Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

Jesaja 22:1–25

22  Ett budskap om Synens dal:*+ Vad tar det åt dig? Varför har ni alla gått upp på taken?   Du var högljudd,en bullrande och festande stad. Dina stupade föll inte för svärd,de dog inte i strid.+   Alla dina härskare har flytt tillsammans.+ Utan båge togs de till fånga. Alla som hittades fördes bort som fångar,+även om de hade flytt långt bort.   Därför sa jag: ”Vänd bort blicken från mig. Jag ska gråta bittert.+ Försök inte trösta mignu när dottern* mitt folk har gått under.+   Det är en dag av förvirring, nederlag och panik,+en dag från den suveräne Herren, arméernas Jehova,i Synens dal. Muren rivs ner och rasar,+det höjs ett skrik mot bergen.   Elam+ lyfter upp kogretpå de bemannade och hästdragna stridsvagnarna,och Kir+ tar fram* skölden.   Dina bästa dalar*ska fyllas med stridsvagnar,hästarna* ska inta sina positioner vid porten,   och Judas värn* ska avlägsnas. Den dagen ska du blicka mot vapenförrådet i Skogshuset.+  Ni ska se de många rämnorna i muren runt Davidsstaden,+ och ni ska samla upp vatten i den nedre dammen.+ 10  Ni ska räkna husen i Jerusalem, och ni ska riva ner hus för att förstärka muren. 11  Och ni ska göra en bassäng mellan de två murarna för vattnet från den gamla dammen. Men ni kommer inte att vända blicken mot honom som står bakom det hela, och ni ska inte se honom som bestämde detta för länge sedan. 12  Den dagen ska den suveräne Herren, arméernas Jehova,uppmana folket att gråta och sörja,+att raka sitt huvud och klä sig i säckväv. 13  Men i stället är det fest och glädje,man slaktar kor och man slaktar får,man äter kött och man dricker vin.+ ’Låt oss äta och dricka, för i morgon ska vi dö.’”+ 14  Då uppenbarade sig arméernas Jehova för mig, och jag hörde honom säga: ”’Denna synd ska inte bli sonad förrän ni dör’,+ säger den suveräne Herren, arméernas Jehova.” 15  Så här säger den suveräne Herren, arméernas Jehova: ”Gå in till den där förvaltaren, till Shebna,+ som har ansvaret över palatset, och säg: 16  ’Vad håller du på med, och vem har gett dig rätt att hugga ut en gravplats åt dig själv här?’ Han hugger ut sin gravplats på en höjd, han hugger ut sin viloplats* i en klippa. 17  ’Med våld ska Jehova kasta ner dig, du människa, och med kraft gripa tag i dig. 18  Han ska rulla ihop dig hårt och kasta i väg dig som en boll till ett vidsträckt land. Där ska du dö, och där ska dina praktfulla vagnar vara, till vanära för din herres hus. 19  Jag ska avsätta dig från din post och beröva dig ditt ämbete. 20  Den dagen ska jag kalla på min tjänare Ẹljakim,+ Hilkias son, 21  och jag ska ge honom dina ämbetskläder och spänna ditt skärp om honom,+ och jag ska ge honom din myndighet.* Han ska bli som en far för Jerusalems invånare och för Judas hus. 22  Jag ska lägga nyckeln till Davids hus+ på hans skuldra. När han öppnar ska ingen stänga, och när han stänger ska ingen öppna. 23  Jag ska driva in honom som en spik i en stabil vägg, och han ska bli som en ärofull tron för sin fars hus. 24  Och på honom ska de hänga all ära* som tillhör hans fars hus: de efterkommande och barnen* – alla små kärl, de skålformade kärlen och alla stora krukor. 25  Den dagen’, säger arméernas Jehova, ’ska spiken som är indriven i en stabil vägg avlägsnas.+ Den ska huggas av och ramla ner, och allt som hänger på den ska ramla ner och krossas, för det är Jehova själv som har talat.’”

Fotnoter

Syftar tydligtvis på Jerusalem.
En poetisk personifikation. Användes kanske för att uttrycka medkänsla eller sympati.
Eller ”avtäcker”.
Eller ”lågslätter”.
Eller ”ryttarna”.
Eller ”beskydd”.
Ordagrant ”boning”.
Eller ”ditt herradöme”.
Ordagrant ”vikt”.
Eller ”sidoskotten”.

Studienoter

Media