Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Josua 15:1–63

15  Och det område som genom lottkastning+ tillföll Judas söners stam efter deras släkter sträckte sig åt Edoms+ gräns till, Zins vildmark,+ mot Negevs+ södra ände.  Och deras södra gräns kom att sträcka sig från Salthavets yttersta ände,+ från den vik som vetter mot söder.  Och den gick mot söder ut till Akrạbbimstigningen*+ och över till Zin+ och fortsatte upp söder om Kạdes-Barnẹa+ och över till Hesron och upp till Addar och böjde av till Karka.  Och den gick vidare till Asmon+ och ut till Egyptens regnflodsdal;+ och gränsens slutpunkt var vid havet. Detta var deras* södra gräns.  Och den östra gränsen var Salthavet upp till Jordans mynning,* och gränsen vid det norra hörnet var vid havsviken, vid Jordans mynning.+  Och gränsen gick upp till Bet-Hogla+ och fortsatte norr om Bet-Ạraba,+ och gränsen gick upp till Bohans, Rubens sons, sten.+  Och gränsen gick upp till Debir vid Akors lågslätt+ och svängde av norrut till Gilgal,+ som ligger framför Adụmmimstigningen, som ligger söder om regnflodsdalen; och gränsen fortsatte över till En-Semes+ vatten, och dess slutpunkt var En-Rogel.+  Och gränsen gick upp till Hinnoms sons dal,+ till jebuséernas*+ sluttning mot söder, det vill säga Jerusalem;+ och gränsen gick upp till toppen av berget som är mitt emot Hinnoms dal* västerut, det är vid Rẹfaims lågslätts+ yttersta ände norrut.  Och gränsen drogs från toppen av berget till Neftọavattnens källa+ och gick ut till städerna på berget Efron; och gränsen drogs till Baạla,+ det vill säga Kịrjat-Jẹarim.+ 10  Och gränsen böjde av från Baạla västerut till berget Seir och gick över till berget Jẹarims sluttning mot norr, det vill säga Kẹsalon; och den gick ner till Bet-Semes+ och fortsatte över till Timnah.+ 11  Och gränsen gick ut till Ekrons+ sluttning mot norr, och gränsen drogs till Sịkkeron och gick över till berget Baạla och ut till Jạbneel; och gränsens slutpunkt var vid havet. 12  Och den västra gränsen var vid Stora havet+ och dess kustlinje. Detta var Judas söners gräns runt omkring, efter deras släkter. 13  Och åt Kaleb,+ Jefụnnes son, gav han en andel mitt ibland Judas söner enligt Jehovas befallning till Josua, nämligen Kirjat-Arba (denne Arba var Anaks far),* det vill säga Hebron.+ 14  Så drev Kaleb bort Anaks+ tre söner därifrån, nämligen Sesaj+ och Ạhiman och Talmaj,+ Anaks ättlingar.*+ 15  Sedan drog han upp därifrån till Debirs+ invånare. (Men Debirs namn var tidigare Kirjat-Sefer.)+ 16  Och Kaleb sade: ”Den som slår Kirjat-Sefer och intar staden, honom skall jag ge min dotter Aksa+ till hustru.” 17  Och Ọtniel,+ son till Kalebs bror Kenas,+ intog staden. Och så gav han honom sin dotter Aksa+ till hustru. 18  Men när hon var på väg hem eggade hon upp honom till att begära ett stycke mark av hennes far. Sedan klappade hon i händerna medan hon satt på åsnan.* Då sade Kaleb till henne: ”Vad vill du?”+ 19  Hon sade då: ”Ge mig en välsignelse, för det är ett stycke land i söder du har gett mig, och du skall ge mig Gullot-Majim.”* Då gav han henne Övre Gullot och Nedre Gullot.*+ 20  Detta var Judas+ söners stams arvedel+ efter deras släkter. 21  Och städerna vid utkanten av Judas söners stam mot Edoms+ gräns i söder var Kạbseel+ och Eder och Jagur, 22  och Kina och Dimọna och Adạda, 23  och Kedes och Hasor och Jitnan, 24  Sif och Telem+ och Bẹalot, 25  och Hạsor-Hadạtta och Kẹrijot-Hẹsron, det vill säga Hasor, 26  Amam och Sema och Molạda,+ 27  och Hasar-Gadda och Hesmon och Bet-Pelet,+ 28  och Hasar-Sual+ och Beershẹba+ och Bisjọtja, 29  Baạla+ och Ijim och Esem,+ 30  och Ẹltolad och Kesil och Horma,+ 31  och Siklag+ och Madmạnna och Sansạnna, 32  och Lẹbaot och Silhim och Ajin+ och Rimmon;+ allt som allt tjugonio städer med kringliggande bosättningar. 33  I Shefẹla+ var det Ẹstaol+ och Sora+ och Ashna, 34  och Sanọa+ och En-Gannim, Tappụa och Enam, 35  Jarmut+ och Adụllam,+ Soko+ och Asẹka,+ 36  och Saarạjim+ och Aditạjim och Gedẹra och Gederotạjim; fjorton städer med kringliggande bosättningar. 37  Senan och Hadạsa och Migdal-Gad, 38  och Dịlean och Mispe och Jọkteel, 39  Lakis+ och Boskat+ och Eglon,+ 40  och Kabbon och Lahmam och Kitlis, 41  och Gẹderot, Bet-Dagon och Naạma och Makkẹda;+ sexton städer med kringliggande bosättningar. 42  Libna+ och Eter+ och Asan, 43  och Jifta och Ashna och Nesib, 44  och Kegịla+ och Aksib+ och Marẹsa;+ nio städer med kringliggande bosättningar. 45  Ekron+ med underlydande städer* och kringliggande bosättningar. 46  Från Ekron västerut allt som ligger bredvid Ashdod, med kringliggande bosättningar. 47  Ashdod+ med underlydande städer och kringliggande bosättningar; Gaza+ med underlydande städer och kringliggande bosättningar, ända till Egyptens regnflodsdal, och Stora havet* och det angränsande området.+ 48  Och i bergstrakten Samir och Jattir+ och Soko, 49  och Danna och Kirjat-Sanna, det vill säga Debir, 50  och Anab och Ẹstemo+ och Anim, 51  och Gosen+ och Holon och Gilo;+ elva städer med kringliggande bosättningar. 52  Arab och Duma och Esan, 53  och Janim och Bet-Tappụa och Afẹka, 54  och Humta och Kirjat-Arba, det vill säga Hebron,+ och Sior; nio städer med kringliggande bosättningar. 55  Maon,+ Karmel och Sif+ och Jutta, 56  och Jịsreel och Jọkdeam och Sanọa, 57  Kajin, Gịbea och Timnah;+ tio städer med kringliggande bosättningar. 58  Halhul, Bet-Sur och Gedor, 59  och Mạarat och Bet-Anot och Ẹltekon; sex städer med kringliggande bosättningar. 60  Kịrjat-Bạal,+ det vill säga Kịrjat-Jẹarim,+ och Rabba; två städer med kringliggande bosättningar. 61  I vildmarken Bet-Ạraba,+ Middin och Sekạka, 62  och Nibsan och Saltstaden och En-Gedi;+ sex städer med kringliggande bosättningar. 63  Men jebuséerna+, som bodde i Jerusalem,+ förmådde Judas söner inte driva bort,+ och jebuséerna bor kvar tillsammans med Judas söner i Jerusalem än i denna dag.

Fotnoter

El.: ”Akrabbimpasset”.
”deras”, LXX; MSy: ”er”; saknas i Vg.
Ordagr.: ”ände”.
Ordagr.: ”jebuséns”. Hebr.: hajevusị.
”Hinnoms dal”. Hebr.: ghē-Hinnọm; LXXA(grek.): fạraggos Ennọm; lat.: Gehẹnnom. Se Tillägg 4C.
El.: ”stamfar”.
Se not till 4Mo 13:22.
El.: ”Sedan gled hon ner (steg hon ner) från åsnan.”
Betyder ”vattenbäcken [plur.]”, ”vattenskålar”.
El.: ”de övre bäckenen och de nedre bäckenen”.
Ordagr.: ”och dess (hennes) döttrar”.
”Stora havet”, MmarginalLXXSyVg; M: ”gränsens hav”, ”det angränsande havet”.