Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Psalmerna 139:1–24

För ledaren. Av David. En sång med musikackompanjemang. 139  Jehova, du utforskar mig, och du känner mig.+   Om jag sätter mig eller om jag reser mig vet du det.+ Du ger akt på min tanke fjärran ifrån.+   Om jag är på resa eller om jag ligger har du mätt upp det,+ med alla mina vägar är du förtrogen.+   Ty redan innan det är ett ord på min tunga,+ se, så vet du, Jehova, det alltsammans.+   Bakom och framför har du belägrat mig, och du lägger din hand på mig.   Den kunskapen är för underbar för mig.+ Den är så upphöjd att jag inte kan nå den.+   Vart skulle jag kunna gå för din ande,*+ vart skulle jag kunna fly för ditt ansikte?+   Steg jag upp till himlen, skulle du vara där,+ bredde jag ut min bädd i Sheọl,* se, du skulle vara där.+   Tog jag morgonrodnadens vingar,+ hade jag min boning i det mest avlägsna hav,+ 10  skulle din hand leda mig också där+ och din högra hand gripa tag i mig.+ 11  Om jag säger: ”Mörkret kommer att hastigt fånga mig!”+ då är natten ljus omkring mig.+ 12  Inte ens mörkret skall vara för mörkt för dig,+ utan natten skall lysa som dagen,+ mörkret skall vara som ljuset.*+ 13  Ty det är du som har frambringat mina njurar,+ du höll mig avskärmad i min mors liv.+ 14  Jag vill prisa dig, ty jag är danad så underbart att det inger fruktan.+ Underbara är dina verk,+ min själ vet det så väl.+ 15  Benen i min kropp var inte gömda för dig+ när jag gjordes i det fördolda,+ när jag vävdes i jordens djup.*+ 16  Dina ögon såg mig då jag var ett embryo,+ i din bok var alla dess delar uppskrivna, med avseende på de dagar då de formades+ och det ännu inte fanns en enda av dem. 17  Ja, dyrbara är dina tankar för mig, Gud!*+ Väldig är hela summan av dem.+ 18  Skulle jag räkna dem, är de fler än sandkornen.+ Jag vaknade,* men fortfarande är jag hos dig.+ 19  Gud,* om du ändå ville dräpa den ondskefulle!+ Då skulle de män som bär på blodskuld*+ vika ifrån mig, 20  de som talar svekfullt om dig;+ dina motståndare+ har brukat ditt namn på ett ovärdigt sätt.*+ 21  Hatar jag inte dem som hatar dig, Jehova,+ och känner jag inte vämjelse över dem som gör uppror mot dig?+ 22  Med fullständigt hat hatar jag dem.+ Mina fiender har de blivit.+ 23  Utforska mig, Gud,* och känn mitt hjärta.+ Pröva mig, och känn mina oroande tankar,+ 24  se om det finns en smärtsam väg i mig,+ och led mig på den eviga* vägen.+

Fotnoter

”för din ande”. Hebr.: meruchẹkha; grek.: apọ tou pneumatọs sou; lat.: ab spịritu tụo.
Sheol. Hebr.: she’ọ̄l; grek.: haidēn; syr.: lashiul; Vg(iuxta LXX; lat.): infẹrnum. Se Tillägg 4B.
Ordagr.: ”som mörkret, som ljuset”; el.: ”som mörkret, så ljuset”.
El.: ”djupaste delar”. Jfr not till 63:9.
”Gud”. Hebr.: ’El.
”Jag har nått mitt slut”, 3 hebr. hss.
”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
”de män som bär på blodskuld”. El.: ”de blodtörstiga männen”. Hebr.: we’anshẹ̄ dhamịm, ”och blodsmän”. Det hebr. ordet damịm är plur. av dam, ”blod”, och avser det utgjutna blodet.
El.: ”till (på) något som är osant (meningslöst, utan värde)”.
”Gud”. Hebr.: ’El.
”eviga”. Hebr.: ‛ōlạm, som avser en lång, inte närmare definierad tidsperiod; här används ordet i betydelsen ”evig”.