Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska

Jeremia 36:1–32

ÖVERSIKT

  • Baruk skriver ner ett dikterat budskap (1–7)

  • Baruk läser upp bokrullen (8–19)

  • Jehojakim bränner bokrullen (20–26)

  • Budskapet skrivs ner i en ny bokrulle (27–32)

36  Under Jehojạkims, Josịas sons, Judas kungs, fjärde regeringsår+ kom detta ord till Jeremia från Jehova:  ”Ta en bokrulle och skriv ner allt som jag har talat till dig, budskapet mot Israel och Juda+ och alla nationerna,+ från första gången jag talade till dig i Josịas dagar ända fram tills i dag.+  När folket i Juda får höra om all den olycka som jag tänker sända över dem kanske de vänder om från sina onda vägar, så att jag kan förlåta deras överträdelse och synd.”+  Då kallade Jeremia till sig Baruk,+ Nerịas son, och efter Jeremias diktamen skrev Baruk ner i bokrullen allt som Jehova hade talat till Jeremia.+  Och Jeremia befallde Baruk: ”Jag är förhindrad och kan inte gå in i Jehovas hus,  så du får gå dit och läsa upp alla ord från Jehova som du skrev ner i bokrullen efter min diktamen. Läs upp det för alla som är i Jehovas hus på en fastedag, för då kommer du att läsa upp det för alla i Juda som kommer dit från sina städer.  Kanske kommer de att be till Jehova om nåd och vända om från sina onda vägar. För stor är den vrede och stort det raseri som Jehova har uttalat över detta folk.”  Och Baruk, Nerịas son, gjorde precis som profeten Jeremia hade befallt honom. I Jehovas hus läste han upp Jehovas ord ur bokrullen.+  Under Jehojạkims, Josịas sons, Judas kungs, femte regeringsår,+ i nionde månaden, utropades det att alla i Jerusalem och alla som kom till Jerusalem från städerna i Juda skulle hålla en fasta inför Jehova.+ 10  Baruk läste då upp Jeremias ord ur bokrullen i Jehovas hus, i den kammare* som tillhörde Gemạrja,+ avskrivaren* Safans son,+ på den övre förgården, vid ingången till den nya porten till Jehovas hus.+ Han läste upp det för hela folket. 11  När Mikaja, son till Gemạrja, son till Safan, fick höra Jehovas ord läsas upp ur bokrullen 12  gick han ner till kungens palats, till sekreterarens kammare. Där satt alla furstarna:* sekreteraren Elisạma,+ Delạja, Semạjas son, Ẹlnatan,+ Akbors son,+ Gemạrja, Safans son, Sidkia, Hananjas son, och alla de andra furstarna. 13  Mikaja berättade för dem om allt som han hade hört Baruk läsa upp ur bokrullen för folket. 14  Alla furstarna skickade då Jẹhudi, son till Netạnja, son till Selẹmja, son till Kusi, för att säga till Baruk: ”Ta bokrullen som du läste för folket och kom hit!” Då tog Baruk, Nerịas son, med sig bokrullen och gick in till dem. 15  ”Sätt dig ner och läs den för oss”, sa de till honom, och då började Baruk läsa för dem. 16  När de fick höra innehållet såg de förskräckta på varandra och sa till Baruk: ”Det här måste vi berätta för kungen!” 17  Och de frågade Baruk: ”Berätta hur du skrev ner allt detta. Var det efter hans diktamen?” 18  Baruk svarade: ”Han dikterade allt detta för mig, och jag skrev ner det i bokrullen med bläck.” 19  Furstarna sa till Baruk: ”Gå och göm er, du och Jeremia, och låt ingen få veta var ni är.”+ 20  De lämnade bokrullen i förvar i sekreteraren Elisạmas kammare, och de gick in till kungen, till förgården, och berättade för kungen om allt de hade hört. 21  Kungen skickade då Jẹhudi+ för att hämta bokrullen, och han hämtade den från sekreteraren Elisạmas kammare. Jẹhudi läste den för kungen och för alla furstarna som var hos kungen. 22  Kungen satt i vinterhuset, i nionde månaden,* och det brann i kolpannan framför honom. 23  När Jẹhudi hade läst tre eller fyra spalter skar kungen av det stycket med sekreterarens kniv och kastade det på elden i kolpannan. Så gjorde han tills han hade bränt upp hela bokrullen. 24  Varken kungen eller någon av hans tjänare kände fruktan eller rev sönder sina kläder när de hörde dessa ord. 25  Och trots att Ẹlnatan,+ Delạja+ och Gemạrja+ vädjade till kungen att inte bränna upp bokrullen så lyssnade han inte till dem. 26  Kungen befallde sedan Jerạhmeel, kungens son, Serạja, Ạzriels son, och Selẹmja, Ạbdeels son, att gripa sekreteraren Baruk och profeten Jeremia. Men Jehova höll dem gömda.+ 27  Sedan kungen hade bränt upp bokrullen med de ord som Baruk hade skrivit efter Jeremias diktamen+ kom Jehovas ord återigen till Jeremia: 28  ”Ta en ny bokrulle och skriv ner allt som stod i den första bokrullen, som Jehojạkim, Judas kung, brände upp.+ 29  Och till Jehojạkim, Judas kung, ska du säga: ’Så här säger Jehova: ”Du har bränt upp denna bokrulle och sagt: ’Varför har du skrivit att Babylons kung ska komma och ödelägga det här landet och tömma det på människor och djur?’+ 30  Därför säger Jehova om Jehojạkim, Judas kung: ’Ingen ättling till honom ska sitta på Davids tron,+ och hans döda kropp ska utsättas för hettan om dagen och frosten om natten.+ 31  Jag ska ställa honom, hans avkomlingar och hans tjänare till svars för deras synd. All den olycka som jag har uttalat mot dem ska jag sända över dem,+ över invånarna i Jerusalem och över männen i Juda, eftersom de inte har lyssnat.’”’”+ 32  Jeremia tog då en ny bokrulle och gav den till sekreteraren Baruk, Nerịas son.+ Och efter Jeremias diktamen skrev han ner allt som hade stått i den bokrulle som Jehojạkim, Judas kung, hade bränt upp.+ Dessutom lades det till många liknande ord.

Fotnoter

Eller ”matsal”.
Eller ”den skriftlärde”.
Eller ”hovmännen”.
Nionde månaden motsvarar senare hälften av november och första hälften av december. Se Tillägg B15.