Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Domarboken 20:1–48

20  Då drog alla Israels söner ut,+ och menigheten samlades som en man,+ från Dan+ ända till Beershẹba*+ samt Gịleads land,+ inför Jehova i Mispa.+  Och de ledande männen* i hela folket, alla Israels stammar, intog sin plats i den sanne Gudens+ folks församling,* 400 000 man till fots, beväpnade med svärd.+  Och Benjamins söner fick höra att Israels söner hade dragit upp till Mispa.+ Israels söner sade: ”Tala. Hur har detta onda gått till?”+  Då svarade mannen, leviten,+ den mördade kvinnans man, och sade: ”Till Gịbea,+ som hör till Benjamin, kom jag, jag och min bihustru,+ för att övernatta.  Och Gịbeas jordägare reste sig mot mig och omringade mig i huset om natten. Mig tänkte de dräpa, och min bihustru våldtog de,+ så att hon dog.+  Då tog jag min bihustru och styckade henne och sände henne till varje område i Israels arvedel,+ eftersom de hade bedrivit tygellöshet+ och begått en skamlig och dåraktig handling i Israel.+  Se! Alla ni Israels söner, lägg här fram ert ord och ert råd.”+  Då reste sig allt folket som en man+ och sade: ”Ingen av oss skall gå till sitt tält, och ingen av oss skall vika av till sitt hus.+  Och nu, detta är vad vi skall göra mot Gịbea. Låt oss dra upp* mot staden genom lottkastning.+ 10  Och vi skall ta tio män av hundra ur alla Israels stammar och hundra av tusen och tusen av tio tusen, till att skaffa proviant åt folket, så att de kan skrida till handling genom att dra mot Gịbea* i Benjamin, med tanke på hela den skamliga och dåraktiga handling+ som de* har begått i Israel.” 11  Så samlades alla Israels män mot staden som en man, som allierade. 12  Och Israels stammar sände män till alla medlemmar av Benjamins stam*+ och lät säga: ”Vad är detta för en ond gärning som har begåtts bland er?+ 13  Lämna nu ut männen,+ oduglingarna,+ som är i Gịbea,+ så att vi får döda dem,+ och låt oss skaffa bort det som är ont ur Israel.”+ Men Benjamins söner* ville inte lyssna till sina bröders, Israels söners, röst.+ 14  Då samlades Benjamins söner från städerna till Gịbea för att dra ut till strid mot Israels söner. 15  Så inmönstrades på den dagen Benjamins söner från städerna, 26 000 man som var beväpnade med svärd,+ förutom Gịbeas invånare, av vilka 700 utvalda män inmönstrades. 16  Av allt detta folk var det 700 utvalda män som var vänsterhänta.*+ Var och en av dessa använde stenslunga+ och kunde träffa ett hårstrå utan att missa. 17  Och Israels män inmönstrades, utom Benjamin, 400 000 man som var beväpnade med svärd.+ Alla dessa var krigsmän. 18  Och sedan bröt de upp och drog i väg upp till Betel och frågade Gud.+ Då sade Israels söner: ”Vem av oss skall först dra ut till strid mot Benjamins söner?”+ Då sade Jehova: ”Juda först.”+ 19  Därefter bröt Israels söner upp på morgonen och lägrade sig mot Gịbea. 20  Israels män drog nu ut till strid mot Benjamin; och Israels män ställde upp sig i stridsformering mot dem vid Gịbea. 21  Då kom Benjamins söner ut från Gịbea+ och slog på den dagen 22 000 man av Israel till marken.+ 22  Men folket, Israels män, visade sig modigt, och de ställde på nytt upp sig i stridsformering på den plats där de hade ställt upp sig i formering första dagen. 23  Och Israels söner drog upp och grät+ inför Jehova ända till kvällen och frågade Jehova och sade: ”Skall jag på nytt rycka fram till strid mot min bror Benjamins söner?”+ Då sade Jehova: ”Dra upp mot honom.” 24  Israels söner ryckte så fram mot Benjamins söner på andra dagen.+ 25  Och Benjamin kom ut från Gịbea för att möta dem på andra dagen och slog ytterligare 18 000 man bland Israels söner till marken;+ alla dessa var beväpnade med svärd.+ 26  Då drog alla Israels söner,+ ja hela folket, i väg upp och kom till Betel* och grät+ och satt där inför Jehova och fastade+ på den dagen ända till kvällen och offrade brännoffer+ och gemenskapsoffer+ inför Jehova. 27  Därefter frågade Israels söner Jehova,+ ty det var där den sanne Gudens förbunds ark+ var i de dagarna. 28  Och Pịnehas,+ son till Eleạsar, Arons son, stod inför den i de dagarna,+ och han sade: ”Skall jag ännu en gång dra ut till strid mot min bror Benjamins söner, eller skall jag låta bli?”+ Då sade Jehova: ”Dra upp, ty i morgon skall jag ge honom i din hand.”+ 29  Israel lade då några män i bakhåll+ mot Gịbea runt omkring. 30  Och Israels söner drog upp mot Benjamins söner på tredje dagen och ställde upp sig i formering mot Gịbea liksom de andra gångerna.+ 31  När Benjamins söner drog i väg ut för att möta folket, lockades de bort från staden.+ Sedan började de, liksom de andra gångerna, slå ner några av folket, så att de låg dödligt sårade på landsvägarna – av vilka den ena går upp till Betel+ och den andra till Gịbea+ – ute på fälten, omkring trettio man i Israel.+ 32  Då sade Benjamins söner: ”De lider nederlag inför oss liksom första gången.”+ Men Israels söner sade: ”Låt oss fly,+ så att vi lockar dem bort från staden ut på landsvägarna.” 33  Och alla Israels män bröt upp från sina platser och ställde upp sig i formering vid Baal-Tamar, medan de av Israel som låg i bakhåll+ gick till anfall från sina platser i Gịbeas+ grannskap. 34  Alltså kom 10 000 utvalda män ur hela Israel fram mitt för Gịbea, och striden var hård; och benjaminiterna* visste inte att olyckan+ var hotande nära dem. 35  Och Jehova lät Benjamin+ lida nederlag inför Israel, så att Israels söner på den dagen nedgjorde 25 100 man av Benjamin; alla dessa var beväpnade med svärd.+ 36  Men Benjamins söner antog att Israels män stod inför nederlag, när de vek undan+ för Benjamin, eftersom de förlitade sig på bakhållet som de hade lagt mot Gịbea. 37  Och männen i bakhållet handlade snabbt och började storma fram mot Gịbea.+ Sedan spred männen i bakhållet+ ut sig och slog hela staden med svärdsegg.+ 38  Nu hade Israels män kommit överens med dem som låg i bakhållet* att de skulle låta en röksignal* stiga upp från staden.+ 39  När Israels söner gjorde helt om i striden, högg Benjamin till en början ner omkring trettio man bland Israels män, så att de låg dödligt sårade,+ för de sade: ”De lider utan tvivel nederlag inför oss alldeles som i första striden.”+ 40  Och signalen+ började stiga upp från staden som en rökpelare.+ När Benjamin vände sig om, se, då steg röken från hela staden upp mot himlen.+ 41  Och Israels män gjorde helt om,+ och Benjamins män blev bestörta,+ för de såg att olyckan hade nått dem.+ 42  Därför vände de om och flydde för Israels män i riktning mot vildmarken, men striden hann upp dem, och männen som kom från städerna nedgjorde dem mitt ibland sig. 43  De omringade Benjamin.+ De förföljde honom utan att låta honom finna en viloplats.+ De trampade ner honom precis framför Gịbea,+ mot solens uppgång. 44  Slutligen föll 18 000 man av Benjamin; alla dessa var tappra män.+ 45  De vände alltså om och flydde i väg till vildmarken, till Rimmons branta klippa.+ Och på landsvägarna+ gjorde de bland dem en efterskörd på 5 000 man, och de fortsatte att följa tätt efter dem ända till Gidom och slog så ytterligare 2 000 man av dem. 46  Och alla de av Benjamin som föll på den dagen utgjorde 25 000 man som var beväpnade med svärd;+ alla dessa var tappra män. 47  Men 600 man vände om och flydde i väg till vildmarken, till Rimmons branta klippa, och de blev kvar på Rimmons branta klippa+ i fyra månader. 48  Men Israels män vände tillbaka mot Benjamins söner och slog dem som var från staden med svärdsegg, både människor och husdjur, ja allt som kom i deras väg.+ Dessutom satte de eld på alla städer som de kom till.+

Fotnoter

”från Dan ända till Beersheba”. Hebr.: lemidDạn we‛adh-Be’ẹr Shẹva‛; första gången detta uttryck förekommer.
”de ledande männen”. Ordagr.: ”hörntornen”, bildligt om framträdande el. betydelsefulla män, anförare.
”församling”. Grek.: ekklēsịai; lat.: ecclẹsiam.
”Låt oss dra upp”, LXX; saknas i M.
”Gibea”. Ordagr.: ”Geba”. Båda namnen betyder ”kulle”.
”de”, LXXASy; M: ”det”.
”medlemmar av Benjamins stam”. Ordagr.: ”Benjamins stammar”, M; LXXVg: ”Benjamins stam”; Sy: ”Benjamins hus”.
”Benjamins söner”, TLXXSy och många hebr. hss. I M saknas konsonanterna för ”söner”, men vokaltecknen för konstruktusformen av detta ord finns framför ”Benjamin”. M har alltså ”söner” enl. qerẹ (det lästa), men inte enl. kethịv (det skrivna).
”som använde båda händerna lika bra”, LXX. Se not till 3:15, ”en vänsterhänt man”.
”kom till Guds hus”, Vg.
”och benjaminiterna”. Ordagr.: ”och de”.
bakhållet”. Hebr.: ha’orẹv. Nästföljande ord i M, hẹrev, skall utelämnas, då det uppenbarligen är en dittografi (oriktig dubbelskrivning).
Ordagr.: ”ett upplyftande av röken”.