Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Hesekiel 2:1–10

 Då sade han till mig: ”Människoson,*+ stå upp på dina fötter, så skall jag tala med dig.”+  Och ande kom in i mig så snart han talade till mig,+ och den* reste mig upp på mina fötter, och så hörde jag honom som talade till mig.+  Och han sade vidare till mig: ”Människoson, jag sänder dig till Israels söner,+ till upproriska nationer som har gjort uppror mot mig.+ De och deras förfäder har begått överträdelse mot mig ända fram till denna dag.+  Och till sönerna med fräck uppsyn+ och hårt hjärta+ – till dem sänder jag dig, och du skall säga till dem: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova* har sagt.’  Och vad dem beträffar, vare sig de lyssnar+ eller underlåter att lyssna+ – ty de är ett upproriskt hus+ – så skall de inse att en profet har varit mitt ibland dem.+  Och du, människoson, var inte rädd för dem;+ och var inte rädd för deras ord – de är ju förstockade+ och är som taggar som sticker+ dig, och det är bland skorpioner+ du bor. Var inte rädd för deras ord,+ och låt dig inte slås med förfäran för deras ansikten+ – de är ju ett upproriskt hus.+  Och du skall tala mina ord till dem, vare sig de lyssnar eller underlåter att lyssna, ty de är upproriska.+  Och du, människoson, hör vad jag säger till dig. Bli inte upprorisk som det upproriska huset.+ Öppna din mun och ät vad jag ger dig.”+  Då såg jag, och se, en hand var utsträckt mot mig,+ och se, det var en bokrulle i den.+ 10  Och han bredde ut den inför mig, och det var skrivet i den på framsidan och på baksidan;+ och det var skrivet klagosånger och jämmer och klagan i den.+

Fotnoter

”Människoson”. Hebr.: ben-’adhạm; det första av 93 ställen där detta uttryck förekommer i Hesekiels bok. Grek.: Huiẹ anthrọ̄pou; lat.: fịli họminis.
”den”, fem. i hebr.; syftar tillbaka på ”ande”, fem. i hebr.
”den suveräne Herren Jehova”. Hebr.: ’Adhonạj Jehowịh; ordet ’Adhonạj är majestätsplural, och därför återges det med ”suveräne Herre”; T: ”Jehova Gud”; Sy: ”herrarnas Herre”; lat.: Dọminus Dẹus; Luther, 1534: ”der HErr HERR [Jehova]”, ”Herren HERREN (Jehova)”; 1541 års sv. övers.: ”HErren HERREN”; 1917 års sv. övers.: ”Herren HERREN”. Första stället där detta uttryck förekommer är 1Mo 15:2, och det förekommer 217 gånger i Hesekiels bok. Se Tillägg 1E.