Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Psalmerna 73:1–28

En sång med musikackompanjemang; av Asaf.+ 73  Ja, Gud är god mot Israel, mot de renhjärtade.+   Men mina fötter hade nästan vikit av från vägen,+ mina steg var nära att slinta.*+   Ty jag kom att avundas skrävlarna,+ när jag såg de ondskefullas* frid.+   Ty de har inga dödskval,+ och deras buk är fet.+   De har inte den dödliga människans* vedermöda,+ de plågas inte som andra människor.*+   Därför är högmod deras halskedja,+ våld insveper dem som en klädnad.+   Deras ögon har blivit utstående av fetma,+ de överträffar hjärtats fantasier.+   De hånar och talar ont,+ om bedrägeri talar de högmodigt.+   I himlen har de satt sin mun,+ och deras tunga vandrar omkring på jorden.+ 10  Därför för han folket tillbaka hit, och vatten i fullt mått töms ut åt dem. 11  Och de säger: ”Hur skulle Gud* kunna veta något?+ Finns det kunskap hos den Högste?”+ 12  Se! Dessa är de ondskefulla, som är sorglösa till oöverskådlig tid.+ De förökar sina tillgångar.+ 13  Ja, förgäves renade jag mitt hjärta+ och tvättade i oskuld mina händer.+ 14  Och jag plågades hela dagen,+ min tillrättavisning kom varje morgon.+ 15  Om jag hade sagt: ”Så vill jag tala”, se, mot dina söners generation skulle jag ha handlat förrädiskt.+ 16  Och jag tänkte efter för att få kunskap om detta;+ det var en plåga i mina ögon, 17  ända tills jag gick in i Guds storslagna helgedom.+ Jag ville urskilja deras framtid.+ 18  Ja, på hal mark ställer du dem.+ Du får dem att falla i spillror.+ 19  De har blivit till något man häpnar över – som i ett ögonblick.+ De har nått sin ände, förts till sitt slut genom plötsliga förskräckelser. 20  Som en dröm sedan man vaknat, Jehova,*+ så skall du, när du vaknar upp, förakta deras bild.+ 21  Ty mitt hjärta var förbittrat,+ och i mina njurar kände jag stickande smärta,+ 22  och jag var oförnuftig och hade ingen kunskap,+ som djuren blev jag för dig.+ 23  Men jag är ständigt hos dig,+ du har fattat tag i min högra hand.+ 24  Med ditt råd leder du mig,+ och därefter för du mig till härlighet.+ 25  Vem har jag i himlen?+ Och förutom dig har jag inte behag till något på jorden.+ 26  Min kropp och mitt hjärta sviktar.+ Gud är mitt hjärtas klippa och min andel till oöverskådlig tid.+ 27  Ty se, de som håller sig borta från dig förgås.+ Du tystar var och en som i otrohet lämnar dig.+ 28  Men det är gott för mig att jag närmar mig Gud.+ Den suveräne Herren Jehova gör jag till min tillflykt+ för att förkunna alla dina gärningar.*+

Fotnoter

”var nära att slinta”. El.: ”hade nära nog bringats att slinta”. Ordagr.: ”hade nära nog hällts (gjutits) ut”.
El.: ”de gudlösas”.
”den dödliga människans”. Hebr.: ’enọ̄sh.
”andra människor”. Hebr.: ’adhạm.
”Gud”. Hebr.: ’El.
Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
LXXVg(iuxta LXX) tillägger: ”i dottern Sions portar”.