafter (Flm 7). Sammanhanget visar att någon som tar på sig Jesus ”ok” (Mt 11:29) inte skulle vila, utan snarare arbeta eller tjäna. Jesus ord förmedlar tanken på att det är han som ska hjälpa dem som är slitna att få ny energi genom att de tar på sig hans lätta och skonsamma ok.

ödmjuka: Eller ”milda”. Mildhet är en inre egenskap som kännetecknar dem som villigt underordnar sig Guds vilja och vägledning och som inte försöker kontrollera eller styra andra. Det grekiska ordet har inget att göra med feghet eller svaghet. I Septuaginta används ordet som en motsvarighet till ett hebreiskt ord som kan översättas med ”ödmjuk”. Det används om Mose (4Mo 12:3), dem som är läraktiga (Ps 25:9), dem som ska ärva jorden (Ps 37:11) och Messias (Sak 9:9; Mt 21:5). Jesus beskrev sig själv som ”mild”, eller ödmjuk. (Mt 11:29)

Ta på er mitt ok: Här talade Jesus om ett ”ok” i symbolisk mening och syftade på att underordna sig myndighet och ledarskap. Om Jesus tänkte på ett dubbelt ok, ett som Gud lade på honom, så inbjöd han i själva verket sina lärjungar att komma in under oket tillsammans med honom, och han skulle hjälpa dem att bära bördan. Då skulle denna fras kunna lyda: ”Kom in under mitt ok tillsammans med mig.” Och om det var ett ok som Jesus själv lade på andra, så syftar det på att man som lärjunge till Kristus underordnar sig hans myndighet och ledning. (Se Ordförklaringar under ”Ok”.)

mild: Se studienot till Mt 5:5.

ödmjuk: Det grekiska ord som här översatts med ”ödmjuk” förekommer även i Jak 4:6 och 1Pe 5:5. Ödmjukhet kommer till uttryck i någons inställning till Gud och andra människor.

ni få ny styrka: Eller ”ni finna ny styrka för er själ”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

Media

Kungapalats
Kungapalats

När Jesus nämnde dem som bodde i ”kungapalatsen” (Mt 11:8; Lu 7:25) kan hans lyssnare ha tänkt på de många överdådiga palats som Herodes den store lät uppföra. På bilden ses lämningar av ett vinterpalats som han byggde i Jeriko. I komplexet ingick en kolonnförsedd mottagningshall (29 × 19 m), innergårdar med kolonnader i anslutning till de många rummen och ett badhus som hade både värmesystem och kylsystem. Till palatset hörde en trädgård i flera etage. Palatset kan ha härjats av en eldsvåda under ett uppror några årtionden innan Johannes döparen började sin tjänst, och det återuppbyggdes av Herodes son Arkelaus.

Flöjt
Flöjt

På Bibelns tid tillverkades flöjter ofta av vassrör eller ben, ibland rentav elfenben. Flöjten var det populäraste av alla instrument. Man spelade ofta flöjt vid festliga tillfällen, som på bröllop och andra bjudningar. (1Ku 1:40; Jes 5:12; 30:29) Barnen brukade härma detta när de lekte på torgen. Man spelade också flöjt vid begravningar. Professionella gråterskor ackompanjerades ofta av musiker som spelade sorgliga melodier på flöjt. Den bit av en flöjt som visas här hittades i Jerusalem bland lämningar som dateras till tiden då templet blev förstört av romarna. Den är omkring 15 cm lång och förmodligen tillverkad av ett ben från ett nötdjur.

Torget
Torget

Vissa torg, som det på bilden, låg utmed en väg. Försäljarna ställde ofta ut så mycket varor på gatan att det blev svårt att ta sig fram. Förutom matvaror kunde man köpa bruksföremål, lerkrukor och dyrbara glasföremål. Eftersom det inte fanns något sätt att kyla ner varor, var man tvungen att gå till torget varje dag för att handla. Här fick man höra nyheter från försäljare eller andra som var på besök, barnen kunde leka och de som var utan arbete kunde se om de blev erbjudna något. Jesus botade sjuka på torget, och Paulus förkunnade. (Apg 17:17) De stolta fariséerna och de skriftlärda utnyttjade i stället torgens offentlighet till att synas och få folkets uppmärksamhet.

Korasin och Betsaida
Korasin och Betsaida

Städerna Korasin och Betsaida låg nära Kapernaum, den stad som Jesus tydligen hade som utgångspunkt när han utförde sin omfattande tjänst i Galileen under två års tid. De judiska invånarna i dessa städer fick se Jesus göra underverk som till och med skulle ha fått de avgudadyrkande invånarna i Tyros och Sidon att ångra sig. Det var till exempel i närheten av Betsaida som Jesus genom ett underverk gav mer än 5 000 människor mat och längre fram botade en blind man. (Mt 14:13–21; Mk 8:22; Lu 9:10–17)

Kapernaum, Korasin och Betsaida
Kapernaum, Korasin och Betsaida

Den här vyn över den norra delen av Galileiska sjön har filmats från utsiktspunkten Ofir, på östra sidan av sjön. Korasin (2) låg bara omkring 3 km från den plats där man förmodar att dåtidens Kapernaum (1) låg, den stad som Jesus tydligtvis använde som utgångspunkt för sin två år långa tjänst i Galileen. Apostlarna Petrus och Andreas bodde i Kapernaum, och Matteus skattekontor låg i eller i närheten av den staden. (Mk 1:21, 29; 2:1, 13, 14; 3:16; Lu 4:31, 38) Petrus och Andreas och även Filippus kom ursprungligen från Betsaida (3). (Joh 1:44) Jesus utförde många underverk i dessa tre städer eller i trakten omkring dem. (Se Tillägg A7-D, Karta 3B, och A7-E, Karta 4.)

Ok
Ok

En typ av ok tillverkades av trä och bestod av en stång som var konstruerad för att läggas över någons axlar. Det man skulle bära hängdes på stångens ändar. En annan typ av ok bestod av en trästång som lades över nacken på två djur som till exempel skulle dra ett jordbruksredskap.