Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Domarboken 2:1–23

 Sedan kom Jehovas ängel+ upp från Gilgal+ till Bokim+ och sade: ”Jag förde er upp ur Egypten och förde er in i det land som jag med ed hade lovat* era förfäder.+ Och jag sade: ’Jag skall aldrig bryta mitt förbund med er.+  Och ni får inte sluta förbund med invånarna i detta land.+ Deras altaren skall ni riva ner.’+ Men ni har inte lyssnat till min röst.+ Vad har ni gjort?+  Därför säger jag: ’Jag skall inte driva bort dem inför er, utan de skall bli snaror för er,+ och deras gudar skall tjäna som lockbete för er.’”+  Och så snart Jehovas ängel hade talat dessa ord till alla Israels söner höjde folket upp sin röst och började gråta.+  Därför gav de den platsen namnet Bokim.* Och där offrade de åt Jehova.  När Josua sände i väg folket, då begav sig Israels söner var och en till sin arvedel för att ta landet i besittning.+  Och folket fortsatte att tjäna Jehova i alla Josuas dagar och i alla de äldstes* dagar som levde kvar efter Josua* och som hade sett alla de storverk som Jehova hade gjort för Israel.+  Så dog Jehovas tjänare Josua, Nuns son, vid 110 års ålder,+  och man begravde honom på hans arvedels område i Timnat-Heres*+ i Efraims bergstrakt, norr om berget Gaas.+ 10  Och även hela den generationen samlades till sina fäder,+ och efter den uppstod en annan generation som inte kände Jehova eller det verk som han hade gjort för Israel.+ 11  Och Israels söner gav sig till att göra det som var ont i Jehovas ögon+ och att tjäna* baalsgudarna.+ 12  Så övergav de Jehova, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land,+ och följde andra gudar, några av gudarna hos de folk som var runt omkring dem,+ och de böjde sig ner för dem och kränkte så Jehova.+ 13  De övergav Jehova och tjänade i stället Baal och ạshtoretbilderna.*+ 14  Då flammade Jehovas vrede upp mot Israel,+ så att han gav dem i plundrares hand, och de plundrade dem;+ och han sålde* dem i deras fienders hand runt omkring,+ och de kunde inte längre hålla stånd mot sina fiender.+ 15  Överallt dit de drog ut var Jehovas hand emot dem till deras olycka,+ alldeles som Jehova hade talat och alldeles som Jehova med ed hade försäkrat dem;+ och de blev så småningom mycket hårt trängda.+ 16  Då reste Jehova upp domare,+ och de räddade dem ur deras plundrares hand.+ 17  Men inte ens till sina domare lyssnade de, utan de bedrev otukt*+ med andra gudar+ och böjde sig ner för dem. De vek snabbt av från den väg som deras förfäder hade vandrat på i lydnad för Jehovas bud.+ De handlade inte som de. 18  Och när Jehova reste upp domare+ åt dem, var Jehova med domaren, och han räddade dem ur deras fienders hand under alla domarens dagar; ty Jehova kände ånger+ när de stönade över sina förtryckare+ och dem som trängde dem hit och dit. 19  Men när domaren dog vände de om och handlade mera fördärvligt än sina fäder genom att vandra efter andra gudar för att tjäna dem och böja sig ner för dem.+ De avhöll sig inte från sina gärningar och sitt motspänstiga beteende.+ 20  Till slut flammade Jehovas vrede upp+ mot Israel, och han sade: ”Eftersom denna nation har överträtt mitt förbund,+ som jag befallde deras förfäder att hålla, och inte har lyssnat till min röst,+ 21  skall jag inte längre driva bort inför dem en enda av de nationer som Josua lämnade kvar när han dog+ 22  för att genom dem sätta Israel på prov,+ om de vill hålla sig till Jehovas väg genom att vandra på den, alldeles som deras fäder höll sig till den, eller om de inte vill det.” 23  Alltså lät Jehova dessa nationer vara kvar; han drev inte snabbt bort dem,+ och han gav dem inte i Josuas hand.

Fotnoter

El.: ”det land som jag hade svurit att ge”.
Betyder ”de gråtande”, ”gråtare”.
El.: ”de gamla (äldre) männens”. Hebr.: hazzeqenịm; grek.: tōn presbytẹrōn. Se not till Apg 15:2.
Ordagr.: ”som förlängde (utsträckte) [sina] dagar efter Josua”.
”Timnat-Heres”, MLXX; SyVg: ”Timnat-Sera”. Jfr Jos 19:50; 24:30.
”och att tjäna (dyrka, tillbe)”. Hebr.: wajja‛avdhụ; LXXA(grek.): kai elạtreuon, ”och de ägnade ... helig tjänst”. Se not till 2Mo 3:12.
”och ashtoretbilderna”. El.: ”och astartebilderna”, dvs. bilder av el. symboler för den kanaaneiska gudinnan Ashtoret, vars grek. namn är Astarte. Hebr.: wela‛Ashtarọ̄th; grek.: kai tais Astạrtais, ”och Astarterna”; lat.: et Ạstharoth.
”överlämnade”, LXX.
El.: ”de var otrogna”. Hebr.: zanụ (av zanạh); grek.: exepọrneusan. Se Tillägg 5A.