Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Jeremia 26:1–24

26  I början av Jehojạkims,+ Josịas sons, Judas kungs, regering kom detta ord från Jehova, och det löd:  ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Ställ dig på förgården till Jehovas hus+ och tala angående alla Judas städer, som kommer för att böja sig ner i Jehovas hus, alla de ord som jag befaller dig att tala till dem.+ Ta inte bort något ord.+  Kanske lyssnar de och vänder om, var och en från sin onda väg,+ och då skall jag känna ånger över den olycka som jag tänker verkställa mot dem på grund av deras onda gärningar.+  Och du skall säga till dem: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Om ni inte lyssnar till mig och vandrar efter min lag+ som jag har förelagt er,+  inte lyssnar till orden från mina tjänare profeterna, som jag sänder till er, ja, jag stiger upp tidigt och sänder dem, dessa som ni inte har lyssnat till,+  då skall jag göra med detta hus som med det i Silo,+ och denna stad skall jag göra till en förbannelse för alla jordens nationer.’”’”+  Och prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i Jehovas hus.+  När Jeremia hade slutat att tala allt vad Jehova hade befallt honom att tala till allt folket, då grep prästerna och profeterna och allt folket honom och sade: ”Du skall ovillkorligen dö.+  Varför har du profeterat i Jehovas namn och sagt: ’Detta hus skall bli som det i Silo,+ och denna stad skall bli förhärjad, så att den är utan invånare’?” Och allt folket samlade sig så småningom kring Jeremia i Jehovas hus. 10  Med tiden fick Judas furstar höra dessa ord, och de kom då upp från kungens hus till Jehovas hus+ och satte sig i ingången till Jehovas nya port.+ 11  Och prästerna och profeterna sade till furstarna och till allt folket: ”Den här mannen förtjänar* en dödsdom,+ för han har profeterat om denna stad, alldeles som ni har hört med era egna öron.”+ 12  Då sade Jeremia till alla furstarna och till allt folket: ”Det var Jehova som sände mig att profetera om detta hus och om denna stad alla de ord som ni har hört.+ 13  Och nu, bättra er i fråga om era vägar och era gärningar,+ och lyd Jehovas, er Guds, röst, så kommer Jehova att känna ånger över den olycka som han har uttalat mot er.+ 14  Och vad mig angår, se, jag är i er hand.+ Gör med mig enligt det som är gott och rätt i era ögon.+ 15  Men ni skall i alla händelser veta att om ni dödar mig, är det oskyldigt blod ni drar över er och över denna stad och över hennes invånare,+ ty i sanning, Jehova har sänt mig till er för att tala alla dessa ord för era öron.”+ 16  Då sade furstarna+ och allt folket till prästerna och till profeterna: ”Den här mannen förtjänar* inte en dödsdom,+ för det är i Jehovas, vår Guds, namn som han har talat till oss.”+ 17  Dessutom stod några* av landets äldste upp och sade till folkets hela församling:+ 18  ”Mika*+ från Mọreset*+ profeterade i de dagar då Hiskia*+ var kung i Juda, och han sade då till hela Judas folk: ’Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ”Sion skall plöjas upp som en åker,+ och Jerusalem skall bli till ruinhögar,+ och Husets berg skall bli till skogklädda höjder.”’+ 19  Lät då Hiskia, Judas kung, och alla av Juda döda honom? Fruktade han inte Jehova och sökte blidka Jehovas ansikte,+ så att Jehova slutligen kände ånger över den olycka som han hade uttalat mot dem?+ Men vi håller på att dra en stor olycka över våra själar.*+ 20  Det fanns också en annan man* som profeterade i Jehovas namn, Urịja,* son till Semạja* från Kịrjat-Jẹarim.+ Och han profeterade mot denna stad och mot detta land i överensstämmelse med alla Jeremias ord. 21  Och kung Jehojạkim+ och alla hans väldiga män och alla furstarna fick höra hans ord, och kungen började söka tillfälle att döda honom.+ När Urịja fick höra det blev han rädd+ och flydde och kom till Egypten. 22  Men kung Jehojạkim sände några män till Egypten, Ẹlnatan, Akbors son,+ och några andra män tillsammans med honom till Egypten. 23  Och de förde sedan Urịja ut ur Egypten och förde honom till kung Jehojạkim, som därefter slog honom med svärd+ och kastade hans döda kropp på folkets söners begravningsplats.” 24  Men Ạhikams,+ Safans+ sons, hand var med Jeremia, så att man inte gav honom i folkets hand för att låta döda honom.+

Fotnoter

 El.: ”Till den här mannen hör”. Ordagr.: ”Till den här mannen”. Hebr.: la’ịsh hazzẹh.
 Se not till v. 11.
 Ordagr.: ”män”. Hebr.: ’anashịm, plur. av ’ish.
 ”Mika”, Mmarginal och många hebr. hss; M: ”Mikaja”.
 ”Mika från Moreset”. El.: ”Morastiten Mika”.
 Se not till Jes 36:1.
 ”våra själar”. Hebr.: nafshōthẹ̄nu.
 ”en annan man”. Hebr.: ’ish.
 Betyder ”mitt ljus är Jehova”. Hebr.: ’Urijạhu; förekommer bara här och i v. 21, 23.
 Betyder ”Jehova har hört”. Hebr.: Shema‛jạhu.