Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

Apostlagärningarna 18:1–28

18  Sedan lämnade han Aten och reste till Korinth.  Där träffade han en jude som hette Ạquila,+ som var från Pontos. Han hade nyligen kommit från Italien med sin hustru Priscịlla, eftersom Claudius hade gett order om att alla judar skulle lämna Rom. Paulus besökte dem,  och eftersom han hade samma yrke stannade han hos dem och arbetade tillsammans med dem.+ De var nämligen tältmakare.  Varje sabbat+ höll han tal* i synagogan+ och övertygade både judar och greker.  När Silas+ och Timoteus+ kom ner från Makedonien började Paulus lägga all sin tid på att sprida ordet och försöka bevisa för judarna att Jesus är Messias.*+  Men när de fortsatte att motarbeta och håna honom skakade han sina kläder*+ och sa till dem: ”Ni gör er skyldiga till er egen död.+ Men jag är utan skuld.+ Från och med nu går jag till folk från andra nationer.”+  Sedan slutade han predika där* och började i stället hålla till hos Tịtius Justus, en man som tillbad Gud och bodde vägg i vägg med synagogan.  Men Crispus,+ föreståndaren för synagogan, började tro på Herren, och det gjorde också alla i hans hus. Och många av korinthierna som lyssnade började tro och blev döpta.  En natt sa Herren till Paulus i en syn: ”Var inte rädd, utan fortsätt tala och tystna inte, 10  för jag är med dig+ och ingen kommer att angripa dig eller skada dig. I den här staden finns det nämligen många som tillhör mig.”* 11  Så han stannade kvar där i ett och ett halvt år och undervisade dem om Guds ord. 12  Vid den tid då Gạllio var prokonsul* i Akạja gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus. De ställde honom inför domstolen 13  och sa: ”Den här mannen övertalar folk att dyrka Gud på ett sätt som strider mot lagen.” 14  Men när Paulus skulle börja tala sa Gạllio till judarna: ”Judar, om det gällde något orätt eller ett allvarligt brott skulle jag naturligtvis lyssna tålmodigt på er. 15  Men om det handlar om ord och namn och er egen lag+ så får ni sköta det själva. Jag tänker inte döma i sådana dispyter.” 16  Sedan skickade han i väg dem från domstolen. 17  Då kastade sig alla över Sọsthenes,+ synagogföreståndaren, och misshandlade honom framför domarsätet. Men Gạllio ville inte bli inblandad i något av detta. 18  Paulus stannade kvar ett tag till i Korinth. Sedan tog han farväl av bröderna och systrarna och seglade i väg till Syrien tillsammans med Priscịlla och Ạquila. I Kẹnkreai+ klippte han håret kort, eftersom han hade avlagt ett löfte. 19  När de kom till Efesos lämnade han dem och gick till synagogan och resonerade med judarna.+ 20  De försökte övertala honom att stanna kvar lite längre, men han ville inte det, 21  utan tog farväl och sa: ”Jag kommer tillbaka till er igen om det är Jehovas* vilja.” Sedan seglade han ut från Efesos 22  och kom ner till Caesarẹa. Och han gick upp* och hälsade på församlingen. Sedan reste han ner till Antiokịa.+ 23  När han hade varit där en tid bröt han upp och reste från stad till stad i Galatien och Frygien+ och styrkte alla lärjungarna.+ 24  En jude som hette Apollos+ kom till Efesos. Han var född i Alexandria och var en vältalig man, mycket insatt i Skrifterna. 25  Han hade blivit undervisad* om Jehovas* väg, och brinnande i anden berättade och undervisade han noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop. 26  Han började tala frimodigt i synagogan, och när Priscịlla och Ạquila+ hörde honom tog de sig an honom och förklarade Guds väg ännu mer ingående för honom. 27  Och eftersom han gärna ville fara över till Akạja skrev bröderna till lärjungarna och bad dem ta emot honom och välkomna honom. När han kom dit var han till stor hjälp för dem som hade blivit troende genom Guds generösa omtanke. 28  Grundligt och energiskt bevisade han nämligen offentligt att judarna hade fel, och med hjälp av Skrifterna visade han dem att Jesus är Messias.*+

Fotnoter

Eller ”resonerade han med dem”.
Eller ”den Smorde”, ”Kristus”.
En gest som visade att man frånsade sig ansvaret.
Dvs. i synagogan.
Eller ”som kommer att tro på mig”.
Romersk ståthållare i en provins. Se Ordförklaringar.
Tydligtvis till Jerusalem.
Eller ”muntligt undervisad”.
Eller ”den Smorde”, ”Kristus”.

Studienoter

Media