Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Jesaja 51:1–23

51  Lyssna till mig, ni som jagar efter rättfärdighet,+ ni som söker Jehova.+ Se på klippan,+ ur vilken ni höggs ut, och på gropens håla, ur vilken ni grävdes ut.  Se på Abraham,+ er far,+ och på Sara,+ som frambringade er under födslosmärtor. Ty han var bara en när jag kallade honom,+ och jag välsignade honom och gjorde honom talrik.+  Ty Jehova skall trösta Sion.+ Han skall trösta alla hennes förhärjade platser,+ och han skall göra hennes vildmark lik Eden+ och hennes ökenslätt lik Jehovas trädgård.*+ Jubel och glädje skall man finna i henne, tacksägelse och ljudet av sång och spel.+  Ge akt på mig, mitt folk; och låna mig ditt öra, min folkgrupp.+ Ty lag* skall utgå från mig,+ och mitt rättsliga beslut* skall jag sätta till ett ljus för folken.*+  Min rättfärdighet är nära.+ Min räddning+ skall gå ut, och mina armar skall döma folken.+ På mig skall öarna hoppas,+ och min arm skall de vänta på.+  Lyft upp era ögon mot himlen,+ och se på jorden därunder. Ty himlen skall upplösas som rök,+ och jorden skall slitas ut som en klädnad,+ och dess invånare skall dö som mygg. Men min räddning förblir till oöverskådlig tid,+ och min rättfärdighet skall inte sönderkrossas.+  Lyssna till mig, ni som känner rättfärdighet, det folk som har min lag i sitt hjärta.+ Var inte rädda för dödliga människors* smädelse, och låt er inte slås med förfäran på grund av deras skymford.+  Ty mal* skall förtära dem som en klädnad, ja, klädmal* skall förtära dem som ylle.+ Men min rättfärdighet förblir till oöverskådlig tid och min räddning i oräkneliga generationer.”*+  Vakna upp, vakna upp, klä dig i styrka,+ du Jehovas arm!+ Vakna upp som i forna dagar, som under de generationer som levde för länge sedan.+ Är du* inte den som sönderkrossade Rahab,*+ som genomborrade havsvidundret?*+ 10  Är du inte den som torkade ut havet, vattenmassorna i det vidsträckta djupet?*+ Den som gjorde havsdjupen till en väg, så att de återköpta kunde gå över?+ 11  Och de som är friköpta av Jehova skall vända tillbaka och komma till Sion med högt fröjderop,+ och glädje till oöverskådlig tid skall vara över deras huvud.+ Jubel och glädje skall de uppnå.+ Sorg och suckan skall fly bort.+ 12  ”Jag – jag är den som tröstar er.+ Vem är du,* att du skulle vara rädd för en dödlig människa, som kommer att dö,+ och för en människoson,* som det kommer att gå som det gröna gräset?+ 13  Och att du skulle glömma Jehova, som har gjort dig,*+ som har spänt ut himlen+ och lagt jordens grund,+ så att du ständigt, hela dagen, kände skräck på grund av dens raseri som inneslöt dig,+ som om han var fast besluten att fördärva dig?+ Och var är dens raseri som inneslöt dig?+ 14  Den som kröker sig i kedjor skall lösas med hast;+ och han skall inte dö och läggas i gravens djup;+ och hans bröd skall inte tryta.+ 15  Men jag, Jehova, är din Gud,* den som rör upp havet, så att dess vågor brusar vilt.+ Härarnas Jehova är hans namn.+ 16  Och jag skall lägga mina ord i din mun,+ och jag skall övertäcka dig med min hands skugga+ för att plantera himlen+ och lägga jordens grund+ och säga till Sion: ’Du är mitt folk.’+ 17  Vakna upp, vakna upp, res dig, Jerusalem,+ du som ur Jehovas hand har fått hans raseris bägare att dricka.+ Kalken, bägaren som orsakar raglande, har du druckit, har du tömt.+ 18  Av alla de söner+ hon hade fött var det ingen som ledde henne, och av alla de söner hon hade fostrat upp var det ingen som fattade tag i hennes hand.+ 19  Dessa två ting drabbade dig.+ Vem har medkänsla med dig?+ Skövling och sammanbrott, och hunger och svärd!+ Vem skall trösta dig?*+ 20  Dina söner har svimmat av.+ De har lagt sig vid alla gathörn som ett vildfår i ett nät,+ som de som är fulla av Jehovas raseri,+ din Guds förebråelse.”+ 21  Därför, lyssna till detta, det ber jag dig, du kvinna+ som är betryckt och drucken, men inte av vin.+ 22  Detta är vad din Herre,* Jehova, ja din Gud, som för sitt folks rättstvist,+ har sagt: ”Se! Bägaren som orsakar raglande+ tar jag bort ur din hand. Kalken, mitt raseris bägare – du skall aldrig mer dricka av den.+ 23  Men jag skall sätta den i handen på dem som plågar dig,+ de som har sagt till din själ: ’Böj dig ner, så att vi kan gå över’, och så gjorde du din rygg som jorden och som gatan för dem som gick över.”+

Fotnoter

”paradis”, LXXSy.
El.: ”undervisning”, ”vägledning”. Hebr.: thōrạh.
El.: ”min rätt”, ”mitt domslut”.
”och mitt rättsliga beslut som ett ljus för folken på ett ögonblick”, genom en texträttelse.
”dödliga människors”. Hebr.: ’enọ̄sh.
”mal”. Hebr.: ‛ash.
”klädmal”. Hebr.: sas.
Ordagr.: ”i generationers generation”.
”du”, fem. i hebr.; syftar tillbaka på ”arm”, som är fem. i hebr.
El.: ”Framstormaren (Bestormaren)”. Vg: ”den högmodige (stolte)”, mask.
”draken”, Vg.
”det ... djupet”. Hebr.: tehọ̄m; LXXVg: ”den ... avgrunden”. Jfr not till 1Mo 1:2, ”djupets”.
”du”, fem. sing. i hebr.; syftar tillbaka på ”Sion”.
El.: ”en son till en jordemänniska”. Hebr.: ben-’adhạm.
”dig”, mask. sing. i hebr.
”din [mask. sing. i hebr.] Gud [plur. i hebr.]”. Hebr.: ’Elohẹjkha.
”Vem skall trösta dig?” 1QIsaLXXSyVg; M: ”Vem – jag skall trösta dig”; T: ”Ingen annan än jag skall trösta dig.”
”din [fem. sing. i hebr.] Herre”. Hebr.: ’Adhonạjikh (av ’Adhọ̄n), majestätsplural.