Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Job 2:1–13

 Nu kom den dag då den sanne Gudens söner* kom och ställde sig inför Jehova, och bland dem kom också Satan* och ställde sig inför Jehova.+  Då sade Jehova till Satan: ”Varifrån kommer du?” Satan svarade då Jehova och sade: ”Jag har strövat omkring på jorden och vandrat omkring på den.”+  Jehova sade då till Satan: ”Har du låtit ditt hjärta ge akt på min tjänare Job?+ Ty det finns ingen på jorden som han, en klanderfri och rättrådig man+ som fruktar Gud+ och vänder sig bort från det onda.+ Ja, ännu håller han fast vid sin ostrafflighet,*+ fastän du eggar upp+ mig mot honom till att uppsluka honom utan orsak.”+  Men Satan+ svarade Jehova och sade: ”Hud för hud; en människa ger allt hon äger för sin själ.*+  Men jag ber dig: Sträck för en gångs skull ut din hand och rör vid hans ben och hans kött och se om han inte kommer att förbanna* dig rakt i ansiktet.”+  Då sade Jehova till Satan: ”Se, han är i din hand! Bara du skonar hans själ!”*  Så gick Satan bort från Jehovas ansikte*+ och slog Job med svåra bölder+ från fotsulan till hjässan.  Och han tog en lerskärva att skrapa sig med, där han satt mitt i askan.+  Till slut sade hans hustru till honom: ”Håller du ännu fast vid din ostrafflighet?*+ Förbanna* Gud och dö!” 10  Men han sade till henne: ”Du talar som en av de oförståndiga+ kvinnorna talar. Skall vi ta emot bara det goda från den sanne Guden och inte ta emot också det onda?”+ Under allt detta syndade inte Job med sina läppar.+ 11  Och tre vänner till Job fick höra om alla de olyckor som hade drabbat honom, och de kom var och en från sin ort, temanén+ Ẹlifas och shuhiten+ Bildad och naamatiten Sofar.+ Så sammanträffade de då efter överenskommelse+ för att gå och visa honom sin medkänsla och trösta honom.+ 12  När de på långt håll lyfte upp sina ögon kände de inte igen honom. Och de började gråta högljutt och riva+ sönder sina ärmlösa överklädnader och slunga stoft mot himlen och ner över sina huvuden.+ 13  Och de blev sittande+ hos honom på marken i sju dagar och sju nätter utan att någon sade ett ord till honom, ty de såg att hans smärta+ var mycket stor.

Fotnoter

”änglar”, LXX.
Se not till Job 1:6, ”Satan”.
El.: ”vid sin oklanderlighet (oförvitlighet)”. Hebr.: bethummathọ̄ (av tummạh). Jfr not till 1:1, ”klanderfri”.
”sin själ (sitt liv)”. Hebr.: nafshọ̄; grek.: tēs psykhẹ̄s autou; lat.: ạnima sụa. Se Tillägg 4A.
Se not till 1:5.
Jfr not till v. 4.
Se not till 1:12.
Jfr not till v. 3.
Se not till 1:5.