Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Hesekiel 36:1–38

36  ”Och du, människoson, profetera om Israels berg och säg: ’Ni Israels berg,+ hör Jehovas ord.  Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Eftersom fienden har sagt mot er:+ ’Ha! Till och med offerhöjderna från forna tider+ har blivit vår besittning!’”’+  Därför skall du profetera och säga: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Därför, ja, därför att man har ödelagt+ och snappat efter er från alla sidor,+ för att ni skulle bli en besittning för de kvarvarande av nationerna,+ och därför att ni är på allas läppar+ och folk talar illa om er,+  därför, ni Israels berg,+ hör den suveräne Herren Jehovas ord! Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt till bergen och kullarna, till bäckfårorna och dalarna och till de förhärjade platserna som har lagts öde+ och till de övergivna städerna som har blivit till plundring och till hån för de kvarvarande av nationerna som är runt omkring;+  därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Sannerligen, i min nitälskans eld skall jag tala+ mot de kvarvarande av nationerna och mot hela Edom,+ dessa som har gett mitt land åt sig själva till besittning med hela sitt hjärtas glädje,+ med förakt i själen,+ för dess betesmarks skull och för plundringen.’”’+  Profetera därför om Israels jord och säg till bergen och kullarna, till bäckfårorna och dalarna: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Se! Jag måste tala i min nitälskan och i mitt raseri, eftersom ni har burit förödmjukelse från nationerna.”’+  Därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Jag har lyft upp min hand i en ed+ och betygat att nationerna som är runt omkring er skall bära sin egen förödmjukelse.+  Och ni, Israels berg, skall låta era grenar skjuta fram, och ni skall bära er frukt åt mitt folk Israel,+ ty de har närmat sig och står i begrepp att dra in.+  Ty se, jag är gynnsamt stämd mot er, och jag skall vända mig till er,+ och ni skall bli odlade och besådda.+ 10  Och på er skall jag göra människor* talrika, hela Israels hus, alltsammans,+ och städerna skall bli bebodda,+ och de förhärjade platserna skall bli återuppbyggda.+ 11  Ja, på er skall jag göra människor och djur talrika,+ och de skall bli talrika och bli fruktsamma, och jag skall låta er bli bebodda som ni var förr,+ och jag skall göra er mer gott än under er första tid;+ och ni skall inse att jag är Jehova.+ 12  Och på er skall jag låta människor vandra, ja mitt folk Israel, och de skall ta er* i besittning,+ och ni skall bli en arvsbesittning för dem,+ och ni skall aldrig mer beröva+ dem deras barn.’” 13  ”Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Eftersom det finns de som säger till er: ”Du är ett land som äter* människor och som har berövat dina nationer deras barn”’,+ 14  ’därför skall du inte mer äta människor,+ och du skall inte mer beröva dina nationer deras barn’,*+ lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande. 15  ’Och jag skall inte längre låta något förödmjukande tal från nationerna höras om dig,+ och du skall inte mer bära smälek från folken,+ och du skall inte mer få dina nationer att snava’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande.” 16  Och Jehovas ord fortsatte att komma till mig, och det löd:   17  ”Människoson, Israels hus bodde på sin jord, och de orenade den med sin väg och med sina gärningar.+ Som menstruationens orenhet har deras väg blivit inför mig.+ 18  Då tömde jag ut mitt raseri över dem för det blods skull som de hade utgjutit över landet,+ det land som de hade orenat med sina smutsiga avgudar.+ 19  Och jag skingrade dem bland nationerna, så att de blev utspridda i länderna.+ Efter deras väg och efter deras gärningar dömde jag dem.+ 20  Så kom de* till de nationer som de nu kom till, och man* vanhelgade mitt heliga namn+ genom att säga om dem: ’Detta är Jehovas folk, och från hans land har de dragit ut.’+ 21  Och jag skall ha medömkan med mitt heliga namn, som Israels hus har vanhelgat bland de nationer som de har kommit till.”+ 22  ”Säg därför till Israels hus: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Inte för er skull gör jag det, Israels hus, utan för mitt heliga namn, som ni har vanhelgat bland de nationer som ni har kommit till.”’+ 23  ’Och jag skall helga* mitt stora namn,+ som har blivit vanhelgat bland nationerna, det som ni vanhelgade mitt ibland dem; och nationerna skall inse att jag är Jehova’,+ lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande, ’när jag blir helgad bland er inför deras ögon.+ 24  Och jag skall ta er ut från nationerna och samla er från alla länderna och föra er in på er jord.+ 25  Och jag skall stänka rent vatten på er, och ni skall bli rena;+ jag skall rena er från alla era orenheter+ och från alla era smutsiga avgudar.+ 26  Och jag skall ge er ett nytt hjärta,+ och en ny ande skall jag lägga i ert inre,+ och jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött.+ 27  Och min ande skall jag lägga i ert inre,+ och jag skall handla så att ni vandrar efter mina förordningar+ och rättar er efter mina rättsliga beslut och följer dem.+ 28  Och ni skall bo i det land som jag gav åt era förfäder,+ och ni skall vara mitt folk, och jag skall vara er Gud.’*+ 29  ’Och jag skall rädda er från alla era orenheter+ och ropa till brödsäden och låta den överflöda, och jag skall inte låta någon hungersnöd komma över er.+ 30  Och jag skall låta trädets frukt och markens avkastning bli riklig, för att ni inte mer skall ta emot hungersnödens smälek bland nationerna.+ 31  Och ni skall komma ihåg era onda vägar och era gärningar som inte var goda,+ och ni skall känna vämjelse över er själva på grund av era missgärningar och på grund av era avskyvärdheter.+ 32  Inte för er skull gör jag detta’,+ lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande, ’det skall ni veta. Skäms och känn förödmjukelse på grund av era vägar, ni av Israels hus.’+ 33  Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’På den dag då jag renar er från alla era missgärningar skall jag också låta städerna bli bebodda,+ och de förhärjade platserna skall bli återuppbyggda.+ 34  Och det ödelagda landet skall odlas, fastän det blev en ödslig ödemark inför ögonen på var och en som gick förbi.+ 35  Och man skall säga: ”Landet där borta som lades öde har blivit som Edens trädgård,*+ och städerna, som låg i ruiner och som var ödelagda och nerrivna, de är befästa; de har blivit bebodda.”+ 36  Och de nationer som blir kvar runt omkring er skall inse att jag, Jehova, har byggt upp det som var nerrivet;+ jag har planterat det som lades öde. Jag, Jehova, har talat, och jag har gripit in.’+ 37  Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Också detta skall jag låta Israels hus be mig om och göra för dem:+ Jag skall göra dem talrika som en småboskapshjord av människor.*+ 38  Som en hjord av heliga personer, som Jerusalems småboskapshjord vid hennes högtider,+ så skall städerna som låg i ruiner bli fyllda av hjordar av människor;+ och man skall inse att jag är Jehova.’”

Fotnoter

El.: ”jordemänniskor”. Hebr.: ’adhạm; lat.: họmines.
”er”, LXXSy; MTVg: ”dig”.
Ordagr.: ”en som äter”, fem. i hebr.; använt om landet, som är fem. i hebr.
”beröva ... deras barn”, MmarginalLXXSy och många hebr. hss; M: ”få ... att snava”.
”de”, TLXXSyVg och några hebr. hss; M: ”han” el. ”den (det)”.
Ordagr.: ”de”.
El.: ”Och jag skall hålla ... heligt (behandla ... som heligt)”. Hebr.: weqiddashtị; grek.: kai hagiạsō; lat.: et sanctificạbo.
”er Gud”. Ordagr.: ”för er till Gud”. Hebr.: lakhẹm lE’lohịm.
”som ... trädgård”. Hebr.: keghạn; syr.: ... pardaisa’, ”... paradiset”.
El.: ”jordemänniskor”. Hebr.: ’adhạm; lat.: họminum.