Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Hesekiel 34:1–31

34  Och Jehovas ord fortsatte att komma till mig, och det löd:  ”Människoson, profetera mot Israels herdar. Profetera och säg till dem, till herdarna: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Ve Israels herdar,+ som bara vallar* sig själva!+ Är det inte fåren som herdarna borde valla?+  Fettet äter ni,+ och med ullen klär ni er. De feta+ djuren slaktar ni.+ Fåren* vallar ni inte.  De svaga har ni inte stärkt,+ och de sjuka har ni inte botat, och de skadade har ni inte förbundit, och de skingrade har ni inte fört tillbaka, och de förlorade* har ni inte sökt efter,+ utan med hårdhet har ni rått över dem, ja med tyranniskt våld.+  Och med tiden skingrades de, därför att det inte fanns någon herde,+ ja, de blev till föda åt markens alla vilda djur och skingrades.+  Mina får* går vilse på alla berg och på alla höga kullar;+ och över jordens hela yta har mina får+ skingrats utan att någon frågar efter dem eller söker efter dem.  Därför, ni herdar, hör Jehovas ord:  ’”Så sant jag lever”, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande, ”sannerligen, eftersom mina får blev till byte och mina får blev till föda åt markens alla vilda djur, därför att det inte fanns någon herde, och mina herdar inte frågade efter mina får, utan herdarna vallade bara sig själva+ och underlät att valla mina får”’,  därför, ni herdar, hör Jehovas ord. 10  Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Se, jag är emot herdarna,+ och jag skall kräva tillbaka mina får ur deras hand och inte längre låta dem valla* mina får,+ och herdarna skall inte längre få valla* sig själva;+ och jag skall befria mina får ur deras mun, och de skall inte bli till föda åt dem.’”+ 11  Ty detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Se, jag skall själv fråga efter mina får och vårda mig om dem.+ 12  Som en herde tar vård om sin hjord+ på den dag då han är mitt ibland sina får som har blivit utspridda,+ så skall jag vårda mig om mina får; och jag skall befria dem från alla de platser dit de skingrades på den dag då det var moln och tjockt mörker.+ 13  Och jag skall föra dem ut+ från folken och samla dem från länderna och föra dem in på deras jord+ och låta dem beta på Israels berg, vid bäckfårorna och på alla landets boningsorter.+ 14  På gott bete skall jag låta dem beta, och på Israels höga berg skall deras lägerplats vara.+ Där skall de lägga sig ner på en god lägerplats,+ och på fett bete skall de beta på Israels berg.” 15  ”Jag skall själv valla* mina får,*+ och jag skall själv låta dem lägga sig ner”,+ lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande. 16  ”De förlorade* skall jag söka efter,+ och de skingrade skall jag föra tillbaka, och de skadade skall jag förbinda, och de sjuka skall jag stärka, men de feta+ och de starka skall jag förinta. Jag skall vara herde för dem* med dom.”*+ 17  Och ni, mina får, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Se, jag dömer mellan får och får,* mellan baggarna och bockarna.+ 18  Är det en så ringa sak för er att ni avbetar det allra bästa betet,*+ men resten av era beten trampar ni ner med era fötter, och att ni dricker det klara vattnet,* men det som har lämnats kvar grumlar ni genom att stampa med era fötter? 19  Och mina får, skulle de beta på den betesmark som era fötter har trampat ner, och skulle de dricka det vatten som era fötter har grumlat?” 20  Därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt till dem: ”Se, jag skall själv döma mellan de feta fåren och de magra fåren,* 21  därför att ni med sida och bog stöter undan och med era horn stångar alla de svaga, tills ni har skingrat och drivit ut dem utanför.+ 22  Och jag skall rädda mina får,* och de skall inte mer bli till byte;+ och jag skall döma mellan får och får.* 23  Och jag skall resa upp en enda herde över dem,+ och han skall valla* dem, nämligen min tjänare David.+ Han skall valla dem, ja, han skall vara deras herde.+ 24  Och jag, Jehova, skall vara deras Gud,*+ och min tjänare David skall vara hövding* mitt ibland dem.+ Jag, Jehova, har talat. 25  Och jag skall sluta* ett fridsförbund med dem,+ och jag skall få de farliga vilda djuren att försvinna ur landet,+ och de skall bo tryggt i vildmarken och sova i skogarna.+ 26  Och jag skall göra dem och min kulles omgivningar till en välsignelse,+ och jag skall låta hällregnet falla i rätt tid. Välsignelsens hällregn skall det visa sig vara.+ 27  Och markens träd skall ge sin frukt,+ och landet skall ge sin avkastning,+ och de skall vara trygga på sin jord.+ Och de skall inse att jag är Jehova, när jag bryter sönder deras oks stänger+ och befriar dem ur deras hand som använder dem som slavar.+ 28  Och de skall inte mer bli ett byte för nationerna;+ och jordens vilda djur skall inte äta upp dem, och de skall bo i trygghet, utan att någon skrämmer dem.+ 29  Och jag skall låta en plantering växa upp åt dem, en som är till berömmelse för dem,*+ och de skall inte mer tas bort genom hungersnöd i landet,+ och de skall inte mer bära förödmjukelse från nationerna.+ 30  ’Och de skall inse att jag, Jehova, deras Gud, är med dem+ och att de är mitt folk, Israels hus’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande.”’+ 31  ’Och ni,* mina får,*+ de får som jag för på bete, ni* är jordemänniskor.* Jag är er Gud’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande.”

Fotnoter

El.: ”är herdar för”, ”ger föda åt”.
El.: ”Småboskapshjorden”. Hebr.: hatstsọ’n.
Ordagr.: ”det som är på väg att förgås”.
El.: ”Min småboskapshjord”. Hebr.: tso’nị.
El.: ”vara herdar för”, ”ge föda åt”.
El.: ”vara herdar för”, ”ge föda åt”.
El.: ”vara herde för”, ”ge föda åt”.
Se not till v. 6.
Ordagr.: ”Det som är på väg att förgås”.
”dem”, LXXSyVg; M: ”henne”.
El.: ”med rättvisa”. Hebr.: vemishpạt.
Ordagr.: ”mellan ett får för fåret”. Hebr.: bēn-sẹh lasẹh.
Ordagr.: ”det goda betet (den goda betesmarken)”.
El.: ”det vatten vari grumset har sjunkit till botten”.
Ordagr.: ”det feta fåret och det magra fåret”; det hebr. ordet för ”får” är här seh, sing.
El.: ”min småboskapshjord”. Hebr.: letso’nị.
Se not till v. 17.
El.: ”vara herde för”, ”ge föda åt”.
”deras Gud”. Ordagr.: ”för dem till Gud”. Hebr.: lahẹm lE’lohịm.
”hövding”. Hebr.: nasị’; LXX: ”härskare (furste)”; Vg: ”furste”.
Ordagr.: ”skära”.
Ordagr.: ”till ett namn”.
”ni”, fem. plur. i hebr.
Se not till v. 6.
”ni”, mask. plur. i hebr.
”jordemänniskor”. Hebr.: ’adhạm.