Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska

Johannesevangeliet 6:1–71

ÖVERSIKT

  • Jesus ger mat åt 5 000 (1–15)

  • Jesus går på vattnet (16–21)

  • Jesus, ”livets bröd” (22–59)

  • Många tar anstöt av Jesus ord (60–71)

6  Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, eller Tiberiassjön.+  Det var många människor som följde efter honom,+ därför att de såg de underverk han gjorde när han botade sjuka.+  Så Jesus gick upp på ett berg och satte sig där med sina lärjungar.  Det var inte långt till påsken,+ judarnas högtid.  När Jesus såg upp och märkte att en stor folkskara var på väg till honom sa han till Filippus: ”Var ska vi köpa bröd åt alla, så att de får något att äta?”+  Men det sa han för att pröva Filippus, för han hade redan bestämt sig för vad han skulle göra.  Filippus svarade: ”Inte ens bröd för 200 denarer* skulle räcka för att ge alla lite grann att äta.”  En av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus bror, sa till honom:  ”Här är en liten pojke som har fem kornbröd och två små fiskar. Men det räcker ju inte långt.”+ 10  Jesus sa: ”Säg till alla att slå sig ner.” Det fanns mycket gräs på den platsen, och alla satte sig ner. Det var omkring 5 000 män.+ 11  Jesus tog bröden och tackade Gud. Han delade ut bröden åt dem som satt där, och sedan gjorde han likadant med de små fiskarna. Alla fick så mycket de ville ha. 12  När de hade ätit sig mätta sa han till lärjungarna: ”Samla ihop allt bröd som är över så att inget går förlorat.” 13  Så de samlade ihop det som var över av de fem kornbröden när folket hade ätit, och det blev 12 fulla korgar. 14  När människorna såg underverket sa de: ”Det här måste vara den profet som skulle komma hit till världen.”+ 15  Men Jesus, som förstod att folket tänkte föra bort honom med våld för att göra honom till kung, drog sig undan+ till berget igen för att vara ensam.+ 16  När det blev kväll gick hans lärjungar ner till sjön.+ 17  De steg i en båt och satte kurs mot Kapernaum. Det var redan mörkt, och Jesus hade fortfarande inte kommit tillbaka.+ 18  Det blåste kraftigt och vågorna på sjön gick höga.+ 19  Men när de hade rott ungefär fem eller sex kilometer* såg de Jesus komma gående på sjön och närma sig båten, och de blev rädda. 20  Men han sa till dem: ”Det är jag. Var inte rädda.”+ 21  Då lät de honom stiga i båten, och kort därefter kom de fram till den strand de var på väg till.+ 22  Nästa dag insåg folket som var kvar på motsatta sidan av sjön att det bara hade legat en enda båt där och att Jesus inte hade följt med lärjungarna i den, utan att de hade gett sig av ensamma. 23  Men båtar från Tiberias kom och lade till nära platsen där Herren hade tackat Gud och där de hade ätit brödet. 24  Så när folket såg att varken Jesus eller hans lärjungar var där, steg de i båtarna och for över till Kapernaum för att leta efter Jesus. 25  När de hittade honom där på andra sidan sjön sa de: ”Rabbi,+ när kom du hit?” 26  Jesus svarade: ”Jag säger er sanningen: Ni letar inte efter mig för att ni har sett underverk, utan för att ni åt av bröden och blev mätta.+ 27  Arbeta inte för den mat som fördärvas, utan för den mat som består och ger evigt liv,+ den mat som Människosonen ska ge er. Fadern, ja Gud, har nämligen satt sitt sigill på honom för att visa sitt godkännande.”+ 28  Då sa de till honom: ”Vad* är det Gud vill att vi ska göra?” 29  Jesus svarade: ”Detta är vad Gud vill att ni ska göra:* Utöva tro på den som han har sänt ut.”+ 30  Då sa de: ”Vilket tecken gör du+ så att vi kan se det och tro på dig? Vad är det du ska göra? 31  Våra förfäder åt mannat i vildmarken,+ precis som det står skrivet: ’Han gav dem bröd från himlen att äta.’”+ 32  Jesus svarade: ”Jag säger er sanningen: Mose gav er inte brödet från himlen, men min Far ger er det sanna brödet från himlen. 33  Guds bröd är han som kommer ner från himlen och ger världen liv.” 34  Då sa de till honom: ”Herre, ge oss alltid det brödet.” 35  Jesus sa till dem: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig bli hungrig, och den som har tro på mig ska aldrig någonsin bli törstig.+ 36  Men som jag sa till er: Ni har sett mig, och ändå tror ni inte.+ 37  Alla som Fadern ger mig ska komma till mig, och jag ska aldrig köra i väg någon som kommer till mig,+ 38  eftersom jag inte har kommit ner från himlen+ för att göra min vilja, utan hans vilja som har sänt mig.+ 39  Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska låta någon gå förlorad av alla dem som han har gett mig, utan att jag ska uppväcka+ dem på den sista dagen. 40  För detta är min Fars vilja: att alla som erkänner Sonen och tror på honom ska få evigt liv,+ och jag ska uppväcka+ dem på den sista dagen.” 41  Judarna blev mycket irriterade på honom eftersom han sa: ”Jag är det bröd som har kommit ner från himlen.”+ 42  Och de sa: ”Visst är det här Jesus, Josefs son? Vi känner ju hans far och mor.+ Så varför säger han: ’Jag har kommit ner från himlen’?” 43  Jesus sa till dem: ”Var inte så upprörda. 44  Ingen kan komma till mig om inte Fadern, som har sänt mig, drar honom.+ Och jag ska uppväcka honom på den sista dagen.+ 45  Det står skrivet i profeterna: ’De ska alla vara lärda av Jehova.’*+ Alla som har lyssnat på Fadern och har lärt av honom kommer till mig. 46  Men ingen har sett Fadern,+ utom han som kommer från Gud. Han har sett Fadern.+ 47  Jag säger er sanningen: Den som tror får evigt liv.+ 48  Jag är livets bröd.+ 49  Era förfäder åt mannat i vildmarken, och ändå dog de.+ 50  Men den som äter av brödet som kommer ner från himlen behöver inte dö. 51  Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Om någon äter av det brödet ska han få leva för evigt. Och det bröd jag ska ge är min kropp, som jag ger så att människor* kan få liv.”+ 52  Judarna började diskutera med varandra och sa: ”Hur kan den här människan ge oss sin kropp att äta?” 53  Så Jesus sa till dem: ”Jag säger er sanningen: Om ni inte äter Människosonens kropp och dricker hans blod kommer ni inte att få liv.*+ 54  Den som äter min kropp och dricker mitt blod får evigt liv, och jag kommer att uppväcka+ honom på den sista dagen. 55  För min kropp är sann* mat, och mitt blod är sann* dryck. 56  Den som äter min kropp och dricker mitt blod kommer att vara förenad med mig och jag med honom.+ 57  Alldeles som den levande Fadern har sänt ut mig och jag lever på grund av Fadern, ska också den som äter mig leva på grund av mig.+ 58  Det här är alltså brödet som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd era förfäder åt av och ändå dog. Den som äter det här brödet ska få leva för evigt.”+ 59  Detta sa han när han undervisade i en synagoga* i Kapernaum. 60  Många av hans lärjungar som hörde det sa: ”Det han säger är chockerande, det kan man inte lyssna på.” 61  Jesus visste att lärjungarna var irriterade, så han sa till dem: ”Tar ni anstöt av det här? 62  Tänk om ni skulle få se Människosonen stiga upp till den plats han kom ifrån.+ 63  Det är anden som ger liv,+ köttet är inte till någon nytta alls. Det jag har sagt till er är ande och liv.+ 64  Men det är några av er som inte tror.” Redan från början visste Jesus nämligen vilka det var som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom.+ 65  Och han fortsatte: ”Det är därför som jag har sagt till er: Ingen kan komma till mig om inte Fadern ger honom den förmånen.”+ 66  På grund av detta gick många av lärjungarna tillbaka till det de hade lämnat+ och ville inte längre följa honom. 67  Så Jesus sa till de tolv: ”Vill ni också gå er väg?” 68  Simon Petrus svarade: ”Herre, vem skulle vi gå till?+ Dina ord leder till evigt liv.+ 69  Och vi tror på och har insett att du är Guds helige.”+ 70  Jesus svarade: ”Är det inte jag själv som har utvalt er tolv?+ Ändå är en av er en förtalare.”*+ 71  Den han syftade på var Judas, Simon Iskariots son, för han skulle förråda honom trots att han var en av de tolv.+

Fotnoter

Ordagrant ”omkring 25 eller 30 stadier”. Se Tillägg B14.
Eller ”Vilka gärningar”.
Eller ”Detta är Guds gärning”.
Ordagrant ”världen”.
Ordagrant ”har ni inget liv i er själva”.
Eller ”verklig”.
Eller ”verklig”.
Eller ”vid ett offentligt möte”.
Eller ”djävul”.