Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska
Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

Första Samuelsboken 16:1–23

16  Till sist sa Jehova till Samuel: ”Hur länge ska du sörja över Saul?+ Jag har ju förkastat honom som kung över Israel.+ Fyll ditt horn med olja+ och ge dig av. Jag sänder dig till Isai+ i Betlehem, för jag har valt ut en kung åt mig bland hans söner.”+  Samuel svarade: ”Hur skulle jag kunna gå dit? När Saul får höra det kommer han att döda mig.”+ Då sa Jehova: ”Ta med dig en kviga och säg: ’Jag har kommit för att offra åt Jehova.’  Bjud in Isai till offret, och sedan ska jag berätta vad du ska göra. Den jag pekar ut ska du smörja åt mig.”+  Samuel gjorde som Jehova sa. När han kom till Betlehem+ mötte stadens äldste honom och frågade oroligt: ”Kommer du i ett fredligt ärende?”  ”Ja”, svarade han, ”jag har kommit för att offra åt Jehova. Rena* er och följ med mig till offret.” Sedan renade* han Isai och hans söner och tog med dem till offret.  När de kom dit och Samuel fick se Ẹliab+ sa han: ”Det här måste vara Jehovas smorde.”  Men Jehova sa till Samuel: ”Bry dig inte om hans utseende och hans längd,+ för jag har förkastat honom. Gud ser med andra ögon än människor. Människor ser nämligen bara till det yttre, men Jehova ser hur hjärtat är.”+  Sedan kallade Isai på Abinạdab+ och visade upp honom för Samuel, men Samuel sa: ”Jehova har inte valt honom heller.”  Sedan kallade Isai på Sammah,+ men Samuel sa: ”Jehova har inte valt honom heller.” 10  Till slut hade Isai visat upp sju av sina söner för Samuel, men Samuel sa till Isai: ”Jehova har inte valt någon av dem.” 11  Samuel sa till Isai: ”Är det här alla dina söner?” ”Nej”, svarade han, ”min yngste+ fattas, för han vallar fåren.”+ Då sa Samuel: ”Be honom komma hit, för vi sätter oss inte till bords förrän han kommer.” 12  Så Isai skickade efter honom. Han var rödlätt, hade vackra ögon och såg bra ut.+ Jehova sa: ”Han är det! Res dig och smörj honom.”+ 13  Då tog Samuel oljehornet+ och smorde honom inför hans bröder. Och Jehovas ande började verka på David från den dagen.+ Därefter bröt Samuel upp och gav sig i väg till Rama.+ 14  Jehova hade tagit bort sin ande från Saul,+ och Jehova lät honom plågas av ett mörkt sinnestillstånd.*+ 15  Sauls tjänare sa till honom: ”Det är uppenbart att Gud låter dig plågas av mörka tankar.* 16  Därför ber vi dig, herre: Befall dina tjänare som står här att leta rätt på en man som är skicklig på att spela lyra.+ Så fort mörka tankar* från Gud kommer över dig kan han spela, för då kommer det att kännas bättre.” 17  Saul sa till sina tjänare: ”Ja, leta rätt på en man som är duktig på att spela, och för honom till mig.” 18  En av tjänarna sa: ”Jag vet att betlehemiten Isai har en son som är skicklig på att spela. Han är också en modig och tapper krigare.+ Han är vältalig och ser bra ut,+ och Jehova är med honom.”+ 19  Då sände Saul bud till Isai: ”Låt din son David komma hit, han som vallar fåren.”+ 20  Då tog Isai bröd, en vinsäck och en killing och lastade det på en åsna och skickade det med sin son David till Saul. 21  Och David kom till Saul och började tjäna honom.+ Saul blev mycket fäst vid David, och David blev hans vapendragare. 22  Saul sände bud till Isai: ”Låt David fortsätta tjäna här hos mig, för jag är nöjd med honom.” 23  Och när Gud lät Saul plågas av mörka tankar* tog David sin lyra och spelade. Då blev Saul lugn och kände sig bättre till mods, och hans mörka tankar skingrades.+

Fotnoter

Ordagrant ”Helga”.
Ordagrant ”helgade”.
Ordagrant ”en ond ande”.
Ordagrant ”en ond ande”.
Ordagrant ”en ond ande”.
Ordagrant ”en ond ande”.

Studienoter

Media