Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Jesaja 65:1–25

65  ”Jag har låtit mig sökas+ av dem som inte frågar efter mig.*+ Jag har låtit mig finnas av dem som inte letar efter mig.*+ Jag har sagt: ’Här är jag, här är jag!’+ till en nation som inte anropade* mitt namn.+  Jag har brett ut mina händer hela dagen mot ett motspänstigt+ folk, mot dem som vandrar på den väg som inte är god,+ efter sina egna tankar;+  det folk som ständigt kränker+ mig rakt i ansiktet, som frambär slaktoffer i trädgårdarna+ och rökoffer+ på tegelstenarna,*  som sätter sig bland gravplatserna,+ ja, som tillbringar natten i vakthyddorna,* som äter svinkött+ och har soppa gjord på orent kött*+ i sina kärl;  dessa som säger: ’Håll dig för dig själv. Kom inte nära mig, för jag överför helighet till dig.’*+ Dessa är en rök i mina näsborrar,+ en eld som brinner hela dagen.*+  Se! Det står skrivet inför mig.+ Jag skall inte förbli tyst,+ utan jag skall ge vedergällning;+ ja, jag skall ge vedergällningen i deras famn,*+  för deras* egna missgärningar och för deras förfäders missgärningar på samma gång”,+ har Jehova sagt. ”Eftersom de har framburit rökoffer på bergen och smädat mig på kullarna,+ så skall jag allra först mäta upp åt dem deras lön i deras famn.”+  Detta är vad Jehova har sagt: ”På samma sätt som det nya vinet+ finns i klasen och man har sagt: ’Fördärva den inte,+ för det är en välsignelse i den’,+ så skall jag göra för mina tjänares* skull för att inte fördärva alla.+  Och från Jakob skall jag låta en avkomma* utgå+ och från Juda den som skall få mina berg som arvsbesittning;+ och mina utvalda skall ta landet* i besittning,+ och mina tjänare skall bo där.+ 10  Och Saron+ skall bli en betesmark för får+ och Akors lågslätt+ en viloplats för nötkreatur, för mitt folk som har sökt mig.+ 11  Men det är ni som överger Jehova,+ ni som glömmer mitt heliga berg,+ ni som dukar bord åt guden Lyckan*+ och ni som fyller i blandat vin åt guden Ödet.*+ 12  Och jag har bestämt* er åt svärdet,+ och ni skall alla böja er ner till att slaktas;+ ty jag kallade,+ men ni svarade inte; jag talade, men ni lyssnade inte;+ och ni fortsatte att göra det som var ont i mina ögon,+ och det som jag inte fann behag i, det valde ni.”+ 13  Därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Se! Mina tjänare skall äta,+ men ni skall hungra.+ Se! Mina tjänare skall dricka,+ men ni skall törsta.+ Se! Mina tjänare skall glädjas,+ men ni skall stå med skam.+ 14  Se! Mina tjänare skall ropa högt av fröjd på grund av hjärtats goda tillstånd,+ men ni skall skrika på grund av smärta i hjärtat, och ni skall tjuta på grund av en förkrossad ande.+ 15  Och ni skall efterlämna ert namn till att tjäna som en ed* för mina utvalda, och den suveräne Herren Jehova skall döda* varje enskild av er,*+ men sina tjänare skall han kalla med ett annat namn,+ 16  så att den som välsignar sig på jorden skall välsigna sig i trons* Gud,*+ och den som svär en ed på jorden skall svära vid trons Gud,+ ty de förra lidandena är glömda och dolda för mina ögon.+ 17  Ty se, jag skapar nya himlar+ och en ny jord;+ och det som varit skall man inte mer komma ihåg,+ inte heller skall tanken på det komma upp i hjärtat.+ 18  Men jubla+ och fröjda er för evigt över det som jag skapar.+ Ty se, jag skapar Jerusalem till fröjd och hennes folk till jubel.+ 19  Och jag skall fröjdas över Jerusalem och jubla över mitt folk;+ och det skall inte mer höras ljud av gråt eller ljud av klagoskri i henne.”+ 20  ”Därifrån skall det inte mer vara ett dibarn som blir bara några dagar gammalt,+ inte heller en gammal man som inte fyller sina dagars mått;+ ty den som dör hundra år gammal är bara som en pojke, och en syndare skall drabbas av förbannelse när han är hundra år gammal.+ 21  Och de skall bygga hus och bo i dem;+ och de skall plantera vingårdar och äta deras frukt.+ 22  De skall inte bygga för att någon annan skall bo där; de skall inte plantera för att någon annan skall äta. Ty som ett träds dagar skall mitt folks dagar bli;+ och mina utvalda skall göra fullt bruk av sina händers verk.+ 23  De skall inte möda sig förgäves,+ och de skall inte föda barn till plötslig förskräckelse;+ ty de är den avkomma som består av Jehovas välsignade,+ och deras ättlingar tillsammans med dem.+ 24  Och det skall ske att innan de ropar skall jag svara;+ medan de ännu talar skall jag höra.+ 25  Vargen+ och lammet skall beta tillsammans,+ och lejonet skall äta halm som tjuren;+ och stoft skall vara ormens föda.+ De skall inte göra skada+ eller vålla fördärv någonstans på mitt heliga berg”,+ har Jehova sagt.

Fotnoter

”efter mig”, LXXSy och 3 hebr. hss; saknas i M.
”Jag blev funnen av dem som inte sökte mig”, LXXBagster. Se Rom 10:20.
”anropade (åkallade)”, genom en liten ändring i vokalisationen i överensstämmelse med TSyVg; M: ”var uppkallad efter”.
Möjligen stenläggningen på offerplatsen; el.: takteglen.
”bland klipporna”, genom en texträttelse; LXXSy: ”i grottorna”.
El.: ”oren soppa”.
”för jag skall vara helig för dig”, M.
”Vad dessa beträffar, är deras vrede som en rök för mig; deras straff skall vara i Gehinnam (Gehenna), där elden brinner hela dagen”, T. Se Tillägg 4C.
”utan jag skall straffa dem för deras överträdelser och överlämna deras kroppar åt den andra döden”, T.
”deras”, AqLXXSymThSy; MTVg: ”era”.
”mina tjänares”, MTSyVg; LXX och 7 hebr. hss: ”min tjänares”.
Ordagr.: ”en säd”.
Ordagr.: ”det”, fem. sing. i hebr.; syftar på landet som tas i besittning.
El.: ”åt lyckoguden”. Hebr.: laggạdh; LXX: ”åt demonen”; lat.: Fortụnae. Jfr noter till 1Mo 30:11.
El.: ”åt ödesguden”. El.: ”åt skickelsens (bestämmelsens) gud”. Hebr.: lamnị; grek.: tēi tỵkhēi.
”Och jag har bestämt”. Hebr.: umanịthi (av manạh). En ordlek på det föregående lamnị.
Dvs. till något som man brukar som en förbannelse.
”skall döda”, M; T: ”skall med den andra döden döda”.
”varje enskild av er”. Ordagr.: ”dig”, mask. sing. i hebr. för att visa att det är fråga om varje enskild individ.
El.: ”trofasthetens”, genom en liten ändring i vokalisationen, vilket ger läsarten ’emụn; M(hebr.: ’amẹn): ”amens”.
El.: ”genom (vid) ... Gud”. Hebr.: bE’lohẹ̄.