Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Jeremia 36:1–32

36  Nu hände det sig under Jehojạkims, Josịas sons, Judas kungs, fjärde år+ att detta ord kom till Jeremia från Jehova, och det löd:  ”Ta dig en bokrulle+ och skriv i den alla de ord+ som jag har talat till dig mot Israel och mot Juda+ och mot alla nationerna,+ från den dag då jag talade till dig, från Josịas dagar, ända fram till denna dag.+  Kanske kommer de som tillhör Judas hus att lyssna till budskapet om all den olycka som jag tänker vålla dem,+ så att de vänder om, var och en från sin onda väg,+ och då skall jag förlåta deras missgärning och deras synd.”+  Då kallade Jeremia till sig Baruk,*+ Nerịas son, och efter Jeremias diktamen* skrev Baruk i bokrullen alla de ord från Jehova som Han hade talat till honom.+  Därefter befallde Jeremia Baruk och sade: ”Jag är förhindrad. Jag är inte i stånd att gå till Jehovas hus.+  Men du skall gå dit, och ur den rulle som du har skrivit efter min diktamen* skall du läsa upp Jehovas ord+ för folket* i Jehovas hus på fastedagen;+ och du skall också läsa upp dem för hela Juda, för dem som kommer in från sina städer.+  Kanske kommer deras begäran om ynnest att nå fram till Jehova,+ och de vänder om, var och en från sin onda väg,+ ty stor är den vrede och stort det raseri som Jehova har uttalat över detta folk.”+  Och Baruk,+ Nerịas son, gjorde då i enlighet med allt som profeten Jeremia hade befallt honom: i Jehovas hus+ läste han ur boken+ upp Jehovas ord.  Nu hände det sig under Jehojạkims, Josịas sons, Judas kungs, femte år,+ i nionde månaden,+ att allt folket i Jerusalem och allt det folk som kom in från städerna i Juda till Jerusalem utropade en fasta inför Jehova.+ 10  Ur boken läste Baruk då upp Jeremias ord för allt folket i Jehovas hus, i den matsal+ som tillhörde Gemạrja,*+ avskrivaren+ Safans+ son, på den övre förgården, vid ingången till den nya porten i Jehovas hus.+ 11  Och Mikạja,* son till Gemạrja, son till Safan,+ fick höra alla Jehovas ord ur boken. 12  Då gick han ner till kungens hus, till sekreterarens matsal, och se, där satt alla furstarna: sekreteraren Elisạma+ och Delạja,*+ Semạjas* son, och Ẹlnatan,+ Akbors+ son, och Gemạrja,+ Safans+ son, och Sidkịa, Hanạnjas* son, och alla de andra furstarna. 13  Och Mikạja+ berättade för dem alla de ord som han hade hört när Baruk läste ur boken för folket.+ 14  Då sände alla furstarna Jẹhudi,+ son till Netạnja,* son till Selẹmja,* son till Kusi, ut till Baruk+ och lät säga: ”Rullen som du läste ur för folket – ta den i din hand och kom.” Och Baruk, Nerịas* son, tog då rullen i sin hand och kom in till dem.+ 15  Då sade de till honom: ”Sätt dig ner, det ber vi dig, och läs den för oss.” Och Baruk+ läste den för dem. 16  Men så snart de hörde alla orden såg de förskräckta på varandra; och de sade till Baruk: ”Vi måste absolut berätta allt detta för kungen.”+ 17  Och de frågade Baruk och sade: ”Tala om för oss, det ber vi dig: Hur skrev du alla dessa ord? Var det efter hans diktamen?”+ 18  Då sade Baruk till dem: ”Efter hans diktamen. Han kungjorde alla dessa ord för mig, och jag skrev dem i boken med bläck.”+ 19  Slutligen sade furstarna till Baruk: ”Gå, göm dig, du och Jeremia, så att ingen alls vet var ni är.”+ 20  Sedan gick de in till kungen, till förgården,+ och rullen lämnade de i förvar i sekreteraren Elisạmas+ matsal;+ och de berättade allt för kungen. 21  Då sände kungen ut Jẹhudi+ att hämta rullen, och han hämtade den från sekreteraren+ Elisạmas+ matsal. Och Jẹhudi läste den för kungen och för alla furstarna som stod hos kungen. 22  Och kungen satt i vinterhuset,+ i nionde månaden,*+ med en kolpanna+ brinnande framför sig. 23  Så snart Jẹhudi nu hade läst tre eller fyra spalter skar han den i stycken med sekreterarens kniv och kastade dem i elden i kolpannan, tills hela rullen slutligen hade hamnat i elden som var i kolpannan.+ 24  Och varken kungen eller någon av hans tjänare som hörde alla dessa ord kände någon skräck+ eller rev sönder sina kläder.+ 25  Och trots att Ẹlnatan+ och Delạja*+ och Gemạrja*+ vädjade till kungen att inte bränna upp rullen, lyssnade han inte till dem.+ 26  Vidare befallde kungen Jerạhmeel, kungens son, och Serạja,* Ạzriels son, och Selẹmja,* Ạbdeels son, att hämta sekreteraren Baruk och profeten Jeremia.+ Men Jehova höll dem gömda.+ 27  Och Jehovas ord kom till Jeremia, sedan kungen hade bränt upp rullen med de ord som Baruk+ hade skrivit efter Jeremias diktamen,+ och det löd: 28  ”Ta dig åter en rulle, en annan, och skriv i den alla de första orden, de som stod i den första rullen, som Jehojạkim, Judas kung, brände upp.+ 29  Och mot Jehojạkim, Judas kung, skall du säga: ’Detta är vad Jehova har sagt: ”Du har bränt upp denna rulle+ och sagt: ’Varför har du skrivit i den+ och sagt: ”Babylons kung skall helt visst komma och fördärva detta land och få människor* och djur att försvinna ur det”?’+ 30  Därför, detta är vad Jehova har sagt mot Jehojạkim, Judas kung: ’Han skall inte få någon som sitter på Davids tron,+ och hans egen döda kropp skall bli till något som kastas ut+ till hettan om dagen och till frosten om natten. 31  Och jag skall avkräva honom och hans avkomlingar och hans tjänare räkenskap+ för deras missgärning,+ och över dem och över invånarna i Jerusalem och över männen* i Juda skall jag låta all den olycka komma som jag har uttalat mot dem,+ utan att de har lyssnat.’”’”+ 32  Och Jeremia tog en annan rulle och gav den åt sekreteraren Baruk, Nerịas son,+ som sedan skrev i den efter Jeremias diktamen+ alla orden i den bok som Jehojạkim, Judas kung, hade bränt upp i elden;+ och till dem lades dessutom många liknande ord.

Fotnoter

* Hans fullständiga namn var troligen Berekja, som betyder ”välsignad av Jehova”.
* Ordagr.: ”och från ... mun”.
* Ordagr.: ”från min mun”.
* Ordagr.: ”i folkets öron”.
* Betyder ”Jehova har fulländat (fullbordat)”. Hebr.: Gemarjạhu.
* Betyder ”vem är som Jehova?” Hebr.: Mikhạjehu.
* ”och Delaja”. Hebr.: uDhelajạhu. Namnet betyder ”Jehova har hämtat (dragit) upp [för att befria]”.
* Semaja betyder ”Jehova har hört (lyssnat)”. Hebr.: Shema‛jạhu.
* Hananja betyder ”Jehova har visat ynnest”, ”Jehova har varit nådig”. Hebr.: Chananjạhu.
* Betyder ”Jehova har gett”. Hebr.: Nethanjạhu.
* Betyder ”Jehova är gottgörelse (lön)” el. ”Jehovas gemenskapsoffer”. Hebr.: Shelemjạhu.
* Neria betyder ”min lampa är Jehova”. Hebr.: Nerijạhu.
* ”nionde månaden”, dvs. kislev; efter den babyloniska fångenskapen namnet på den nionde judiska månmånaden, som motsvarar senare hälften av november och första hälften av december. Se Tillägg 8B.
* Se not till v. 12, ”Delaja”.
* Se not till v. 10.
* Betyder ”Jehova har kämpat (hållit ut)”. Hebr.: Serajạhu.
* Se not till v. 14, ”Selemja”.
* El.: ”jordemänniskor”. Hebr.: ’adhạm.
* ”männen”. Hebr.: ’ish.