Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

Andra Samuelsboken 5:1–25

5  Med tiden kom alla Israels stammar till David i Hebron+ och sa: ”Vi är av samma kött och blod som du.*+  Tidigare, när Saul var vår kung, var det du som ledde Israel i krig.*+ Och Jehova sa till dig: ’Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska bli ledare för Israel.’”+  Alla Israels äldste kom alltså till kung David i Hebron, och han slöt ett förbund med dem+ i Hebron inför Jehova. Sedan smorde de David till kung över Israel.+  David var 30 år när han blev kung, och han regerade i 40 år.+  I Hebron regerade han över Juda i 7 år och 6 månader, och i Jerusalem+ regerade han över både Israel och Juda i 33 år.  Kungen och hans män drog ut mot Jerusalem för att strida mot jebuséerna+ som bodde i landet. De hånade David: ”Du kommer aldrig att ta dig in hit! Till och med blinda och halta kommer att driva bort dig.” De trodde inte att David skulle lyckas ta sig in till dem.+  Men David intog ändå fästet Sion, som nu kallas Davidsstaden.+  På den dagen sa David: ”De som angriper jebuséerna ska gå genom vattentunneln och slå ner dessa blinda och halta som jag* hatar!” Det är därför man säger: ”De blinda och de halta ska aldrig komma in i huset.”  Sedan bosatte sig David i fästningen, och den fick* namnet Davidsstaden. David började bygga runt om den, från Vallen*+ och inåt.+ 10  Så David fick större och större makt,+ och Jehova, arméernas Gud, var med honom.+ 11  Hiram,+ kungen i Tyros, skickade sändebud till David, och han sände cederstockar,+ timmermän och murare som kunde uppföra murar, och de började bygga ett palats åt David.+ 12  Och David förstod att Jehova hade befäst hans ställning som kung över Israel+ och upphöjt hans kungadöme+ för sitt folk Israels skull.+ 13  När David hade flyttat från Hebron till Jerusalem skaffade han fler bihustrur+ och hustrur och fick fler söner och döttrar.+ 14  Det här är de som föddes åt honom i Jerusalem: Sammụa, Sobab, Natan,+ Salomo,+ 15  Jibhar, Elisụa, Nefeg, Jafịa, 16  Elisạma, Eljạda och Elifẹlet. 17  När filistéerna fick höra att David hade blivit smord till kung över Israel+ drog de upp för att leta efter honom.+ David hörde det och gav sig av ner till sitt fäste.+ 18  Sedan kom filistéerna och spred ut sig i Rẹfaimdalen.*+ 19  David frågade Jehova:+ ”Ska jag dra ut mot filistéerna? Ger du dem i min hand?” Då svarade Jehova: ”Dra ut, jag ska ge filistéerna i din hand.”+ 20  David kom till Bạal-Pẹrasim, och där besegrade han dem. Han sa: ”Jehova har gått före mig och brutit igenom mina fiender,+ som vatten bryter igenom en mur.” Därför gav han den platsen namnet Bạal-Pẹrasim.*+ 21  Filistéerna lämnade sina avgudar där, och David och hans män tog bort dem. 22  Längre fram drog filistéerna upp igen och spred ut sig i Rẹfaimdalen.*+ 23  David frågade Jehova, och den här gången svarade han: ”Gå inte rakt emot dem, utan gå runt och anfall dem framför bakabuskarna. 24  Och när du hör ljudet av marscherande i bakabuskarnas toppar ska du agera beslutsamt, för Jehova har dragit ut framför dig för att besegra filistéernas armé.” 25  Så David gjorde precis som Jehova hade befallt, och han förföljde filistéerna+ från Geba+ ända till Geser+ och besegrade dem.

Fotnoter

Ordagrant ”ditt ben och ditt kött”, dvs. släkt.
Ordagrant ”som förde ut och som förde in Israel”.
Eller ”Davids själ”. Se Ordförklaringar under ”Själ”.
Eller möjligen ”och han gav den”.
Eller ”Millo”. Ett hebreiskt ord som betyder ”att fylla”.
Eller ”på Refaimslätten”.
Betyder ”genombrottens herre”.
Eller ”på Refaimslätten”.

Studienoter

Media