Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

Johannesevangeliet 10:1–42

10  ”Jag säger er sanningen: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan klättrar över på något annat ställe, han är en tjuv och en plundrare.+  Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.+  Dörrvakten öppnar för honom,+ och fåren lyssnar till hans röst.+ Han ropar på sina får med deras namn och leder dem ut.  När alla hans får har kommit ut går han framför dem, och fåren följer honom eftersom de känner igen hans röst.  De skulle aldrig följa en främling, utan de skulle fly från honom, eftersom de inte känner igen en främmande röst.”  Jesus berättade den här liknelsen för dem, men de förstod inte vad han menade.  Därför sa Jesus: ”Jag säger er sanningen: Jag är dörren som fåren går in genom.+  Alla som har kommit och påstått att de är jag,* de är tjuvar och plundrare, men fåren har inte lyssnat på dem.  Jag är dörren. Den som går in genom mig ska bli räddad, och han ska gå in och ut och hitta bete.+ 10  Tjuven kommer bara för att stjäla och slakta och förgöra.+ Men jag har kommit för att de ska få liv, ja liv i överflöd. 11  Jag är den gode herden,+ och den gode herden ger sitt liv för fåren.+ 12  Den som bara är en anställd arbetare, som inte är herde och inte äger fåren, överger dem och flyr när han ser vargen komma. Och vargen river fåren och skingrar dem. 13  Den som är anställd bryr ju sig inte om fåren. 14  Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig,+ 15  precis som min Far känner mig och jag känner min Far.+ Och jag ger mitt liv* för fåren.+ 16  Jag har också andra får, som inte tillhör den här fållan.+ Även dem måste jag föra in, och de ska lyssna till min röst, och de ska alla bli en enda hjord under en enda herde.+ 17  Fadern älskar mig+ därför att jag ger mitt liv,+ så att jag kan få det tillbaka igen. 18  Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av egen fri vilja. Jag har rätten att ge det, och jag har rätten att få det tillbaka.+ Uppmaningen att göra detta* har jag fått av min Far.” 19  När han sa detta blev judarna oense igen.+ 20  Många av dem sa: ”Han är demonbesatt och galen. Varför lyssnar ni på honom?” 21  Andra sa: ”Så talar inte en demonpåverkad man. Och en demon kan väl inte öppna ögonen på blinda?” 22  Vid den tiden pågick invigningshögtiden* i Jerusalem. Det var vinter, 23  och Jesus gick omkring i templet, i Salomos pelarhall.+ 24  Då omringade judarna honom och sa: ”Hur länge ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias,* så säg det rakt ut.” 25  Jesus svarade: ”Jag har berättat det för er, men ni tror ju ändå inte. Det jag gör i min Fars namn, det vittnar om mig.+ 26  Men ni tror inte, därför att ni inte är mina får.+ 27  Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.+ 28  Jag ger dem evigt liv,+ och de kommer aldrig att gå under, och ingen kommer att ta dem ifrån mig.+ 29  Fåren som min Far har gett mig betyder mer än allt annat, och ingen kan ta dem ur Faderns hand.+ 30  Jag och Fadern är ett.”*+ 31  Återigen tog judarna upp stenar för att stena honom. 32  Jesus sa: ”Jag har gjort många goda gärningar som min Far har bett mig om. Vilken av de gärningarna tänker ni stena mig för?” 33  Judarna svarade: ”Vi stenar dig inte för att du har gjort något gott, utan för att du hädar.+ Du är bara en människa, men du försöker göra dig själv till en gud.” 34  Jesus svarade: ”Står det inte i er lag: ’Jag sa: ”Ni är gudar”’?*+ 35  Gud kallade alltså dem som fördöms i Skriften för ’gudar’,+ och man kan ju inte säga emot Skriften. 36  Så hur kan ni säga till mig som Fadern har utvalt* och sänt till världen: ’Du hädar’, därför att jag sa att jag är Guds son?+ 37  Om jag inte gör de gärningar som min Far vill att jag ska göra, ska ni inte tro på mig. 38  Men om jag gör dem, så tro i alla fall på gärningarna+ även om ni inte tror på mig, så att ni kan inse och förstå att Fadern är i förening med mig och jag i förening med Fadern.”+ 39  Då försökte de gripa honom igen, men han kom undan. 40  Återigen gav han sig av över Jordan till det ställe där Johannes tidigare hade döpt,+ och han stannade kvar där. 41  Många kom till honom och sa till varandra: ”Johannes gjorde visserligen inget tecken, men allt han sa om den här mannen var sant.”+ 42  Och många började tro på honom där.

Fotnoter

Dvs. Messias.
Eller ”min själ”. Se Ordförklaringar under ”Själ”.
Eller ”Det här budet”.
Eller ”den Smorde”, ”Kristus”.
Eller ”eniga”.
Eller ”gudalika”.
Ordagrant ”helgat”.

Studienoter

Media