Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Sefanja 1:1–18

 Jehovas ord, som kom till Sefanja, son till Kusi,* son till Gedạlja, son till Amạrja, son till Hiskia, i de dagar då Josịa,+ Amons+ son, var kung i Juda:  ”Jag skall helt visst göra slut på allt som är på jordens yta”, lyder Jehovas uttalande.+  ”Jag skall göra slut på människor* och djur.+ Jag skall göra slut på himlens flygande skapelser och havets fiskar+ och stenarna att snava på, tillsammans med de ondskefulla;+ och jag skall utrota människorna* från jordens yta”,+ lyder Jehovas* uttalande.  ”Och jag skall räcka ut min hand mot Juda och mot alla Jerusalems invånare,+ och jag skall utrota från denna plats Baals* kvarvarande,+ avgudaprästernas* namn tillsammans med prästerna+  och dem som på taken böjer sig ner för himlens här+ och dem som böjer sig ner+ och svär vid Jehova+ och svär vid Malkam*+  och dem som drar sig tillbaka från att följa Jehova+ och som inte söker Jehova och inte frågar honom.”+  Var tyst inför den suveräne Herren Jehova;+ ty Jehovas dag är nära,+ ty Jehova har tillrett ett slaktoffer;+ han har helgat+ dem han har inbjudit.  ”Och det skall ske på dagen för Jehovas slaktoffer att jag skall ägna uppmärksamhet åt furstarna och åt kungens söner+ och åt alla som klär sig i utländska kläder.+  Och jag skall ägna uppmärksamhet åt var och en som stiger upp på podiet* på den dagen, åt dem som fyller sina herrars* hus med våld och bedrägeri.+ 10  Och det skall ske på den dagen”, lyder Jehovas uttalande, ”att man skall höra ljudet av ett högt rop från Fiskporten+ och ett tjutande från Nya staden*+ och ett stort brak från kullarna.+ 11  Tjut,+ ni invånare i Maktesh,* ty allt handelsfolket har tystats;+ alla som väger upp silver har utrotats. 12  Och det skall ske på den tiden att jag omsorgsfullt skall söka igenom Jerusalem med lampor,+ och jag skall ägna uppmärksamhet åt de män* som har blivit stilla likt vin på sin drägg+ och som säger i sitt hjärta: ’Inte gör Jehova något gott, och inte gör han något ont.’+ 13  Och deras förmögenhet skall bli till rov och deras hus till en ödslig ödemark.+ Och de skall bygga hus men inte få bo i dem;+ och de skall plantera vingårdar men inte få dricka vinet från dem.+ 14  Jehovas* stora dag+ är nära.+ Den är nära, och den kommer mycket snabbt.+ Ljudet av Jehovas dag är bittert.+ Där utstöter den väldige mannen* ett skri.+ 15  Den dagen är en dag av förgrymmelse, en dag av nöd och ångest,+ en dag av oväder och ödeläggelse, en dag av mörker och dunkel,+ en dag av moln och tjockt dunkel, 16  en dag med hornljud* och larmsignal,+ mot de befästa städerna och mot de höga hörntornen.+ 17  Och jag skall vålla människorna* nöd, och de skall gå omkring som blinda;+ ty det är mot Jehova de har syndat.+ Och deras blod skall utgjutas som stoft+ och deras inälvor som dynga.+ 18  Varken deras silver eller deras guld skall kunna befria dem på Jehovas förgrymmelses dag,+ utan av hans nitälskans eld skall hela jorden* förtäras,+ ty han skall företa en utrotning, ja en förskräckande utrotning,* av alla jordens invånare.”+

Fotnoter

El.: ”Kushi”.
El.: ”jordemänniskor”. Hebr.: ’adhạm.
”människorna”. Hebr.: ha’adhạm.
Se Tillägg 1C, § 2.
”Baals”. Hebr.: habBạ‛al, namnet på den falske guden; grek.: tēs Bạal; lat.: Bạal.
avgudaprästernas”. El.: ”de utländska gudarnas prästers”. Hebr.: hakkemarịm; Vg: ”tempelvaktarnas”.
”vid Malkam”. Hebr.: beMalkạm; syr.: beMalkum; Vg: ”vid Melchom”; LXX: ”vid sin kung”.
El.: ”upphöjningen”; el.: ”tröskeln”. Kanske den upphöjning som kungens tron stod på.
El.: ”sin store herres”. Hebr.: ’adhonēhẹm, plur. av ’adhọ̄n. Se not till 1Mo 39:2.
”Nya staden”. El.: ”andra stadsdelen”. Ordagr.: ”den andra”. Hebr.: hammishnẹh.
Ordagr.: ”Morteln”. Hebr.: hamMakhtẹsh. Uppenbarligen en stadsdel i Jerusalem i övre änden av Tyropoiondalen nära Fiskporten och det som kallades Nya staden.
”de män”. Hebr.: ha’anashịm, plur. av ’ish.
Se Tillägg 1C, § 2.
”den väldige mannen”. Hebr.: gibbọ̄r. Jfr not till 1Mo 10:8.
Ordagr.: ”horn (shofar)”. Hebr.: shōfạr.
El.: ”jordemänniskorna”. Hebr.: la’adhạm.
El.: ”hela landet”. Hebr.: kol-ha’ạrets.
El.: ”ja plötslig skräck”, genom en texträttelse.