Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Nehemja 13:1–31

13  På den dagen läste+ man ur Moses bok+ för folket, och man fann att det stod skrivet i den att ingen ammonit+ eller moabit+ någonsin skulle få komma in i den sanne Gudens församling,*+  för de hade inte kommit Israels söner till mötes med bröd+ och vatten,+ utan hade lejt Bịleam+ mot dem till att nedkalla ont över dem.+ Men vår Gud förvandlade förbannelsen till en välsignelse.+  Så snart de hörde lagen+ började de avskilja+ hela den blandade hopen från Israel.  Dessförinnan hade prästen Ẹljasib,+ som hade ansvaret för en matsal+ i vår Guds hus och var släkt med Tobịa,+  gjort i ordning en stor matsal+ åt honom, där man tidigare brukade lägga in sädesoffret,+ vịraken och redskapen och tiondet* av brödsäden, det nya vinet+ och oljan,+ som leviterna+ och sångarna och portvaktarna är berättigade till,* samt bidraget till prästerna.  Men under hela denna tid befann jag mig inte i Jerusalem, ty under Artaxẹrxes,+ Babylons* kungs, trettioandra+ år kom jag till kungen, och någon tid senare* bad jag om ledighet av kungen.+  Sedan kom jag till Jerusalem och lade märke till det onda som Ẹljasib+ hade gjort för Tobịas+ skull genom att göra i ordning en sal åt honom på förgården till den sanne Gudens hus.+  Och det var något mycket ont i mina ögon.+ Så jag kastade+ allt bohag som tillhörde Tobịas hus ut ur matsalen.  Därefter gav jag en befallning, och man renade+ matsalarna;+ och jag förde tillbaka dit de redskap+ som hörde till den sanne Gudens hus, jämte sädesoffret och vịraken.+ 10  Och jag fick veta att man inte hade gett leviterna deras andelar,+ så leviterna och sångarna som utförde arbetet gav sig i väg, var och en till sin mark.+ 11  Och jag klandrade+ de befullmäktigade styresmännen+ och sade: ”Varför har den sanne Gudens hus blivit försummat?”+ Så samlade jag leviterna och fick dem att inställa sig på sina platser. 12  Och hela Juda förde in tiondet+ av brödsäden+ och av det nya vinet+ och av oljan+ till förråden.+ 13  Sedan satte jag prästen Selẹmja och avskrivaren Sadok och Pedạja, en av leviterna, till att ha uppsikt* över förråden; och under deras ledning stod Hanan, son till Sakkur, son till Mattạnja,+ för de betraktades som pålitliga;+ och dem ålåg det nu att sörja för utdelningen+ åt sina bröder. 14  Min Gud, kom ihåg mig+ för detta och utplåna+ inte de gärningar som jag av lojal kärlek har gjort* för min Guds hus+ och för övervakningen av det. 15  I de dagarna såg jag i Juda några som trampade vinpressar på sabbaten+ och andra som kom med sädeshögar och lastade+ dem på åsnor,+ och även vin, druvor och fikon+ och alla slags bördor, och förde in dem i Jerusalem på sabbatsdagen;+ och jag varnade dem på den dag då de sålde livsmedel. 16  Och tyrierna+ bodde i staden,* och de förde in fisk och alla slags handelsvaror+ och sålde dem på sabbaten till Judas söner och i Jerusalem. 17  Då klandrade jag de förnämsta+ i Juda och sade till dem: ”Vad är det för en ond gärning ni gör genom att vanhelga sabbatsdagen? 18  Var det inte just så era förfäder gjorde,+ så att vår Gud lät all denna olycka komma över oss+ och över denna stad? Men ni ökar den brinnande vreden mot Israel genom att vanhelga sabbaten.”+ 19  Och så snart Jerusalems portar* låg i skugga före sabbaten gav jag en befallning, och dörrarna stängdes.+ Jag befallde vidare att man inte skulle öppna dem förrän efter sabbaten; och några av mina egna medhjälpare ställde jag vid portarna, för att ingen börda skulle få komma in på sabbatsdagen.+ 20  Då tillbringade handelsmännen och de som sålde alla slags handelsvaror natten utanför Jerusalem en gång och en andra gång. 21  Men jag varnade+ dem och sade till dem: ”Varför tillbringar ni natten framför muren? Om ni gör det igen, skall jag låta min hand drabba er.”+ Från och med den tiden kom de inte på sabbaten. 22  Och jag befallde vidare leviterna+ att de regelbundet skulle rena+ sig och komma in och hålla vakt vid portarna+ för att helga*+ sabbatsdagen. Min Gud, kom också ihåg+ detta till min fördel och ha medkänsla med mig enligt din stora kärleksfulla omtanke.+ 23  I de dagarna såg jag också några judar som hade låtit ashdoditiska,+ ammonitiska och moabitiska+ kvinnor bo hos sig.+ 24  Och av deras söner talade hälften ashdoditiska – det var ingen av dem som kunde tala judiska+ – eller något av de andra folkens språk. 25  Och jag klandrade dem och nedkallade ont över dem+ och slog några av männen+ och ryckte hår av dem och lät dem svära vid Gud:+ ”Ni skall inte ge era döttrar åt deras söner, och ni skall inte ta någon av deras döttrar åt era söner eller åt er själva.+ 26  Var det inte på grund av dessa som Salomo, Israels kung, syndade?+ Och bland de många nationerna var det ingen kung som han;+ och han var älskad av sin Gud,+ så att Gud gjorde honom till kung över hela Israel. Även honom fick de utländska hustrurna att synda.+ 27  Och skall man nu få höra om er att ni gör allt detta stora onda och handlar trolöst mot vår Gud genom att låta utländska kvinnor bo hos er?”+ 28  Och en av sönerna till Jojạda,+ översteprästen Ẹljasibs+ son, var svärson till horoniten+ Sanbạllat.+ Så jag jagade bort honom från mig.+ 29  Min Gud, kom ihåg dem för att de har befläckat+ prästadömet och prästadömets* och leviternas förbund.*+ 30  Och jag renade+ dem från allt utländskt och tilldelade prästerna och leviterna tjänsteplikter, var och en i sitt arbete,+ 31  också i förbindelse med leveransen* av veden+ vid bestämda tider och med den första mogna grödan. Min Gud, kom ihåg det, mig till godo.+

Fotnoter

”i ... församling”. Hebr.: biqhạl; grek.: en ekklēsịai; lat.: in ecclẹsiam.
El.: ”tiondelen”.
”som leviterna och sångarna och portvaktarna är berättigade till”. Ordagr.: ”leviternas och sångarnas och portvaktarnas bud (befallning)”.
”Babylons”, LXXVg; MSy: ”Babels”.
”någon tid senare”. Ordagr.: ”vid dagars slut”, ”vid slutet av [några] dagar”.
”Sedan satte jag ... till att ha uppsikt”, LXXLagardeSy.
El.: ”mina lojala gärningar som jag har gjort”.
Ordagr.: ”henne”, syftar på staden Jerusalem.
I Nehemjas bok finns det slutgiltiga vittnesbördet om att det jordiska Jerusalem hade 12 portar, alldeles som den heliga himmelska staden, som beskrivs av aposteln Johannes, har 12 portar – tre på var och en av de fyra sidorna – enligt skildringen i Upp 21:12, 13. Det jordiska Jerusalems 12 portar räknas här upp moturs från den plats där Nehemja började sin inspektion. MOT SÖDER: Dalporten (2:13), Askhögsporten (2:13) och Källporten (2:14). MOT ÖSTER: Vattenporten (3:26), Hästporten (3:28) och Inspektionsporten (3:31). MOT NORR: Vaktporten (12:39), Fårporten (3:32) och Fiskporten (3:3). MOT VÄSTER: Gamla stadens port (3:6), Efraimsporten (12:39) och Hörnporten (2Kr 25:23; Sak 14:10).
”för att helga (hålla ... helig; behandla ... som helig)”. Hebr.: leqaddẹsh; grek.: hagiạzein; lat.: et sanctificạndum.
”prästadömets”, M; LXXLagardeSy och en hebr. hs: ”prästernas”.
”och ... förbund”. Hebr.: uverịth; grek.: kai diathẹ̄kēs.
”också i förbindelse med leveransen [el.: offergåvan]”. Hebr.: ulequrbạn. Se ”korban” i Mk 7:11.