Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Jesaja 21:1–17

21  Proklamationen mot havsvildmarken:*+ Som stormvindar+ i södern* när de far fram kommer det från vildmarken, från ett land som inger fruktan.+  En hård syn+ har meddelats mig: Förrädaren handlar förrädiskt, och skövlaren skövlar.+ Dra upp, du Elam! Belägra, du Medien!+ All suckan på grund av henne har jag fått att upphöra.+  Därför har mina höfter blivit fulla av svåra smärtor.+ Ja, kramper har gripit mig, kramper som hos en barnaföderska.+ Jag har bringats ur jämvikt, så att jag inte hör; jag har blivit bestört, så att jag inte ser.  Mitt hjärta har irrat omkring; en rysning har förfärat mig. Skymningen som jag var fäst vid har blivit något jag bävar för.+  Duka bordet, ordna sittplatserna, ät, drick!*+ Res er, ni furstar,+ smörj skölden.+  Ty detta är vad Jehova* har sagt till mig: ”Gå, ställ ut en vaktpost, för att han skall meddela exakt vad han ser.”+  Och han såg en stridsvagn med ett spann stridshästar,* en stridsvagn med åsnor, en stridsvagn med kameler. Och han gav noga akt,* med stor aktpågivenhet.  Då ropade han som ett lejon:*+ ”På vakttornet,* Jehova,* står jag ständigt om dagen, och på mitt vaktställe är jag posterad natt efter natt.+  Och se nu, det kommer en stridsvagn med män,* med ett spann stridshästar!”+ Och han tog då till orda och sade: ”Hon har fallit! Babylon har fallit,+ och alla de huggna bilderna av hennes gudar* har han krossat och kastat till jorden!”+ 10  Du mitt tröskade folk* och du son av min tröskplats!*+ Vad jag har hört av härarnas Jehova, Israels Gud,* har jag rapporterat för er. 11  Proklamationen mot Duma:* Man ropar till mig från Seir:+ ”Väktare, vad återstår av natten? Väktare, vad återstår av natten?”+ 12  Väktaren sade: ”Morgonen skall komma, men också natten. Om ni vill fråga, så fråga. Kom tillbaka igen!” 13  Proklamationen mot ökenslätten:* I skogen på ökenslätten skall ni tillbringa natten, ni karavaner från Dedan.+ 14  Gå ut till den törstande, kom med vatten. Ni invånare i Temas+ land, möt den flyende med bröd. 15  Ty de har flytt undan svärden, undan det dragna svärdet, och undan den spända bågen och undan krigets tunga börda. 16  Ty detta är vad Jehova* har sagt till mig: ”Inom ett år, som skall vara som en lejd arbetares år,+ skall all Kedars+ härlighet också få sitt slut. 17  Och de som är kvar av bågskyttarna, Kedars söners väldiga män, skall bli få till antalet,+ ty Jehova, Israels Gud, har talat.”+

Fotnoter

El.: ”vildmarken (öknen) vid havet”.
El.: ”Sydlandet”. Ordagr.: ”Negev”.
Motsvaras i hebr. av fyra verb i infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person.
Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
El.: ”ett par ryttare (män från rytteriet)”.
Ordagr.: ”han gav akt med aktpågivenhet”.
”ett lejon”, M; 1QIsa: ”siaren”.
El.: ”utkiksposten”. Hebr.: mitspẹh.
Se not till v. 6.
”män”. Hebr.: ’ish, sing., men använt i kollektiv betydelse.
”hennes gudar”. Hebr.: ’elohẹjha.
El.: ”Du min genom tröskning nertrampade”.
El.: ”och du min (sönder)tröskade”.
”Gud”. Hebr.: ’Elohẹ̄.
”Duma” (betyder ”tystnad”), MTSyVg; LXX: ”Idumeen”, dvs. edoméernas land.
”mot ökenslätten”. Hebr.: ba‛rạv (‛arạv svarar mot ‛aravạh, enl. KBL, sid. 733); SyVg: ”Arabien”.
Se not till v. 6.