Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Psalmerna 137:1–9

137  Vid Babylons* floder*+ – där satte vi oss.+ Och vi grät när vi tänkte på* Sion.+   I popplarna+ som fanns där* hängde vi våra lyror.+   Ty där bad de oss, de som höll oss fångna, om orden i en sång,+ ja, de som gycklade* med oss bad om glada sånger:+ ”Sjung för oss en av Sions sånger.”+   Hur skulle vi kunna sjunga Jehovas sång+ på utländsk mark?*+   Om jag glömmer dig, Jerusalem,+ må min högra hand bli glömsk.   Må min tunga klibba vid min gom,+ om jag inte kommer ihåg dig,+ om jag inte sätter Jerusalem högre än min största glädje.+   Kom ihåg,+ Jehova, Jerusalems dag+ med avseende på Edoms söner,+ som sade: ”Riv ner! Riv ner ända till grunden!”+   Dotter Babylon,* du som skall skövlas,+ lycklig är den som vedergäller dig+ med den behandling du har gett oss.+   Lycklig är den som griper dina barn och krossar dem mot den branta klippan.+

Fotnoter

”Babylons”, LXXVg; MTSy: ”Babels”.
El.: ”stora flod”, dvs. Eufrat, om pluralformen i hebr. används för att ange majestät, storhet och prakt.
El.: ”kom ihåg”.
”som fanns där”. Ordagr.: ”i hennes mitt”, syftar på Babylon.
”gycklade”. Innebörden i det hebr. ordet osäker.
Ordagr.: ”på ett utlands (främmande lands) mark”.
El.: ”Babylons dotter”.