Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Domarboken 21:1–25

21  Nu hade Israels män svurit en ed i Mispa+ och sagt: ”Ingen av oss skall ge sin dotter till hustru åt Benjamin.”+  Därför kom folket till Betel+ och satt kvar där inför den sanne Guden+ ända till kvällen, och de höjde upp sin röst och grät mycket våldsamt.+  Och de sade gång på gång: ”Varför, Jehova, Israels Gud, har detta skett i Israel, att det i dag saknas en stam av Israel?”+  Och dagen därpå steg folket upp tidigt och byggde ett altare där och offrade brännoffer+ och gemenskapsoffer.+  Sedan sade Israels söner: ”Är det några från Israels alla stammar som inte har infunnit sig i församlingen* inför Jehova? Det har nämligen avlagts en högtidlig ed+ att den som inte infann sig inför Jehova i Mispa ovillkorligen skulle dödas.”+  Och Israels söner började känna ånger på grund av sin bror Benjamin. Alltså sade de: ”I dag har en stam huggits bort från Israel.  Vad skall vi göra för dem som har blivit kvar, för att skaffa dem hustrur, nu då vi själva har svurit+ vid Jehova att inte ge dem någon av våra döttrar till hustrur?”+  Och de sade vidare: ”Är det någon av Israels stammar som inte har infunnit sig inför Jehova i Mispa?”+ Och se, ingen från Jạbesh-Gịlead+ hade kommit till lägret, till församlingen.  När folket räknades, se, då var det ingen där av invånarna i Jạbesh-Gịlead. 10  Då sände menigheten dit 12 000 av de tappraste männen* och befallde dem och sade: ”Gå och slå invånarna i Jạbesh-Gịlead med svärdsegg, också kvinnorna* och de små barnen.+ 11  Och detta är vad ni skall göra: Var och en av mankön och varje kvinna, som har erfarit vad det är att ligga med någon av mankön, skall ni viga åt tillintetgörelse.”+ 12  Men bland invånarna i Jạbesh-Gịlead+ fann de 400 flickor, jungfrur,+ som inte hade haft könsumgänge med någon man genom att ligga med någon av mankön. Så förde de dem till lägret i Silo,+ som är i Kạnaans land. 13  Och hela menigheten sände nu bud och talade till Benjamins söner som var på Rimmons branta klippa+ och erbjöd dem fred. 14  Vid den tiden kom så Benjamin tillbaka, och man gav dem de kvinnor som man hade låtit leva av kvinnorna i Jạbesh-Gịlead;+ men man fann inte tillräckligt många åt dem.+ 15  Och folket kände ånger på grund av Benjamin,+ eftersom Jehova hade gjort en rämna bland Israels stammar. 16  Då sade menighetens äldste: ”Vad skall vi göra för de män som har blivit kvar, för att skaffa dem hustrur, eftersom kvinnorna har förintats ur Benjamin?” 17  Och de sade vidare: ”Det bör finnas en besittning för dem som har undkommit av Benjamin,+ så att inte en stam utplånas ur Israel. 18  Men själva har vi inte lov att ge dem hustrur av våra döttrar, eftersom Israels söner har svurit en ed och sagt: ’Förbannad är den som ger en hustru åt Benjamin.’”+ 19  Till slut sade de: ”Se! Det är en Jehovas högtid år efter år i Silo,+ som ligger norr om Betel, öster om landsvägen som går upp från Betel till Sikem+ och söder om Lebọna.” 20  Så befallde de Benjamins söner och sade: ”Gå och lägg er på lur i vingårdarna. 21  Och ni skall se efter, och när nu Silos döttrar kommer ut för att dansa+ ringdanser, då skall ni komma fram ur vingårdarna och med våld föra bort åt er var sin hustru av Silos döttrar och bege er av till Benjamins land. 22  Och om deras fäder eller deras bröder kommer för att föra en rättstvist mot oss,* då skall vi* säga till dem: ’Visa oss ynnest för deras skull, för vi har inte genom krig tagit en hustru åt var och en av dem;+ ni har ju inte själva gett dem åt dem vid en tidpunkt då ni* skulle dra skuld över er.’”+ 23  Då gjorde Benjamins söner just så, och efter sitt antal+ förde de bort hustrur bland de kvinnor som deltog i ringdansen,+ kvinnor som de ryckte bort; därefter gav de sig i väg och återvände till sin arvedel och byggde upp städerna+ och bosatte sig i dem. 24  Samtidigt begav sig Israels söner därifrån, var och en till sin stam och sin släkt; och de drog bort därifrån, var och en till sin arvedel.+ 25  I de dagarna fanns det ingen kung i Israel.+ Var och en var van att göra det som var rätt i hans egna ögon.+

Fotnoter

”i församlingen”. Hebr.: baqqahạl; grek.: en tēi ekklēsịai.
Ordagr.: ”12 000 män av tapperhetens (duglighetens, handlingskraftens) söner”.
El.: ”hustrurna”.
”mot oss”, MSy; LXXVg: ”mot er”.
”vi”, MLXXSyVg. Möjligen: ”ni”.
Möjligen: ”gett [dem] åt dem, eftersom ni själva”, genom en rättelse av M. Jfr 13:23, där det hebr. uttrycket för ”vid en tidpunkt då” har återgetts ”som nu”.