Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Psalmerna 55:1–23

Till ledaren, på stränginstrument. Maskịl.* Av David. 55  Lyssna, Gud, till min bön,+ göm dig inte för min begäran om ynnest.+   Ge akt på mig och svara mig.+ Jag drivs rastlöst omkring av mitt bekymmer,+ och jag kan inte ge uttryck åt annat än oro,   till följd av fiendens röst, på grund av trycket från den ondskefulle.+ Ty de låter ondska falla ner över mig,+ de hyser agg till mig i sin vrede.+   Mitt hjärta vrider sig i smärtor i mitt inre,+ dödens förskräckelser har fallit över mig.+   Fruktan, ja bävan, tränger in i mig,+ och rysning övertäcker mig.   Och jag säger: ”Om jag ändå hade vingar som duvan!+ Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.+   Se! Jag skulle fly långt bort,+ jag skulle övernatta i vildmarken.+Sẹlah   Jag skulle skynda till en plats där jag kunde sätta mig i säkerhet undan den vinande* vinden, undan stormen.”+   Skapa förvirring, Jehova,* dela deras tunga,+ ty jag har sett våld och strid i staden.+ 10  Dag och natt går de runt omkring den på dess murar;+ där inne är ondska och ofärd.+ 11  Fördärv råder där inne, förtryck och svek har inte vikit bort från dess torg.+ 12  Ty det var inte en fiende som smädade mig,+ i så fall kunde jag stå ut med det. Det var inte en som hatade mig som uppträdde stormodigt mot mig,+ i så fall kunde jag gömma mig för honom,+ 13  utan det var du, en dödlig människa, som var som min jämlike,+ min förtrogne och den som kände mig,+ 14  eftersom vi tillsammans brukade njuta den förtroliga vänskapens sötma;+ till Guds hus brukade vi vandra med folkmassan.+ 15  Ödeläggelser må komma över dem!+ Låt dem fara levande ner i Sheọl,+ ty under den tid de varit bofasta främlingar har det varit ondska i deras inre.+ 16  Men jag ropar till Gud,+ och Jehova räddar mig.+ 17  Kväll och morgon och middag kan jag inte ge uttryck åt annat än bekymmer, och jag jämrar mig,+ och han hör min röst.+ 18  Han skall friköpa min själ och låta den få fred för kampen mot mig,+ ty det är många som är emot mig.+ 19  Gud* skall höra och svara dem,+ ja, Han som sitter på tronen liksom i det förgångna+Sẹlah dem som det inte sker några förändringar* hos+ och som inte har fruktat Gud.+ 20  Han har burit hand på dem som levde i frid med honom,+ han har vanhelgat sitt förbund.+ 21  Halare än smör* är orden från hans mun,+ men hans hjärta är inställt på strid.*+ Hans ord är lenare än olja,+ men de är dragna svärd.+ 22  Kasta din börda* på Jehova,+ han skall stödja dig.+ Aldrig skall han tillåta att den rättfärdige vacklar.+ 23  Men du, Gud, du skall störta dem ner i den djupaste gropen.+ Män som bär på blodskuld och är svekfulla* skall inte uppleva hälften av* sina dagar.+ Men jag förtröstar på dig.+

Fotnoter

Se not till 32:0.
El.: ”framfarande”; genom en annan härledning av participet: ”baktalande”.
Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
”Gud”. Hebr.: ’El.
El.: ”skiftningar”; el.: ”ömsesidiga förpliktelser (avtal)”.
”än smör”, genom en rättelse av M.
El.: ”vill strid”. Ordagr.: ”är strid (kamp, krig)”.
El.: ”din lott”, ”det som har getts dig”.
Ordagr.: ”Män av blod [plur. i hebr., dvs. blodskuld el. blodsdåd] och svek”.
Ordagr.: ”skall inte halvera”.