Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska

Andra Moseboken 3:1–22

ÖVERSIKT

  • Mose och den brinnande törnbusken (1–12)

  • Jehovas namn (13–15)

  • Jehova ger Mose anvisningar (16–22)

3  Mose arbetade som herde åt sin svärfar Jetro,+ prästen i Midjan. En gång när han ledde hjorden mot vildmarkens västra del kom han till den sanne Gudens berg, till Horeb.+  Då visade sig Jehovas ängel för honom i en eldslåga mitt i en törnbuske.+ När han fortsatte titta märkte han att busken inte brann upp trots att den stod i lågor.  Mose tänkte: ”Det här var märkligt! Jag måste gå och se varför törnbusken inte brinner upp.”  När Jehova såg att han var på väg dit för att se efter, ropade han på honom ur törnbusken: ”Mose! Mose!” Han svarade: ”Ja, här är jag.”  Då sa han: ”Kom inte närmare. Ta av dig sandalerna, för marken du står på är helig.”  Han fortsatte: ”Jag är dina förfäders Gud,* Abrahams Gud,+ Isaks Gud+ och Jakobs Gud.”+ Då dolde Mose sitt ansikte, för han vågade inte se på den sanne Guden.  Jehova tillade: ”Jag har sett hur svårt mitt folk har det i Egypten, och jag har hört hur de förtvivlat ropar på grund av slavdrivarna. Jag vet mycket väl hur de lider.+  Jag ska stiga ner och befria dem ur egyptiernas hand.+ Jag ska leda dem ut ur detta land till ett gott och vidsträckt land, till ett land som flödar av mjölk och honung,+ till kanaanéernas, hettiternas, amoréernas, perisséernas, hivéernas och jebuséernas område.+  Ja, jag har hört israeliternas höga rop, och jag har även sett hur hårt egyptierna förtrycker dem.+ 10  Och nu sänder jag dig till farao, och du ska leda mitt folk Israel ut ur Egypten.”+ 11  Men Mose frågade den sanne Guden: ”Hur skulle en sådan som jag kunna gå till farao och leda israeliterna ut ur Egypten?” 12  Han svarade: ”Jag kommer att vara med dig,+ och detta blir tecknet på att det är jag som har sänt dig: När du har fört folket ut ur Egypten ska ni tillbe* den sanne Guden på det här berget.”+ 13  Men Mose sa till den sanne Guden: ”Anta att jag kommer till israeliterna och säger att deras förfäders Gud har sänt mig till dem och de frågar: ’Vad är hans namn?’+ Vad ska jag säga då?” 14  Då sa Gud till Mose: ”Jag ska bli det jag väljer att* bli.”*+ Och han tillade: ”Så här ska du säga till israeliterna: ’Jag ska bli har sänt mig till er.’”+ 15  Sedan sa Gud ännu en gång: ”Så här ska du säga till israeliterna: ’Jehova, era förfäders Gud, Abrahams Gud,+ Isaks Gud+ och Jakobs Gud,+ har sänt mig till er.’ Detta är mitt namn för evigt,+ och så ska jag bli ihågkommen i alla generationer. 16  Gå nu i väg och samla de äldste i Israel och säg: ’Jehova, era förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har visat sig för mig, och han sa: ”Jag har lagt märke till er svåra situation+ och hur ni blir behandlade i Egypten. 17  Därför har jag beslutat att befria er från förtrycket+ i Egypten och ta er till kanaanéernas, hettiternas, amoréernas,+ perisséernas, hivéernas och jebuséernas land,+ ett land som flödar av mjölk och honung.”’+ 18  De kommer att lyssna till dig.+ Och ni ska gå till Egyptens kung, du och de äldste i Israel, och ni ska säga: ’Jehova, hebréernas+ Gud, har sänt ett budskap till oss. Låt oss därför få gå tre dagsresor ut i vildmarken, så att vi kan offra åt vår Gud Jehova.’+ 19  Men jag vet mycket väl att Egyptens kung inte kommer att släppa i väg er om han inte blir tvingad till det.+ 20  Därför ska jag räcka ut min hand och slå Egypten med alla de storverk jag ska utföra där, och sedan kommer han att släppa er.+ 21  Och jag ska göra egyptierna välvilligt inställda till er, och när ni ger er av ska ni inte göra det tomhänta.+ 22  Alla kvinnor ska be sina grannfruar och de kvinnor som bor hos dem om guld- och silverföremål och kläder, och era söner och döttrar ska ta på sig dem. Och ni ska plundra egyptierna.”+

Fotnoter

Ordagrant ”din fars Gud”.
Ordagrant ”tjäna”.
Eller ”det jag vill”.
Eller ”Jag ska visa mig vara det som jag ska visa mig vara”. Se Tillägg A4.