Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Psalmerna 74:1–23

En maskịl.* Av Asaf.+ 74  Varför, Gud, har du förkastat oss för alltid?+ Varför ryker din vrede mot småboskapshjorden på din betesmark?+   Kom ihåg din menighet som du förvärvade för länge sedan,+ stammen som du friköpte som din arvedel,+ detta Sions berg, där du har haft din boning.+   Styr dina steg upp till de varaktiga ruinerna.+ Allt på den heliga platsen har fienden förstört.+   De som hyste fiendskap mot dig röt mitt på din mötesplats.+ De satte sina egna tecken som tecken.+   Han är känd som den som höjer yxor i en snårig skog.   Och nu slår de på alla dess snidade verk med handyxa och med stänger som har järnspets.+   Åt elden har de överlämnat din helgedom.+ De har vanhelgat ditt namns boning och kastat den till jorden.+   De, ja till och med deras avkomma, har samstämmigt sagt i sitt hjärta: ”Alla Guds* mötesplatser i landet skall brännas.”+   Våra tecken ser vi inte, det finns inte mer någon profet,+ och det är ingen hos oss som vet hur länge. 10  Hur länge, Gud, skall motståndaren få fortsätta att smäda?+ Får fienden behandla ditt namn respektlöst för alltid?+ 11  Varför håller du tillbaka din hand, ja din högra hand,+ invid din barm? Nu kommer vi att nå vårt slut. 12  Och ändå är Gud min Kung från forna tider,+ den som utför storslagen räddning mitt på jorden.+ 13  Du rörde upp havet med din styrka,+ du krossade havsvidundrens huvuden i vattnen.+ 14  Du sönderkrossade Leviạtans*+ huvuden. Du gav den som mat åt folket, åt dem som bor i de vattenlösa trakterna.+ 15  Du klöv källan och regnfloden,+ du torkade ut ständigt rinnande floder.+ 16  Dig tillhör dagen, dig tillhör också natten.+ Du beredde ljuskällan, ja solen.+ 17  Du fastställde alla jordens gränser;+ sommar och vinter – du formade dem.+ 18  Kom ihåg detta: Fienden har smädat dig, Jehova,+ och ett oförståndigt folk har behandlat ditt namn respektlöst.+ 19  Ge inte åt det vilda djuret din turturduvas+ själ. Glöm inte dina betrycktas liv för alltid.+ 20  Se noga på förbundet,+ ty jordens mörka platser är fulla av våldets boningar.+ 21  Må den undertryckte inte återvända förödmjukad.+ Må den nödställde och den fattige lovprisa ditt namn.+ 22  Träd fram, Gud, ta dig an din rättssak.+ Kom ihåg hur du smädas av den oförståndige hela dagen.+ 23  Glöm inte rösten av dem som hyser fiendskap mot dig.+ Larmet från dem som reser sig mot dig stiger ständigt upp.+

Fotnoter

Se not till 32:0.
”Guds”. Hebr.: ’El.
”Leviatans”, MSy; T: ”Faraos starkas”; LXXVg(iuxta LXX): ”drakens”.