Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Matteus 26:1–75

26  När Jesus nu var färdig med alla dessa uttalanden, sade han till sina lärjungar:  ”Ni vet att påsken inträffar om två dagar,+ och Människosonen kommer att bli utlämnad för att hängas på pålen.”*+  Då samlades de främsta prästerna och folkets äldste på gården hos översteprästen, som hette Kaifas,+  och de höll rådslag+ om att gripa Jesus genom något slugt anslag och döda honom.  Men de sade gång på gång: ”Inte under högtiden, för att inget tumult skall uppstå bland folket.”+  Medan Jesus befann sig i Betạnia+ i Simon den spetälskes+ hus,  kom en kvinna med ett alabasterkärl med dyrbar välluktande olja+ fram till honom, och hon hällde ut den över hans huvud då han låg till bords.  När lärjungarna såg detta, blev de harmsna och sade: ”Varför detta slöseri?+  Det här hade man ju kunnat sälja för en hel del och ge åt de fattiga.”+ 10  Medveten om detta+ sade Jesus till dem: ”Varför försöker ni ställa till obehag för kvinnan? Hon har ju utfört en fin handling mot mig.+ 11  De fattiga har ni ju alltid bland er,+ men ni skall inte alltid ha mig.+ 12  Ty när hon hällde denna välluktande olja på min kropp, gjorde hon det som en förberedelse för min begravning.+ 13  Jag säger er i sanning: Varhelst i hela världen* dessa goda nyheter blir predikade* skall också vad den här kvinnan har gjort bli omtalat till minne av henne.”+ 14  Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskạriot,+ till de främsta prästerna 15  och sade: ”Vad vill ni ge mig för att förråda honom åt er?”+ De fastställde för honom trettio silvermynt.+ 16  Så från och med då sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda honom.+ 17  På första dagen av* det osyrade brödets* högtid+ kom lärjungarna fram till Jesus och sade: ”Var vill du att vi skall ställa i ordning så att du kan äta påskmåltiden?”+ 18  Han sade: ”Gå in i staden till den och den+ och säg till honom: Läraren säger: ’Min fastställda tid är nära; jag vill fira påsken med mina lärjungar i ditt hem.’”+ 19  Och lärjungarna gjorde som Jesus sade till dem, och de ställde i ordning för påsken.+ 20  När det så hade blivit kväll,+ låg han till bords med de tolv lärjungarna.+ 21  Medan de åt sade han: ”Jag säger er i sanning: En av er skall förråda mig.”+ 22  Mycket bedrövade över detta började de, var och en för sig, säga till honom: ”Herre, det är väl inte jag?”+ 23  Till svar sade han: ”Den som tillsammans med mig doppar handen i skålen, han skall förråda mig.+ 24  Ja, Människosonen går bort, alldeles som det står skrivet+ om honom, men ve+ den människa genom vilken Människosonen blir förrådd!+ Det hade varit bättre för den människan om hon inte blivit född.” 25  Judas, som stod i begrepp att förråda honom, sade som svar: ”Det är väl inte jag, rabbi?” Han sade till honom: ”Du har själv sagt det.” 26  Medan de fortsatte att äta tog Jesus ett bröd,+ och sedan han hade uttalat en välsignelse bröt han det+ och gav det åt lärjungarna och sade: ”Ta det, ät. Detta betyder* min kropp.”+ 27  Han tog också en bägare,+ och sedan han hade tackat Gud gav han den åt dem och sade: ”Drick av den, ni alla;+ 28  för detta betyder+ mitt blod,+ ’förbundets+ blod’,+ som skall utgjutas för mångas räkning+ till förlåtelse för synder.+ 29  Men jag säger er: Från och med nu skall jag alls inte dricka något av denna produkt av vinstocken, förrän den dag då jag dricker den ny* med er i min Faders kungarike.”+ 30  Till sist, sedan de hade sjungit lovsånger,*+ gick de ut till Olivberget.+ 31  Då sade Jesus till dem: ”Ni skall alla förmås att snava och falla i förbindelse med mig i denna natt, för det står skrivet: ’Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skall skingras.’+ 32  Men sedan jag har blivit uppväckt, skall jag gå före er till Galileen.”+ 33  Till svar sade emellertid Petrus till honom: ”Även om alla de andra förmås att snava och falla i förbindelse med dig, skall jag aldrig förmås att snava och falla!”+ 34  Jesus sade till honom: ”I sanning säger jag dig: Nu i natt, innan en tupp gal, skall du förneka mig tre gånger.”+ 35  Petrus sade till honom: ”Om jag så måste dö med dig, skall jag visst inte förneka dig.” Och detsamma sade alla de andra lärjungarna.+ 36  Sedan kom Jesus med dem till det ställe+ som heter Getsẹmane, och han sade till lärjungarna: ”Sätt er här, medan jag går dit bort och ber.”+ 37  Och han tog med sig Petrus och Sebedẹus två söner,+ och han började bli bedrövad och mycket orolig.+ 38  Då sade han till dem: ”Min själ är djupt bedrövad, ända till döds.+ Stanna här och håll er vakna tillsammans med mig.”+ 39  Och sedan han hade gått ett litet stycke framåt, föll han ner på sitt ansikte, bad+ och sade: ”Min Fader, om det är möjligt, så låt denna bägare+ gå mig förbi. Men ändå inte som jag vill,+ utan som du vill.”+ 40  Och han kom till lärjungarna och fann dem sovande, och han sade till Petrus: ”Orkade ni inte så mycket som att vaka en enda timme tillsammans med mig?+ 41  Håll er vakna+ och be+ oavbrutet, för att ni inte må komma i frestelse.+ Visst är anden ivrig, men köttet är svagt.”+ 42  Åter gick han bort, för andra gången,+ och bad, i det han sade: ”Min Fader, om det inte är möjligt att denna går förbi utan att jag dricker den, så låt din vilja ske.”+ 43  Och åter kom han tillbaka och fann dem sovande, för deras ögon var tunga av sömn.+ 44  Då lämnade han dem och gick åter bort och bad för tredje gången,+ i det att han på nytt sade samma ord. 45  Sedan kom han till lärjungarna och sade till dem: ”Vid en sådan tidpunkt som denna sover ni och vilar er! Se! Stunden har närmat sig för Människosonen att bli förrådd i syndares händer.+ 46  Stig upp, låt oss gå. Se! Min förrädare har närmat sig.”+ 47  Och medan han ännu talade, se, då kom Judas,+ en av de tolv, och tillsammans med honom en stor folkskara med svärd+ och påkar, utsänd från de främsta prästerna och folkets äldste.+ 48  Nu hade hans förrädare gett dem ett tecken och sagt: ”Den som jag kysser, han är det; arrestera honom.”+ 49  Och han gick fram till Jesus och sade: ”Var hälsad, rabbi!”+ och kysste+ honom mycket ömt. 50  Men Jesus+ sade till honom: ”Min vän, i vilket syfte är du här?” Därpå kom de fram och fattade tag i Jesus och arresterade honom.+ 51  Men se, en av dem som var med Jesus räckte ut handen och drog sitt svärd, och han slog efter översteprästens slav och högg av honom örat.+ 52  Då sade Jesus till honom: ”För tillbaka ditt svärd till dess plats,+ ty alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.+ 53  Eller menar du att jag inte kan vädja till min Fader om att i detta ögonblick förse mig med mer än tolv legioner änglar?+ 54  Men hur skulle Skrifterna då uppfyllas som säger att det måste ske på det här sättet?” 55  I den stunden sade Jesus till folkskarorna: ”Har ni gått ut med svärd och påkar som mot en rövare för att gripa mig?+ Dag efter dag har jag brukat sitta och undervisa i templet,+ och ändå har ni inte arresterat mig. 56  Men allt detta har inträffat för att profeternas skrifter skulle uppfyllas.”+ Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.+ 57  De som hade arresterat Jesus förde bort honom till översteprästen Kaifas,+ där de skriftlärda och de äldste var samlade.+ 58  Men Petrus fortsatte att följa efter honom på betydligt avstånd, ända till översteprästens gård,+ och sedan han hade gått in, blev han sittande tillsammans med husets tjänare för att se hur det skulle sluta.*+ 59  Under tiden sökte de främsta prästerna och hela Sanhedrịn* finna ett falskt vittnesmål mot Jesus för att kunna sända honom i döden,+ 60  men de fann inget, fastän många falska vittnen trädde fram.+ Senare trädde två fram 61  och sade: ”Den här mannen har sagt: ’Jag kan riva ner Guds tempel* och bygga upp det på tre dagar.’”+ 62  Då reste sig översteprästen och sade till honom: ”Har du inget svar? Vad är det som dessa vittnar emot dig?”+ 63  Men Jesus teg.+ Då sade översteprästen till honom: ”Vid den levande Guden tar jag ed+ av dig att du skall säga oss om du är Messias,*+ Guds Son!” 64  Jesus sade+ till honom: ”Du har själv sagt det.+ Ändå säger jag er: Från och med nu+ skall ni se Människosonen+ sitta på kraftens högra sida+ och komma* på himlens moln.”+ 65  Då slet översteprästen sönder sina ytterkläder och sade: ”Han har hädat!+ Vilket ytterligare behov har vi av vittnen?+ Se! Nu har ni hört hädelsen.+ 66  Vad är er mening?” De sade till svar: ”Han är skyldig till döden.”+ 67  Sedan spottade de honom i ansiktet+ och slog+ honom med knytnävarna. Andra slog honom i ansiktet med flata handen+ 68  och sade: ”Profetera för oss, du Kristus.+ Vem var det som slog till dig?”+ 69  Petrus satt nu utanför på gården; och en tjänsteflicka kom fram till honom och sade: ”Också du var tillsammans med Jesus, galilén!”+ 70  Men han förnekade det inför dem alla, i det han sade: ”Jag vet inte vad du talar om.” 71  Sedan han hade gått ut till porthuset, lade en annan flicka märke till honom och sade till dem som var där: ”Den mannen var tillsammans med Jesus, nasarén.”+ 72  Och åter nekade han till det, med en ed: ”Jag känner inte den människan!”+ 73  Efter en liten stund kom de som stod runt omkring fram och sade till Petrus: ”Visst är du också en av dem, ja, din dialekt röjer dig ju.”+ 74  Då började han förbanna sig och svära: ”Jag känner inte den människan!” Och med ens gol en tupp.+ 75  Och Petrus mindes det yttrande Jesus hade fällt, nämligen: ”Innan en tupp gal, skall du tre gånger förneka mig.”+ Och han gick ut utanför och grät bittert.+

Fotnoter

Se Tillägg 5C.
”världen”. Grek.: kọsmōi; lat.: mụndo.
El.: ”blir förkunnade (utropade) som av en härold”. Grek.: kērykhthei; lat.: praedicạtum fụerit. Jfr not till Dan 5:29, ”och offentligt ropade man ut”.
El.: ”Dagen före”. Denna återgivning av det grek. ordet πρῶτος (prọ̄tos), följt av ett ord i genitiv, stämmer med innebörden och återgivningen av en liknande konstruktion i Joh 1:15, 30, nämligen ”han var till före [prọ̄tos] mig”. Enl. LSJ, sid. 1535, sp. 1, ”[används] πρῶτος ... ibland där vi skulle förvänta πρότερος [prọteros]”.
El.: ”de ojästa kakornas”.
Ordagr.: ”är”. Grek.: estin, i betydelsen ”betecknar”, ”betyder”, ”representerar”. Se noter till 12:7 och 1Kor 10:4, ”betydde”.
”den ny”, dvs. vinstockens nya produkt.
El.: ”sedan de hade sjungit hymner (psalmer)”. Grek.: hymnẹ̄santes; J18(hebr.): wajjiqre’ụ ’eth-hahallẹl. Utan tvivel de fyra sista Hallelpsalmerna (115–118). Se not till Ps 114:1.
Ordagr.: ”för att få se slutet”. Grek.: idein to tẹlos.
”Sanhedrin”, J17,18,22. El.: ”Högsta domstolen”. Se 5:22.
”tempel”. El.: ”gudomliga boning”. Grek.: ton naọn; lat.: tẹmplum; J17,18,22(hebr.): hēkhạl, ”palats”, ”tempel”.
El.: ”den Smorde”, ”Kristus”. Grek.: ho khristọs.
Ordagr.: ”kommande”. Grek.: erkhọmenon.