Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska

Romarbrevet 11:1–36

ÖVERSIKT

  • Israel inte helt förskjutet (1–16)

  • Liknelsen om olivträdet (17–32)

  • Guds djupa vishet (33–36)

11  Nu frågar jag: Har Gud förskjutit sitt folk?+ Inte alls! Jag är ju också israelit, en avkomling till Abraham, av Benjamins stam.  Gud har inte förskjutit det folk som han först erkände som sitt.+ Vet ni inte vad Skriften säger när den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel?  ”Jehova,* de har dödat dina profeter och rivit ner dina altaren. Bara jag är kvar, och nu försöker de ta livet av mig!”*+  Men vad svarar Gud? ”Jag har fortfarande 7 000 män som inte har böjt knä för Baal.”+  På samma sätt finns det även i vår tid några få kvar+ som har blivit utvalda på grund av generös* omtanke.  Om utväljandet beror på generös omtanke+ beror det alltså inte på gärningar,+ annars skulle den generösa omtanken inte vara generös omtanke.  Vad betyder detta? Jo, att Israels folk inte har uppnått det som de så ivrigt strävar efter. Det har däremot de utvalda gjort.+ De övrigas sinnen har blivit tröga,+  precis som det står skrivet: ”Gud har låtit en djup sömn* falla över dem,+ deras ögon kan inte se och deras öron kan inte höra, fram till denna dag.”+  Och David säger: ”Låt deras bord* bli en snara och en fälla och en sten att snava på och ett straff för dem. 10  Låt deras ögon förmörkas så att de inte ser, och låt dem alltid gå med böjd rygg.”+ 11  Därför frågar jag: Har de snavat så illa att de inte kan resa sig igen? Absolut inte! Men Israels felsteg har lett till räddning för folk från nationerna, för att väcka Israels svartsjuka.+ 12  Om nu deras felsteg betyder välsignelse för världen och deras tillbakagång betyder välsignelse för folk från nationerna,+ så betyder det ännu större välsignelser när deras antal blir fullt. 13  Nu riktar jag mig till er som kommer från nationerna. Jag är ju en apostel för nationerna.+ Och jag värderar* min tjänst högt,+ 14  för jag hoppas kunna väcka mitt eget folks svartsjuka och rädda några av dem. 15  Om deras förkastelse+ betyder försoning för världen, vad betyder då deras godkännande? Inget annat än liv för dem som varit döda. 16  Dessutom, om den del av degen som man offrar som en förstling* är helig, då är hela degen helig. Och om roten är helig, då är grenarna det också. 17  Men om några av grenarna bröts bort och du, trots att du är en gren från ett vilt olivträd, blev inympad bland de övriga och fick del av näringen från olivträdets rot, 18  se då inte ner på* de andra grenarna.+ Om du ändå gör det, kom då ihåg att det inte är du som bär roten, utan roten som bär dig. 19  Du kommer säkert att säga: ”Grenar bröts bort för att jag skulle kunna ympas in.”+ 20  Det är sant. Det var deras brist på tro som gjorde att de bröts bort,+ men du står stadigt på grund av tro.+ Var inte stolt, akta dig! 21  För om Gud inte skonade de naturliga grenarna ska han inte heller skona dig. 22  Lägg märke till att Gud är både god+ och sträng. Han är sträng mot dem som avfallit,+ men han är god mot dig, förutsatt att du förblir i hans godhet. Annars kommer du också att kapas av. 23  Men om de börjar visa tro ska även de ympas in,+ för Gud kan ympa in dem igen. 24  För om du skars av från det vilda olivträdet som du av naturen tillhörde och ympades in på det ädla olivträdet mot naturens ordning, så är det ju självklart att de ädla grenarna kan ympas in på sitt eget olivträd. 25  Jag vill nämligen att ni, bröder, ska känna till denna heliga hemlighet,+ så att ni inte får för höga tankar om er själva. En del av Israel har fått sina sinnen bedövade, och så kommer det att förbli ända tills det fulla antalet av folk från nationerna har kommit in. 26  På det sättet ska hela Israel+ bli räddat. Det är som det står skrivet: ”Befriaren* ska komma från Sion+ och avlägsna ogudaktiga handlingar från Jakob.* 27  Och när jag tar bort deras synder+ ska jag sluta ett förbund med dem.”+ 28  Det är sant att om man ser till de goda nyheterna* är de Guds fiender, vilket är till er nytta. Men ser man till Guds utväljande är de älskade, tack vare sina förfäder.+ 29  För Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse. 30  Ni var en gång olydiga mot Gud,+ men nu har ni blivit barmhärtigt behandlade+ på grund av deras olydnad.+ 31  På samma sätt har de också varit olydiga, vilket har lett till barmhärtighet för er, men nu kan även de bli barmhärtigt behandlade. 32  Gud har nämligen låtit alla vara olydnadens fångar+ för att kunna visa barmhärtighet mot alla.+ 33  Vilket djup av rikedom och vishet och kunskap det finns hos Gud! Det är omöjligt att helt förstå hans domar eller utforska hans vägar! 34  För ”vem har lärt känna Jehovas* tankar, eller vem har blivit hans rådgivare”?+ 35  Eller ”vem har först gett honom något, så att han måste betala tillbaka”?+ 36  För allt är från honom och genom honom och till honom. Må han bli ärad för evigt. Amen.

Fotnoter

Eller ”ta min själ”. Se Ordförklaringar under ”Själ”.
Eller ”oförtjänt”.
Dvs. en djup andlig sömn.
Dvs. offerbord.
Eller ”ärar”.
Eller ”förhäv dig inte över”.
Eller ”Räddaren”.
Dvs. Israel.
Dvs. eftersom de förkastade de goda nyheterna.