Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Domarboken 1:1–36

 Och det skedde efter Josuas död+ att Israels söner frågade+ Jehova och sade: ”Vem av oss skall först dra upp mot kanaanéerna och strida mot dem?”  Då sade Jehova: ”Juda skall dra upp.+ Se! Jag skall ge landet i hans hand.”  Då sade Juda till sin bror Simeon: ”Dra upp med mig in i min lott+ och låt oss strida mot kanaanéerna, så skall jag också gå med dig in i din lott.”+ Alltså gick Simeon med honom.+  Så drog Juda i väg upp, och Jehova gav kanaanéerna och perisséerna i deras hand,+ så att de besegrade dem i Besek, 10 000 man.  När de fann Ạdoni-Bẹsek i Besek, då stred de mot honom och besegrade kanaanéerna+ och perisséerna.+  När Ạdoni-Bẹsek tog till flykten, då satte de efter honom och grep honom och högg av tummarna på hans händer och stortårna på hans fötter.  Då sade Ạdoni-Bẹsek: ”Sjuttio kungar, som hade fått tummarna på sina händer och stortårna på sina fötter avhuggna, plockade upp smulorna under mitt bord. Alldeles som jag har handlat, så har Gud vedergällt mig.”+ Därefter förde de honom till Jerusalem,+ och han dog där.  Vidare förde Judas söner krig mot Jerusalem+ och intog staden, och de slog invånarna med svärdsegg och stack staden i brand.  Och efteråt drog Judas söner ner för att strida mot de kanaanéer som bodde i bergstrakten och i Negev+ och i Shefẹla.+ 10  Så drog Juda i väg mot de kanaanéer som bodde i Hebron+ (men Hebrons namn var tidigare Kirjat-Arba),+ och de slog Sesaj och Ạhiman och Talmaj.+ 11  Och därifrån drog de vidare mot Debirs+ invånare. (Men Debirs namn var tidigare Kirjat-Sefer.)+ 12  Och Kaleb sade:+ ”Den som slår Kirjat-Sefer och intar staden, ja, honom skall jag ge min dotter Aksa+ till hustru.”+ 13  Och Ọtniel,+ son till Kalebs yngre bror+ Kenas,+ intog staden. Därför gav han honom sin dotter Aksa till hustru.+ 14  Och medan hon var på väg hem eggade hon upp honom till att begära ett stycke mark av hennes far. Sedan klappade hon i händerna medan hon satt på åsnan.*+ Då sade Kaleb till henne: ”Vad vill du?” 15  Hon sade då till honom: ”Ge mig en välsignelse,+ för det är ett stycke land i söder du har gett mig, och du skall ge mig Gullot-Majim.”* Då gav Kaleb henne Övre Gullot+ och Nedre Gullot.* 16  Och sönerna till keniten,+ som Mose var svärson till,*+ drog tillsammans med Judas söner upp från Palmstaden+ till Judas vildmark, som ligger söder om Arad.+ Sedan gick de bort och bosatte sig bland folket.+ 17  Men Juda drog vidare tillsammans med sin bror Simeon, och de slog de kanaanéer som bodde i Sefat och vigde staden åt tillintetgörelse.+ Därför gav man staden namnet Horma.*+ 18  Därefter intog Juda Gaza+ och dess område och Ạshkelon+ och dess område och Ekron+ och dess område. 19  Och Jehova fortsatte att vara med Juda, så att han tog bergstrakten i besittning, men han kunde inte driva bort dem som bodde på lågslätten, eftersom de hade stridsvagnar+ med järnliar.*+ 20  När de gav Hebron åt Kaleb, alldeles som Mose hade lovat honom,+ då drev han bort Anaks tre söner därifrån.+ 21  Och Benjamins söner drev inte bort jebuséerna som bodde i Jerusalem,+ utan jebuséerna bor kvar bland Benjamins söner i Jerusalem än i denna dag.+ 22  Under tiden drog också Josefs hus+ upp; de gick mot Betel,+ och Jehova var med dem.+ 23  Och Josefs hus började utspeja+ Betel (för övrigt var stadens namn tidigare Lus),+ 24  och vaktarna fick se en man gå ut ur staden. Då sade de till honom: ”Var snäll och visa oss var man kan komma in i staden, så skall vi visa dig kärleksfull omtanke.”+ 25  Då visade mannen dem var man kunde komma in i staden; och de slog staden med svärdsegg,+ men mannen och hela hans familj lät de gå.+ 26  Därefter gick mannen till hettiternas+ land och byggde en stad och gav den namnet Lus. Detta är dess namn än i denna dag. 27  Men Manasse+ drev inte bort folket i Bet-Sean+ med underlydande städer* eller folket i Tạanak+ med underlydande städer, inte heller invånarna i Dor+ med underlydande städer eller invånarna i Jịbleam+ med underlydande städer eller invånarna i Megịddo+ med underlydande städer, utan kanaanéerna höll sig envist kvar i detta land.+ 28  Och Israel blev starkt+ och satte kanaanéerna till att utföra tvångsarbeten,+ men de drev inte bort dem fullständigt.+ 29  Inte heller Efraim drev bort de kanaanéer som bodde i Geser, utan kanaanéerna bodde kvar mitt ibland dem i Geser.+ 30  Sẹbulon+ drev inte bort invånarna i Kitron eller invånarna i Nạhalol,+ utan kanaanéerna bodde kvar mitt ibland dem+ men måste utföra tvångsarbeten.+ 31  Aser+ drev inte bort invånarna i Akko* eller invånarna i Sidon,+ inte heller folket i Ahlab, Aksib,+ Helba, Afik+ och Rehob.+ 32  Och aseriterna bodde kvar mitt ibland de kanaanéer som bodde i landet, eftersom de inte drev bort dem.+ 33  Nạftali+ drev inte bort invånarna i Bet-Semes eller invånarna i Bet-Anat,+ utan de bodde kvar mitt ibland de kanaanéer som bodde i landet;+ men invånarna i Bet-Semes och i Bet-Anat måste utföra tvångsarbeten för dem.+ 34  Och amoréerna trängde undan Dans söner+ till bergstrakten, ty de tillät dem inte att komma ner på lågslätten.+ 35  Alltså höll sig amoréerna envist kvar på berget Heres och i Ạjalon+ och Sạalbim.+ Men Josefs hus hand blev så tung att de måste utföra tvångsarbeten.+ 36  Och amoréernas område sträckte sig från Akrạbbimstigningen,+ från Sela* och uppåt.

Fotnoter

El.: ”Sedan gled hon ner (steg hon ner) från åsnan.”
Betyder ”vattenbäcken [plur.]”, ”vattenskålar”.
El.: ”de övre bäckenen och de nedre bäckenen”.
El.: ”keniten, som var Moses svärfar”.
Betyder ”vigning åt tillintetgörelse”; LXXB: ”Anathema”; Vg: ”Horma, dvs. anatema (bannlysning)”.
Ordagr.: ”järnstridsvagnar” el. ”stridsvagnar av järn”.
Ordagr.: ”och dess (hennes) döttrar”.
Kallades senare Ptolemais. Se Apg 21:7.
El.: ”från Klippan”. Hebr.: mehasSẹla‛.