Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Johannes 6:1–71

 Efter detta for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, eller Tiberiassjön.+  Men en stor folkskara följde honom, därför att de iakttog de tecken som han utförde på dem som var sjuka.+  Då gick Jesus upp på ett berg,+ och där satte han sig med sina lärjungar.  Påsken,+ judarnas högtid, var nu nära.  När Jesus då lyfte blicken och märkte att en stor folkskara var på väg till honom, sade han till Filippus: ”Varifrån skall vi köpa bröd åt dessa att äta?”+  Men detta sade han för att pröva honom, för själv visste han vad han ämnade göra.  Filippus svarade honom: ”Bröd för två hundra denarer* räcker inte till åt dem, så att var och en skulle få något litet.”+  En av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus bror, sade till honom:  ”Här är en liten pojke som har fem kornbröd+ och två små fiskar. Men vad är det till så många?”+ 10  Jesus sade: ”Låt människorna lägga sig ner som till måltid.”+ Nu fanns det mycket gräs på det stället. Alltså lade de sig ner, omkring fem tusen män till antalet.+ 11  Så tog Jesus bröden, och sedan han hade tackat Gud, delade han ut dessa åt dem som hade lagt sig ner, och likaså av de små fiskarna så mycket de ville ha.+ 12  Men när de hade blivit mätta,+ sade han till sina lärjungar: ”Samla ihop de brödstycken som är över, så att inget går till spillo.” 13  Alltså samlade de ihop dem, och de fyllde tolv korgar med stycken av de fem kornbröden, som var över efter dem som hade ätit.+ 14  När nu människorna såg de tecken han utförde, började de säga: ”Detta är med säkerhet den profet+ som skulle komma i världen.” 15  Men Jesus, som visste att de tänkte komma och gripa honom för att göra honom till kung, drog sig därför åter undan+ till berget, helt ensam. 16  När det blev kväll gick hans lärjungar ner till sjön,+ 17  och sedan de hade stigit i en båt gav de sig av över sjön till Kapẹrnaum. Men vid det laget hade det blivit mörkt, och Jesus hade ännu inte kommit till dem. 18  Och vågorna på sjön började gå höga, för det blåste en kraftig vind.+ 19  Men när de hade rott ungefär fem eller sex kilometer,* fick de se Jesus komma gående på sjön och närma sig båten; och de blev rädda.+ 20  Men han sade till dem: ”Det är jag; var inte rädda!”+ 21  Då ville de ta upp honom i båten, och strax var båten vid den strand som de försökte gå in till.+ 22  Nästa dag såg folkskaran, som stod på andra sidan sjön, att ingen annan båt fanns där utom en liten och att Jesus inte hade gått i båten med sina lärjungar, utan att bara hans lärjungar hade gett sig av; 23  men båtar från Tiberias kom och lade till nära det ställe där de åt brödet sedan Herren hade tackat Gud. 24  När alltså folkskaran såg att varken Jesus eller hans lärjungar var där, steg de i sina små båtar och kom till Kapẹrnaum för att söka+ efter Jesus. 25  Och när de fann honom på andra sidan sjön, sade de till honom: ”Rabbi,+ när kom du hit?” 26  Jesus svarade dem och sade: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Ni söker efter mig, inte därför att ni såg tecken, utan därför att ni åt av bröden och blev mätta.+ 27  Arbeta inte för den mat som är förgänglig,+ utan för den mat som består och ger evigt liv,+ den som Människosonen skall ge er; på honom har nämligen Fadern, ja Gud, satt sitt godkännandes sigill.”+ 28  Därför sade de till honom: ”Vad skall vi göra för att utföra Guds gärningar?” 29  Till svar sade Jesus till dem: ”Detta är Guds gärning: att ni utövar tro+ på den som han har sänt ut.”+ 30  Därför sade de till honom: ”Vad utför du då som ett tecken,+ så att vi kan se det och tro på dig? Vilken gärning utför du? 31  Våra förfäder åt mannat+ i vildmarken, alldeles som det står skrivet: ’Han gav dem bröd från himlen att äta.’”+ 32  Följaktligen sade Jesus till dem: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Mose har inte gett er brödet från himlen, men min Fader, han ger er det sanna brödet från himlen.+ 33  Guds bröd är nämligen han som kommer ner från himlen och ger världen liv.” 34  Därför sade de till honom: ”Herre, ge oss alltid det brödet.”+ 35  Jesus sade till dem: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall alls inte bli hungrig, och den som utövar tro på mig skall aldrig någonsin bli törstig.+ 36  Men jag har sagt er: Ni har rentav sett mig,* och ändå tror ni inte.+ 37  Allt vad Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag visst inte köra bort,+ 38  eftersom jag har kommit ner från himlen,+ inte för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig.+ 39  Detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skulle förlora något av allt som han har gett mig utan att jag skulle uppväcka+ det på den sista dagen. 40  Detta är nämligen min Faders vilja: att var och en som betraktar Sonen och utövar tro på honom skall ha evigt liv,+ och jag skall uppväcka honom på den sista dagen.”+ 41  Därför började judarna muttra över honom, eftersom han sade: ”Jag är det bröd som har kommit ner från himlen”;+ 42  och de sade:+ ”Är det inte Jesus, Josefs son,+ vars far och mor vi känner? Hur kommer det sig att han nu säger: ’Jag har kommit ner från himlen’?” 43  Till svar sade Jesus till dem: ”Sluta upp med att muttra ibland er. 44  Ingen kan komma till mig, om inte Fadern, som har sänt mig, drar honom;+ och jag skall uppväcka honom på den sista dagen.+ 45  Det står skrivet hos profeterna: ’Och de skall alla vara lärda av* Jehova.’*+ Var och en som har hört ifrån Fadern och har lärt, han kommer till mig.+ 46  Inte för att någon har sett Fadern,+ utom han som är från Gud; denne har sett Fadern.+ 47  Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som tror har evigt liv.+ 48  Jag är livets bröd.+ 49  Era förfäder åt mannat+ i vildmarken, och ändå dog de. 50  Detta är det bröd som kommer ner från himlen, så att var och en som äter av det inte skall dö. 51  Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen; om någon äter av det brödet, skall han leva för evigt; och det bröd jag ger, ja, det är mitt kött+ till förmån för världens liv.”+ 52  Därför började judarna strida med varandra och sade: ”Hur kan den här mannen ge oss sitt kött att äta?” 53  Följaktligen sade Jesus till dem: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött+ och dricker hans blod,+ har ni inget liv+ i er själva. 54  Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall uppväcka+ honom på den sista dagen; 55  ty mitt kött är sann mat, och mitt blod är sann dryck. 56  Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han förblir i gemenskap med mig* och jag i gemenskap med honom.+ 57  Alldeles som den levande+ Fadern har sänt ut mig och jag lever på grund av Fadern, skall också den som äter mig leva på grund av mig.+ 58  Detta är brödet som har kommit ner från himlen. Det är inte som när era förfäder åt och ändå dog. Den som äter av det brödet, han skall leva för evigt.”+ 59  Detta sade han medan han undervisade vid ett offentligt möte i Kapẹrnaum. 60  Därför sade många av hans lärjungar, när de hörde detta: ”Det talet är chockerande; vem kan lyssna till det?”+ 61  Men Jesus, som visste inom sig att hans lärjungar gick och muttrade om detta, sade till dem: ”Får detta er att snava och falla?+ 62  Hur vore det då, om ni skulle få se Människosonen stiga upp dit där han förut var?+ 63  Det är anden som ger liv;+ köttet är till ingen nytta alls. De ord som jag har talat till er är* ande+ och är liv.+ 64  Men det är några av er som inte tror.” Från början visste nämligen Jesus vilka de var som inte trodde och vem den var som skulle förråda honom.+ 65  Och han sade vidare: ”Det är därför som jag har sagt till er: Ingen kan komma till mig om det inte förunnas honom av Fadern.”+ 66  Till följd av detta drog sig många av hans lärjungar tillbaka+ och ville inte längre vandra med honom.+ 67  Därför sade Jesus till de tolv: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” 68  Simon Petrus+ svarade honom: ”Herre, till vem skulle vi gå?+ Du har uttalanden om evigt liv;+ 69  och vi har trott och har lärt känna att du är Guds Helige.”+ 70  Jesus svarade dem: ”Har jag inte utvalt er, ni tolv?+ Ändå är en av er en baktalare.”*+ 71  Han talade i själva verket om Judas, Simon Iskạriots son; denne skulle nämligen förråda+ honom, fastän han var en av de tolv.

Fotnoter

En denar var ett romerskt silvermynt som vägde omkr. 3,85 g.
Ordagr.: ”ungefär tjugofem eller trettio stadier”. En stadie var 1/8 romersk mil, dvs. omkr. 185 m.
”mig”, P66,75BD; saknas i אASyc,s.
El.: ”vara lärjungar till”.
Se Tillägg 1D.
”i gemenskap med mig”. El.: ”i mig”. Grek.: en emoi.
El.: ”betyder”. Se not till Mt 12:7.
El.: ”är ... en djävul”. Grek.: diạbolọs estin.