Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Jesaja 37:1–38

37  Och så snart kung Hiskia hörde detta, rev han sönder sina kläder och klädde sig i säckväv+ och gick in i Jehovas hus.+  Vidare sände han Ẹljakim,+ som var satt över hushållet, och sekreteraren Shebna+ och prästernas äldste,*+ klädda i säckväv, till profeten Jesaja,+ Amoz son.+  Och de sade till honom: ”Detta är vad Hiskia har sagt: ’Denna dag är en dag av nöd+ och förebråelse och föraktfull fräckhet,+ för sönerna har kommit ända till livmodermunnen,* men det finns ingen kraft att föda.+  Kanske kommer Jehova, din Gud,* att höra vad Rabsạke sade+ när hans herre,* Assyriens kung, sände honom för att smäda+ den levande Guden,* och kanske kommer Jehova, din Gud, att avkräva honom räkenskap för de ord som han har hört.+ Och du skall uppsända en bön+ till förmån för den kvarleva som ännu finns.’”+  Så kom kung Hiskias tjänare in till Jesaja.+  Då sade Jesaja till dem: ”Detta är vad ni skall säga till er herre: ’Detta är vad Jehova har sagt:+ ”Var inte rädd+ på grund av de ord som du har hört och som Assyriens kungs tjänare+ har skymfat mig med.  Se, jag lägger en ande+ i honom, och han skall höra ett rykte+ och vända tillbaka till sitt eget land; och jag skall låta honom falla för svärd i hans eget land.”’”+  Därefter vände Rabsạke+ tillbaka och fann Assyriens kung upptagen med att strida mot Libna,+ för han hade hört att han hade brutit upp från Lakis.+  Nu hörde han sägas om Tirhạka,+ Etiopiens* kung: ”Han har dragit ut för att strida mot dig.” När han hörde detta, sände han genast budbärare+ till Hiskia och lät säga: 10  ”Detta är vad ni skall säga till Hiskia, Judas kung: ’Låt inte din Gud, som du förtröstar på, bedra dig+ när han säger: ”Jerusalem skall inte ges i Assyriens kungs hand.”+ 11  Se! Du har själv hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länderna genom att de har vigt dem åt tillintetgörelse;+ skulle du då bli befriad?+ 12  Har gudarna+ i de nationer som mina förfäder fördärvade befriat dem,+ ja Gosan+ och Haran+ och Resef och Edens+ söner som var i Tel-Assar? 13  Var är Hamats+ kung och Arpads+ kung och kungen över staden Sefarvạjim+ – över Hena och över Iva?’”+ 14  Då tog Hiskia brevet ur budbärarnas hand och läste det,+ och sedan gick Hiskia upp till Jehovas hus och bredde ut det inför Jehova.+ 15  Och Hiskia bad till Jehova+ och sade: 16  ”Härarnas Jehova, Israels Gud,+ som tronar på keruberna, du ensam är den sanne Guden för alla jordens kungariken.+ Det är du som har gjort himlen och jorden.+ 17  Böj ditt öra, Jehova, och hör.+ Öppna dina ögon,+ Jehova, och se, och hör alla Sanhẹribs ord+ som han har sänt för att smäda den levande Guden.*+ 18  Det är sant, Jehova, att Assyriens kungar har förött alla länderna, och sitt eget land.+ 19  Och deras gudar överlämnades åt elden,+ för de var inga gudar,*+ utan verk av människohänder,+ trä och sten, och så tillintetgjorde de dem.+ 20  Och nu, Jehova, vår Gud,+ rädda oss ur hans hand,+ så att alla jordens kungariken inser att du, Jehova, ensam är Gud.”*+ 21  Och Jesaja, Amoz son, sände sedan bud till Hiskia och lät säga: ”Detta är vad Jehova, Israels Gud, har sagt: ’Eftersom du har bett till mig angående Sanhẹrib, Assyriens kung,+ 22  är detta det ord som Jehova har talat mot honom: ”Jungfrun, dottern Sion,* föraktar dig, hon hånar dig.+ Bakom dig skakar dottern Jerusalem på huvudet.+ 23  Vem har du smädat+ och skymfat?+ Och mot vem har du hävt upp din röst+ och högmodigt lyft upp dina ögon?+ Mot Israels Helige!+ 24  Genom dina tjänare har du smädat Jehova,* och du säger:+ ’Med mina många stridsvagnar+ skall jag stiga upp till bergstrakternas höjder,+ de mest avlägsna delarna av Libanon;+ och jag skall hugga ner dess höga cedrar, dess utsökta enträd.+ Och jag skall tränga fram till dess yttersta höjd,* dess fruktträdgårds skog.+ 25  Jag skall gräva och dricka vatten, och med mina fotsulor skall jag torka ut alla Egyptens* Nilkanaler.’+ 26  Har du inte hört det?+ Från svunna tider har detta varit vad jag vill göra.+ Sedan förgångna dagar har jag ju utformat det.+ Nu skall jag låta det komma.+ Och du skall bli redskapet till att göra befästa städer öde som ruinhögar.+ 27  Och deras invånare skall stå med kraftlösa händer;+ de skall vara förfärade och stå med skam.+ De skall bli som markens växter och som det gröna späda gräset,+ som gräset på taken+ och på terrassen för östanvinden.+ 28  Jag vet ju när du sitter stilla* och när du går ut+ och när du kommer in,+ likaså när du hetsar upp dig mot mig,+ 29  ty att du hetsar upp dig mot mig+ och att du ryter har nått upp till mina öron.+ Och jag skall sätta min krok i din näsa och mitt betsel mellan dina läppar,+ och jag skall föra dig tillbaka samma väg som du kom.”+ 30  Och detta skall vara tecknet för dig: Man skall detta år äta av det som växer upp från spillda sädeskorn+ och under det andra året självvuxen säd; men det tredje året skall ni så och skörda och plantera vingårdar och äta deras frukt.+ 31  Och de som slipper undan av Judas hus, de som blir kvar,+ skall slå rot nertill och bära frukt upptill.+ 32  Ty en kvarleva skall utgå från Jerusalem+ och de undkomna från Sions berg.+ Härarnas Jehovas nitälskan skall göra detta.+ 33  Därför, detta är vad Jehova har sagt om Assyriens kung:+ ”Han skall inte komma in i denna stad,+ inte heller skall han skjuta en pil dit in eller komma emot den med en sköld eller kasta upp en belägringsvall mot den.”’+ 34  ’Samma väg som han kom skall han vända tillbaka, och i denna stad skall han inte komma in’, lyder Jehovas uttalande.+ 35  ’Och jag skall försvara+ denna stad för att rädda den för min egen skull+ och för min tjänare Davids skull.’”+ 36  Och Jehovas ängel+ gick ut och slog ihjäl 185 000 man i assyriernas läger.+ När man steg upp tidigt på morgonen, se, då var de allesammans döda, det var fullt av lik.+ 37  Därför bröt Sanhẹrib,+ Assyriens kung, upp och gav sig av och vände tillbaka+ och stannade i Nịneve.+ 38  Och när han en gång böjde sig ner i sin gud*+ Nisroks hus,+ högg hans söner Adrammẹlek och Sarẹser ner honom med svärd,+ och själva slapp de undan till landet Ạrarat.*+ Och hans son Esarhạddon+ blev kung i hans ställe.

Fotnoter

Ordagr.: ”gamla (äldre) män”.
Ordagr.: ”genombrottets plats”. Jfr 66:9.
”din Gud”. Hebr.: ’Elohẹjkha.
”hans herre”. Hebr.: ’adhonạw (av ’adhọ̄n), majestätsplural.
”den levande Guden”. Hebr.: ’Elohịm chaj; adjektivet chaj, ”levande”, anger sing., även om ’Elohịm är plur.
”Etiopiens”, Vg; LXX: ”etiopiernas”; MTSy: ”Kushs”.
Se not till v. 4, ”den levande Guden”.
”inga gudar”. El.: ”inte Gud”. Hebr.: lo’ ’elohịm.
”Gud”, tillfogat i överensstämmelse med 1QIsa och 2Ku 19:19.
El.: ”Sions dotter”.
Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
”höjd”, M; i 2Ku 19:23: ”övernattningsställe”.
”Egyptens”. Hebr.: Matsọ̄r, sing. Jfr not till 36:6.
”som takens gräs, som blir avsvett för östanvinden. (28) Jag vet ju när du reser dig och när du sitter stilla”, 1QIsa.
”sin gud”. Hebr.: ’elohạw (av ’elọ̄ah), majestätsplural, använt om den falske guden ”Nisrok”.
”landet Ararat”, MVg; TSy: ”landet Kardo”; LXX: ”Armenien”.