Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Job 12:1–25

12  Då svarade Job och sade:   ”Sannerligen, ni är folket, och med er kommer visheten att dö ut!+   Jag har ett förståndigt hjärta+ likaväl som ni. Jag är inte underlägsen er,*+ och vem känner inte till sådana ting?   Jag* är en som är till åtlöje för sin medmänniska,+ en som ropar till Gud* för att han skall svara honom.+ Den rättfärdige och klanderfrie är till åtlöje.   I tankarna hyser den sorglöse förakt för undergången;+ den görs redo åt dem vars fötter vacklar.+   Skövlarnas tält är bekymmerslösa,+ och de som framkallar Guds* raseri har den trygghet som tillhör den som kommer med en gud* i sin hand.+   Men jag ber dig: Fråga husdjuren, de skall undervisa dig,+ och himlens flygande skapelser, de skall ge dig besked.+   Eller visa intresse för jorden,* den skall undervisa dig,+ och havets fiskar+ skall förkunna det för dig.   Vem bland alla dessa vet inte att det är Jehovas* hand som har gjort detta,+ 10  han som i sin hand har varje levande skapelses själ+ och allt mänskligt kötts ande?*+ 11  Prövar inte örat orden,+ liksom gommen+ smakar på maten? 12  Finns det inte vishet bland de ålderstigna+ och förstånd i en lång följd av dagar?* 13  Hos honom finns vishet och styrka,+ hos honom finns råd och förstånd.+ 14  Se! Han river ner, så att det inte kan byggas upp;+ han stänger till för människan, så att det inte kan öppnas.+ 15  Se! Han håller vattnen tillbaka, och de torkar bort;+ han sänder i väg dem, och de förvandlar jorden.+ 16  Hos honom finns styrka och praktisk vishet;+ den som går vilse och den som leder vilse tillhör honom;+ 17  han får rådgivare att gå barfota,*+ och domare gör han till galningar. 18  Han löser kungars bojor*+ och binder ett bälte om deras höfter. 19  Han får präster att vandra barfota,+ och dem som sitter säkert störtar han.*+ 20  Han berövar de trogna talförmågan* och tar bort gamla mäns förnuft. 21  Han öser ut förakt över de förnäma+ och lossar de starkas bälte. 22  Han drar fram djupa ting ur mörkret+ och för fram det dunkla i ljuset. 23  Han låter nationerna bli stora, och så tillintetgör han dem;+ han låter nationerna breda ut sig, och så leder han bort dem. 24  Han tar bort förståndet* från överhuvudena för landets folk, han låter dem irra omkring i en väglös ödemark.+ 25  De famlar i mörker,+ där det inte finns något ljus, han låter dem irra omkring som druckna.+

Fotnoter

Ordagr.: ”Jag faller inte från (i förhållande till) er”.
”Jag”, MVg; LXXSy: ”Han”.
”till Gud”. Hebr.: le’Elọ̄ah.
”Guds”. Hebr.: ’El.
”en gud”. Hebr.: ’elọ̄ah.
El.: ”Eller tala eftertänksamt till (med) jorden”. Genom en texträttelse: ”Eller jordens kräldjur [el.: vilda djur]”.
”Jehovas”, MLXXSyVg; T(aram.): Jaj.
El.: ”och anden (andedräkten) i varje människas kött”. Hebr.: werụach kol-besar-’ịsh; grek.: kai pneuma pantọs anthrọ̄pou; lat.: et spịritus univẹrsae cạrnis họminis.
El.: ”och betyder inte en lång följd av dagar förstånd?”
”han för bort rådgivare som fångar”, LXX; Vg: ”han för rådgivare till ett dåraktigt slut”.
Genom en ändring i vokalisationen. M: ”tuktan”.
El.: ”och ständigt vattenförande floder uttorkar han”.
Ordagr.: ”Han avlägsnar de trognas läpp”.
Ordagr.: ”hjärtat”.