Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Job 19:1–29

19  Då svarade Job och sade:   ”Hur länge skall ni plåga min själ+ och krossa mig med ord?+   Tio gånger har ni förebrått mig; ni skäms inte för att ni behandlar mig så hårt.+   Och har jag verkligen handlat fel,+ är det mig mitt felsteg vilar på.*   Om ni verkligen vill uppträda stormodigt mot mig+ och visa att min smälek är berättigad,+   så vet att det är Gud* som har vilselett mig; hans jaktnät har omslutit mig.+   Se! Jag ropar högt: ’Våld!’ men jag får inget svar;+ jag ropar på hjälp, men det finns ingen rättvisa.+   Min väg har han spärrat med en stenmur,+ och jag kan inte komma över den; över mina stigar lägger han mörker.+   Han har klätt av mig min härlighet,+ han tar bort kronan från mitt huvud. 10  Han bryter ner mig på alla sidor, och jag går bort. Han rycker upp mitt hopp som ett träd. 11  Ja, hans vrede flammar upp mot mig,+ och han räknar mig som sin motståndare. 12  Förenade kommer hans trupper och banar sig väg* mot mig,+ de slår läger omkring mitt tält. 13  Mina bröder har han drivit långt bort från mig,+ och de som känner mig har vänt sig bort från mig. 14  Mina närmaste* har försvunnit,+ och de som jag känner har glömt mig, 15  de som bor i mitt hus;+ mina slavinnor räknar mig som en främling; en utlänning har jag blivit i deras ögon. 16  Jag har ropat på min tjänare, men han svarar inte. Med min mun bönfaller jag honom om medlidande. 17  Min andedräkt* är vämjelig för min hustru,+ och jag är illaluktande för de söner som är från samma moderliv som jag. 18  Även unga pojkar har förkastat mig;+ reser jag mig, så talar de emot mig. 19  Alla män i min förtroliga krets avskyr mig,+ och de som jag älskade vänder sig mot mig.+ 20  Benen i min kropp klibbar fast vid min hud och vid mitt kött,+ jag kommer undan med knapp nöd.* 21  Visa mig medlidande, visa mig medlidande, ni mina vänner,+ ty det är Guds* hand som har rört mig.+ 22  Varför förföljer ni mig liksom Gud* gör?+ Varför blir ni inte mätta av mitt kött? 23  Om ändå mina ord skrevs upp! Om de ändå blev inskrivna i en bok, 24  med järnstift+ och med bly för evigt inhuggna i klippan! 25  Och jag vet att min friköpare*+ lever och att han, när han kommer efter mig, skall träda fram+ över stoftet. 26  Och efter det att min hud har flåtts av – detta! Om än utmärglad i mitt kött* skall jag skåda Gud,* 27  ja, honom som jag själv skall skåda+ och som jag, men inte någon främling, skall se med egna ögon. Mina njurar sviktar djupt inne i mig. 28  Ty ni säger: ’Varför förföljer+ vi honom?’ som om roten till saken finns hos mig.* 29  Frukta för er egen del för svärdet,+ ty svärdet betyder raseri mot missgärningar – för att ni skall veta att det finns en domare.”*+

Fotnoter

LXX tillägger: ”genom att jag har sagt något som inte var nödvändigt, och mina ord (uttalanden) är felaktiga och olägliga (inte sagda i rätt tid)”.
”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah, sing. av ’Elohịm.
Ordagr.: ”och kastar upp sin väg”.
El.: ”Mina släktingar”.
”Min andedräkt (ande)”. Hebr.: ruchị; lat.: hạlitum mẹum.
Ordagr.: ”jag kommer undan med mina tänders hud”; genom en annan härledning av verbet och genom rättelser i M: ”mitt kött blir hårlöst (bart) i (vid) mina tänder”. Jfr 13:14.
”Guds”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
”Gud”. Hebr.: ’El.
”min friköpare (återköpare)”. I utvidgad betydelse: ”min hämnare (försvarare; den som hävdar min rätt; den som ger mig upprättelse)”. Hebr.: gọ’ali; lat.: redẹmptor mẹus. Se 4Mo 35:21; Ps 19:14; Ord 23:11; Jes 63:16; Jer 50:34.
Ordagr.: ”Och från mitt kött”; el.: ”Och utan (borta från) mitt kött”.
”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
”som om ... finns hos mig”, M; LXX: ”när vi finner ... hos honom”.
”det finns en domare”, T och med en annan vokalisation av M (se 1Sa 24:15); andra läser: ”det finns en Allsmäktig”.