Lukasevangeliet 10:1–42

10  Därefter valde Herren ut 70 andra och skickade ut dem två och två+ i förväg till varje stad och plats dit han själv skulle gå.+  Han sa till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens herre att sända ut arbetare till sin skörd.+  Gå! Jag sänder i väg er som lamm bland vargar.+  Ta inte med er några pengar eller någon matpåse eller några sandaler,+ och stanna inte för att hälsa på dem ni möter.+  Och när ni kommer in i ett hus, så säg först: ’Frid över detta hus.’+  Och om det finns en fridens vän där, ska er frid vila över honom. Men om det inte gör det, ska den vända tillbaka till er.  Stanna i det huset,+ och ät och drick det de bjuder på,+ för arbetaren är värd sin lön.+ Flytta inte från hus till hus.  Och om ni kommer till en stad och blir väl mottagna, så ät det man dukar fram  och bota de sjuka och säg: ’Guds rike är nära er.’+ 10  Men om ni kommer till en stad och inte blir väl mottagna ska ni gå ut på huvudgatorna och säga: 11  ’Till och med dammet som fastnat på våra fötter här i staden torkar vi av oss.+ Men ni ska veta att Guds rike är nära.’ 12  Jag säger er att på den dagen kommer det att bli lättare för Sodom än för den staden.+ 13  Du eländiga Kọrasin! Du eländiga Betsaida! För om Tyros och Sidon hade sett underverken som har inträffat hos er,+ skulle de ha ångrat sig i säck och aska för länge sedan.+ 14  Därför kommer det att bli lättare för Tyros och Sidon vid domen än för er. 15  Och Kapernaum,+ tror du att du ska upphöjas till himlen? Nej, du ska kastas i graven! 16  Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig.+ Och den som avvisar er, han avvisar mig. Och den som avvisar mig, han avvisar också honom som har sänt mig.”+ 17  När de 70 kom tillbaka var de glada och sa: ”Herre, till och med demonerna lyder oss när vi använder ditt namn.”+ 18  Då sa han till dem: ”Jag ser redan hur Satan har fallit ner+ som en blixt från himlen. 19  Jag har gett er myndighet att trampa på ormar och skorpioner+ och kraft att övervinna fienden,+ och det finns inget som kommer att skada er. 20  Men gläd er inte över att andarna lyder er, utan gläd er över att era namn har blivit inskrivna i himlen.”+ 21  Just då blev han sprudlande glad i den heliga anden och sa: ”Far, du himlens och jordens Herre, jag lovprisar dig offentligt, för du har omsorgsfullt dolt detta för de visa och intellektuella+ och uppenbarat det för små barn. Ja, min Far, det är så du har valt att göra.+ 22  Min Far har överlämnat allt till mig. Ingen vet vem Sonen är utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är utom Sonen+ och den som Sonen vill uppenbara honom för.”+ 23  När han sedan var ensam med lärjungarna sa han: ”Lyckliga är de som ser det ni ser.+ 24  För jag säger er att många profeter och kungar har längtat efter att få se det ni ser, men de fick inte se det.+ Och de längtade efter att få höra det ni hör, men de fick inte höra det.” 25  En expert på lagen reste sig nu för att sätta Jesus på prov och sa: ”Lärare, vad behöver jag göra för att ärva evigt liv?”+ 26  Jesus frågade honom: ”Vad står det i lagen? Vad läser du där?” 27  Mannen svarade: ”’Du ska älska Jehova, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och med hela din styrka och med hela ditt sinne’+ och ’din medmänniska som dig själv’.”+ 28  Jesus sa: ”Helt rätt. Gör det, så ska du få leva.”+ 29  Men mannen ville visa sig rättfärdig+ och frågade Jesus: ”Och vem är min medmänniska?” 30  Då svarade Jesus: ”En man var på väg ner från Jerusalem till Jeriko när han överfölls av några rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom. Sedan gav de sig av och lät honom ligga där halvdöd. 31  En präst råkade komma gående längs vägen och fick se honom ligga där, men han gick bara förbi på andra sidan. 32  Och när en levit kom dit och fick se honom gick han också förbi på andra sidan. 33  Men så kom en samarier+ gående längs vägen, och när han fick se honom fylldes han av medkänsla. 34  Han gick fram till honom och hällde olja och vin på hans sår. Han förband såren, och sedan lyfte han upp honom på sin åsna och tog honom till ett värdshus och skötte om honom. 35  Nästa dag tog han fram två denarer, gav dem till värdshusvärden och sa: ’Ta hand om honom, och om det kostar mer så betalar jag det när jag kommer tillbaka.’ 36  Vad tycker du, vem av de här tre visade att han var en sann medmänniska+ till mannen som råkade ut för rövarna?” 37  Han svarade: ”Den som visade medkänsla.”+ Då sa Jesus till honom: ”Gå och gör likadant själv.”+ 38  När de gick vidare kom han in i en by. Där var det en kvinna som hette Marta+ som tog emot honom som gäst i sitt hem. 39  Hennes syster hette Maria, och hon satte sig vid Herrens fötter och lyssnade på det han sa.* 40  Men Marta hade fullt upp med allt som skulle göras. Så hon gick fram till Jesus och sa: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ta hand om allt själv? Säg till henne att hon ska hjälpa mig.” 41  Herren svarade: ”Marta, Marta, du stressar upp dig och oroar dig för så mycket. 42  Men det är bara några få saker som behövs, eller bara en.+ Maria har faktiskt valt det bästa,+ och det ska inte tas ifrån henne.”

Fotnoter

Eller ”på det han lärde ut”. Ordagrant ”till hans ord”.

Studienoter

Därefter: Händelserna i Lu 10:1 till 18:14 nämns inte av de andra evangelieskribenterna. Men de tar upp en del av ämnena som behandlas i dessa kapitel och nämner dem i samband med andra händelser, som inträffade i början av Jesus tjänst. Det verkar som att händelserna Lukas beskriver inträffade efter invigningshögtiden (eller lövhyddohögtiden) hösten år 32 v.t. (Se Tillägg A7.) Vid den här tiden hade Jesus börjat koncentrera sin tjänst längre söderut, till trakten kring Jerusalem och till Judeen och Pereen. Det var framför allt i detta område Jesus predikade under de sista sex månaderna av sin tjänst på jorden.

70: I en del tidiga handskrifter står det ”72”, och det antalet förekommer i en del översättningar. Men talet ”70” står i många andra tidiga, ansedda handskrifter, t.ex. Codex Sinaiticus från 300-talet samt Codex Alexandrinus och Codex Ephraemi Syri rescriptus, som båda är från 400-talet. Bibelforskare har föreslagit flera förklaringar till denna skillnad, men innebörden i själva budskapet påverkas inte av denna lilla skillnad i handskrifterna. Det finns en uppsjö av tidiga handskrifter och översättningar som är eniga på alla viktiga punkter och som bestyrker att Jesus skickade ut en stor grupp lärjungar två och två för att predika.

70 andra: Detta syftar tydligtvis på 70 lärjungar utöver de 12 apostlarna, som hade blivit övade och utsända vid ett tidigare tillfälle. (Lu 9:1–6)

sandaler: Det verkar som att detta syftar på ett extra par, för Jesus sa att de inte skulle ta med sig sandaler. Det var vanligt att man tog med ett extra par sandaler på en lång resa, eftersom sulorna på det ena paret skulle kunna slitas ut eller remmarna skulle kunna gå sönder. När Jesus gav liknande anvisningar vid ett tidigare tillfälle sa han att lärjungarna skulle ”ha sandaler sig”, alltså det par som de brukade använda. (Mk 6:8, 9) Och som det står i Mt 10:9, 10 sa han till dem att inte ”skaffa” sandaler, dvs. inte skaffa fler par än det par som de redan hade på sig.

stanna inte för att hälsa på dem ni möter: Eller ”hälsa ingen med omfamningar längs vägen”. I vissa sammanhang kan det grekiska ordet aspạzomai (”hälsa”) ha inneburit mer än att säga ”hej” eller ”god dag”. Det kan även ha innefattat omfamningar och långa samtal, sådant som är vanligt när vänner träffas. Jesus ville inte att hans lärjungar skulle vara otrevliga. Han ville betona att de skulle undvika att bli distraherade och i stället använda tiden på bästa sätt. Profeten Elisa gav en liknande anvisning till sin medhjälpare Gehasi. (2Ku 4:29) I båda fallen var uppdragen brådskande, så det fanns ingen tid att förlora.

fridens vän: Ordagrant ”fridens son”. Även om detta skrevs på grekiska återspeglar ordalydelsen ett hebreiskt idiom som förmedlar tanken på en person som är fridsam och som älskar frid. I det här sammanhanget syftar det på någon som vill bli försonad med Gud och som tar till sig av dessa ”goda nyheter om frid”, vilket ger honom frid med Gud. (Apg 10:36)

Flytta inte från hus till hus: Vid ett tidigare tillfälle gav Jesus liknande anvisningar till de 12 apostlarna. (Mt 10:11; Mk 6:10; Lu 9:4) Nu säger han till de 70 förkunnarna att när de kommer till en stad ska de stanna i det hus där de tas emot gästfritt. De skulle alltså inte flytta från hus till hus och leta efter det hem där de kunde få flest bekvämligheter och materiella förmåner. De skulle visa att sådana saker var mindre viktiga jämfört med uppdraget att förkunna.

torkar vi av oss: Se studienot till Lu 9:5.

kommer det att bli lättare: Jesus använde tydligtvis en slags hyperbol och menade inte nödvändigtvis att hans ord skulle tas bokstavligt. (Jämför andra målande hyperboler som Jesus använde, t.ex. i Mt 5:18; Lu 16:17; 21:33.) När Jesus sa att Sodom skulle få det lindrigare på den dagen, dvs. domedagen (Mt 10:15; 11:22, 24; Lu 10:14), menade han inte att invånarna i Sodom behövde vara närvarande den dagen. (Jämför Jud 7.) Detta kan i stället ha varit ett sätt att understryka hur oemottagliga och klandervärda de flesta människor var i sådana städer som Korasin, Betsaida och Kapernaum. (Lu 10:13–15) Dessutom hade den forntida staden Sodoms öde blivit en känd symbol som ofta nämndes i samband med Guds vrede och domar. (5Mo 29:23; Jes 1:9; Klag 4:6)

Tyros och Sidon: Dessa två städer låg inte på judiskt område, utan vid Medelhavskusten i Fenicien. (Se Tillägg B10.)

himlen: Används här som metafor för en mycket upphöjd position eller ställning.

graven: Eller ”Hades”, dvs. den bildliga plats dit människor kommer när de dör. (Se Ordförklaringar under ”Graven”.) Här används uttrycket som en symbol för det förfall som Kapernaum skulle drabbas av.

70: I en del tidiga handskrifter står det ”72”, och det antalet förekommer i en del översättningar. Men talet ”70” står i många andra tidiga, ansedda handskrifter, t.ex. Codex Sinaiticus från 300-talet samt Codex Alexandrinus och Codex Ephraemi Syri rescriptus, som båda är från 400-talet. Bibelforskare har föreslagit flera förklaringar till denna skillnad, men innebörden i själva budskapet påverkas inte av denna lilla skillnad i handskrifterna. Det finns en uppsjö av tidiga handskrifter och översättningar som är eniga på alla viktiga punkter och som bestyrker att Jesus skickade ut en stor grupp lärjungar två och två för att predika.

Jag ser redan hur Satan har fallit ner som en blixt från himlen: Jesus syftar tydligtvis på en framtida händelse. När han säger att han ser Satan bli utkastad ur himlen är det som om det redan hade hänt. I Upp 12:7–9 beskrivs kriget i himlen och förbinder Satans fall med att det messianska riket föds. De 70 lärjungarna, som bara var ofullkomliga människor, hade precis fått kraft av Gud att driva ut demoner. Så det Jesus säger betonar hur säkert det var att Satan och hans demoner skulle bli besegrade i det framtida kriget. (Lu 10:17)

ormar och skorpioner: I det här sammanhanget använder Jesus dessa djur som en symbol för sådant som var skadligt. (Jämför Hes 2:6.)

för små barn: Eller ”för dem som är som små barn”. Syftar på ödmjuka människor som gärna vill lyssna och lära.

för små barn: Se studienot till Mt 11:25.

sinne: Dvs. förståndet, intellektet. En människa måste använda sina mentala förmågor för att lära känna Gud och få en starkare kärlek till honom. (Joh 17:3, not; Rom 12:1) I det här citatet från 5Mo 6:5 används de tre orden ”hjärta”, ”själ” och ”styrka” i den hebreiska grundtexten. Men i Markus skildring, som skrevs på grekiska, används fyra olika ord: hjärta, själ, sinne och styrka. Det kan finnas flera anledningar till detta. Ordet ”sinne” kan ha lagts till för att få med alla nyanser av de tre hebreiska orden, som överlappar varandra i betydelse. Ytterligare en anledning är att det inte finns något specifikt ord för ”sinne” på gammalhebreiska. Detta begrepp rymdes i stället i det hebreiska ordet för ”hjärta”. ”Hjärta” användes bildligt om hela den inre människan, däribland en persons tankar, känslor, inställning och drivkraft. (5Mo 29:4; Ps 26:2; 64:6; se studienot till hjärta i den här versen.) I Septuaginta översätts därför ofta det hebreiska ordet för ”hjärta” med det grekiska ordet för ”sinne”. (1Mo 8:21; 17:17; Ord 2:10; Jes 14:13) En annan anledning till att Markus använder sinne kan vara att det hebreiska ordet för ”styrka” och det grekiska ordet för ”sinne” överlappar varandra i betydelse. (Jämför Mt 22:37, där ”sinne” används, inte ”styrka”.) Denna överlappande betydelse kan också förklara varför ordet ”förstånd” används i den skriftlärdes svar till Jesus. (Mk 12:33) Detta kan även förklara varför evangelieskribenterna inte använder exakt de ord som förekommer i 5Mo 6:5 när de citerar denna vers. (Se studienot till styrka i den här versen och studienoter till Mt 22:37; Lu 10:27.)

styrka: I det här citatet från 5Mo 6:5 används de tre orden ”hjärta”, ”själ” och ”styrka” i den hebreiska grundtexten. (Se studienot till sinne i den här versen.) Det hebreiska ord som återges med ”styrka” (eller ”handlingskraft”, ”kapacitet”, not) i detta citat kan inbegripa både fysisk styrka och mentala eller intellektuella förmågor. Detta kan vara en av anledningarna till att ordet ”sinne” har inkluderats när detta bibelställe citeras i de grekiska skrifterna. Det kan också förklara varför ”sinne” har använts i Mt 22:37 och inte ”styrka”. Oavsett anledning, när den skriftlärde (enligt Lukas skildring [10:27] som är skriven på grekiska) citerar 5Mo 6:5 använder han de fyra orden hjärta, själ, styrka och sinne, vilket visar att det var vanligt på Jesus tid att använda alla dessa fyra grekiska ord för att förmedla innebörden i de motsvarande tre hebreiska orden.

medmänniska: Det grekiska ordet betyder ordagrant ”den [som är] nära”, men det syftar inte bara på någon som bor i närheten. Det kan syfta på vem som helst som man har att göra med. (Lu 10:29–37; Rom 13:8–10; se studienot till Mt 5:43.)

Jehova: Det här citatet är hämtat från 5Mo 6:5, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.)

hjärta ... själ ... styrka ... sinne: En man som var expert på lagen citerar 5Mo 6:5, där den hebreiska grundtexten använder tre ord: hjärta, själ och styrka. Men i Lukas skildring, som är skriven på grekiska, använder mannen fyra ord: hjärta, själ, styrka och sinne. Det mannen säger visar att man på Jesus tid brukade använda fyra grekiska ord för att återge de tre hebreiska orden. (För en mer ingående förklaring, se studienot till Mk 12:30.)

hela din själ: Eller ”hela ditt väsen (liv)”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

medmänniska: Eller ”nästa”. (Se studienot till Mt 22:39.)

en samarier: Judarna såg i allmänhet ner på samarierna och vägrade att ha med dem att göra. (Joh 4:9) Vissa judar använde till och med ordet ”samarier” som skällsord. (Joh 8:48) En rabbi som citeras i Mishna säger: ”Den som äter samariernas bröd är som en som äter fläskkött.” (Shebiith 8:10) Många judar skulle inte godta en samariers vittnesmål eller ta emot hjälp från en samarier. Jesus visste att de flesta judar föraktade samarierna, och han fick fram en viktig poäng i den liknelse som är känd som den barmhärtige, eller medmänsklige, samariern.

hällde olja och vin på hans sår ... förband såren: Läkaren Lukas återger Jesus liknelse väldigt detaljerat, och hans beskrivning av hur samariern behandlade mannens sår stämmer med vad som var praxis på den tiden. Både olja och vin var vanliga huskurer som man använde när man skötte om sår. Ibland baddade man såren med olja för att mjuka upp dem. (Jämför Jes 1:6.) Dessutom har vin ett visst medicinskt värde som antiseptiskt eller milt desinficerande medel. Lukas berättar också att man förband såren, något som förhindrade att de blev värre.

ett värdshus: Det grekiska ordet betyder ordagrant ”en plats där alla tas emot eller släpps in”. De som reste kunde få husrum åt sig själva och sina djur på ett sådant ställe. Värdshusvärdarna försåg de resande med vissa förnödenheter, och de kunde mot betalning ta hand om personer som lämnades i deras omvårdnad.

denarer: Se Ordförklaringar och Tillägg B14.

Den som visade medkänsla: Mannen som var expert på lagen kanske inte ville använda ordet ”samarier”. I vilket fall som helst gör hans svar tillsammans med Jesus avslutande kommentar att lärdomen i liknelsen blir tydlig: en sann medmänniska är den som visar medkänsla.

ungefär tre kilometer: Ordagrant ”omkring 15 stadier”. Det grekiska ordet stạdion avser ett längdmått som motsvarar 185 m, eller 1⁄8 romersk mil. (Se Tillägg B14.)

en by: Avser tydligtvis Betania, en by på Olivbergets östsydöstra sluttning, ca 3 km från Jerusalem. (Se studienot till Joh 11:18.) Det var här som Marta, Maria och Lasarus bodde. När Jesus var i Galileen bodde han i Kapernaum (Mk 2:1), och när han var i Judeen brukade han bo i Betania.

Marta: Det är bara Marta som nämns i samband med att Jesus togs emot som gäst i huset. Marta tog vanligtvis ledningen (Lu 10:40; Joh 11:20), vilket tyder på att hon var Marias storasyster (Lu 10:39).

Men det är bara några få saker som behövs, eller bara en: Vissa gamla handskrifter har en kortare lydelse som kan återges: ”Men bara en sak behövs.” Den lydelsen förekommer i en del översättningar. Men lydelsen som används i huvudtexten i denna översättning har starkt stöd i handskrifterna. Oavsett vilken lydelse man förordar är grundtanken i det Jesus säger densamma: man ska prioritera andliga intressen. Jesus berömmer sedan Maria för att hon har prioriterat det andliga och därigenom valt ”det bästa”.

det bästa: Ordagrant ”den goda delen”. I Septuaginta används det grekiska ordet merịs, som ordagrant betyder ”del”, om en portion, eller andel, mat (1Mo 43:34; 5Mo 18:8) samt om en ”andel” i andligt avseende (Ps 16:5; 119:57). ”Det bästa” i Marias fall innefattade att hon fick ta emot andlig mat från Guds son.

Media

Varg
Varg

Vargarna i Israel är rovdjur som är särskilt aktiva på natten. (Hab 1:8) Vargar är vildsinta, glupska, djärva och giriga, och de dödar ofta fler får än de kan äta upp eller släpa med sig. I Bibeln används ofta djur och deras karakteristiska drag och beteenden för att illustrera både bra och dåliga egenskaper. I profetian som Jakob uttalade på sin dödsbädd sägs det att Benjamin river som en varg (Canis lupus). (1Mo 49:27) Men i de flesta fall används vargen för att beskriva dåliga egenskaper, t.ex. grymhet, girighet, ondska och slughet. Några av dem som liknas vid vargar är falska profeter (Mt 7:15), de som ondskefullt motarbetar den kristna tjänsten (Mt 10:16; Lu 10:3) och falska lärare som skulle hota den kristna församlingen inifrån (Apg 20:29, 30). Herdar var väl medvetna om hur farliga vargarna var. Jesus talade om ”en anställd arbetare” som såg vargen komma men övergav fåren och flydde. Men Jesus är inte som den anställde arbetaren som inte brydde sig om fåren, utan han är ”den gode herden” som ”ger sitt liv för fåren”. (Joh 10:11–13)

Stav och matpåse
Stav och matpåse

Forntida hebréer använde käppar och stavar på flera sätt: som stöd (2Mo 12:11; Sak 8:4; Heb 11:21), till försvar och skydd (2Sa 23:21), till tröskning (Jes 28:27) och för att skörda oliver (5Mo 24:20; Jes 24:13), bara för att nämna några exempel. Matpåsar tillverkades ofta av skinn och bars över axeln. De brukade användas av herdar, lantbrukare och andra och var praktiska när man reste. Där lade man inte bara mat, utan också kläder och annat. När Jesus skickade i väg sina apostlar på en predikotur gav han dem anvisningar som gällde bland annat stavar och matpåsar. Apostlarna skulle inte skaffa något extra, för Jehova skulle ge dem vad de behövde. På det sättet kunde de undvika att bli distraherade. (Se studienoter till Lu 9:3 och 10:4 om anvisningarna som Jesus gav om detta.)

Kapernaum, Korasin och Betsaida
Kapernaum, Korasin och Betsaida

Den här vyn över den norra delen av Galileiska sjön har filmats från utsiktspunkten Ofir, på östra sidan av sjön. Korasin (2) låg bara omkring 3 km från den plats där man förmodar att dåtidens Kapernaum (1) låg, den stad som Jesus tydligtvis använde som utgångspunkt för sin två år långa tjänst i Galileen. Apostlarna Petrus och Andreas bodde i Kapernaum, och Matteus skattekontor låg i eller i närheten av den staden. (Mk 1:21, 29; 2:1, 13, 14; 3:16; Lu 4:31, 38) Petrus och Andreas och även Filippus kom ursprungligen från Betsaida (3). (Joh 1:44) Jesus utförde många underverk i dessa tre städer eller i trakten omkring dem. (Se Tillägg A7-D, Karta 3B, och A7-E, Karta 4.)

Vägen från Jerusalem till Jeriko
Vägen från Jerusalem till Jeriko

Vägen (1) vi ser i den här korta filmen följer förmodligen ungefär samma rutt som den forntida väg som förband Jerusalem med Jeriko. Den vägen var över 2 mil lång och slingrade sig brant nerför, eftersom Jerusalem ligger 1 000 m högre än Jeriko. Rån och överfall förekom ofta i detta karga och obebodda område, och därför posterade man en garnison där för att skydda de resande. Den romerska staden Jeriko (2) låg där vägen kom ut från Judeens vildmark. Det gamla Jeriko (3) låg ungefär 2 km från den romerska staden.