Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Daniel 7:1–28

 Under Belsạssars,*+ Babylons* kungs, första år såg Daniel en dröm och syner i sitt huvud medan han låg på sin säng.+ Sedan skrev han ner drömmen.+ Han gav en fullständig redogörelse för alltsammans.  Daniel tog till orda och sade: ”Det hände sig att jag såg i mina syner om natten, och se: himlens fyra vindar*+ rörde upp det vidsträckta havet.+  Och fyra väldiga djur+ kom upp ur havet,+ vart och ett annorlunda+ än de andra.  Det första var likt ett lejon,+ och det hade örnvingar.+ Jag fortsatte att se tills dess vingar rycktes av, och det lyftes upp från jorden+ och ställdes på två fötter precis som en människa, och ett människohjärta gavs åt det.+  Och se: ett annat djur, det andra i ordningen, och det liknade en björn.+ Och det restes upp på ena sidan,+ och det var tre revben i dess mun mellan dess tänder; och detta är vad man sade till det: ’Stå upp, ät mycket kött.’+  Efter detta såg jag vidare, och se: ett annat djur,* ett likt en leopard,+ men det hade fyra fågelvingar på ryggen.* Och djuret hade fyra huvuden,+ och herravälde gavs åt det.  Efter detta såg jag vidare i synerna om natten, och se: ett fjärde djur, fruktansvärt och förskräckligt och ovanligt starkt.+ Och det hade stora tänder av järn. Det förtärde och krossade, och vad som var kvar trampade det ner med sina fötter. Och det var annorlunda än alla de andra djuren som var före det, och det hade tio horn.+  Jag betraktade hornen, och se, ett annat horn, ett litet,+ sköt upp mitt ibland dem, och tre av de första hornen rycktes upp inför det. Och se, detta horn hade ögon lika människoögon och en mun som talade stora ord.+  Jag fortsatte att se tills troner* ställdes fram+ och den Gamle av dagar*+ satte sig. Hans klädnad var vit som snö,+ och håret på hans huvud var som ren ull.+ Hans tron var flammor av eld;+ dess hjul var en brinnande eld.+ 10  En ström av eld flöt fram och gick ut från platsen inför honom.+ Tusen gånger tusen betjänade honom ständigt,*+ och tio tusen gånger tio tusen stod ständigt inför honom.+ Domstolen*+ intog sin plats, och böcker öppnades. 11  Jag fortsatte att se vid den tidpunkten på grund av ljudet av de stora ord som hornet talade+ – jag fortsatte att se tills djuret dräptes och dess kropp tillintetgjordes och det överlämnades åt den brinnande elden.+ 12  Men vad resten av djuren angår,+ togs deras herravälde bort, och deras liv blev förlängt med en tid och en tidsperiod.*+ 13  Jag såg vidare i synerna om natten, och se: med himlens moln+ kom en som var lik en människoson;*+ och han fick tillträde till den Gamle av dagar,+ och inför Honom förde man fram honom.+ 14  Och åt honom gavs herravälde+ och ära+ och kungamakt,*+ för att alla folk, folkgrupper och språk skulle tjäna honom.+ Hans herravälde är ett herravälde som består till oöverskådlig tid och som inte skall försvinna, och hans kungarike är ett kungarike som inte skall fördärvas.+ 15  Vad mig, Daniel, beträffar, blev min ande* inom mig orolig på grund av detta, och mitt huvuds syner förskräckte mig.+ 16  Jag gick fram till en av dem som stod där, för att jag skulle kunna be honom om tillförlitliga upplysningar angående allt detta.+ Och han sade till mig, då han lät mig få veta uttydningen av detta: 17  ’Vad dessa väldiga djur beträffar, eftersom de är fyra,+ är det fyra kungar som skall träda fram på* jorden.+ 18  Men den Allrahögstes heliga*+ skall ta emot kungariket, och de skall ta kungariket i besittning+ för oöverskådlig tid, ja för oöverskådliga tiders oöverskådliga tider.’ 19  Därpå önskade jag få tillförlitliga upplysningar angående det fjärde djuret, som visade sig vara annorlunda än alla de andra, utomordentligt fruktansvärt, vars tänder var av järn och vars klor var av koppar och som förtärde och krossade och som med sina fötter trampade ner vad som var kvar;+ 20  och angående de tio hornen som var på dess huvud,+ och det andra hornet+ som sköt upp och inför vilket* tre föll,+ ja, detta horn som hade ögon och en mun som talade stora ord+ och som såg större ut än de övriga. 21  Jag såg vidare hur detta horn förde krig mot de heliga, och det fick övertaget över dem,+ 22  tills den Gamle av dagar+ kom och domen avkunnades till förmån för den Allrahögstes heliga+ och den bestämda tiden kom då de heliga tog kungariket i besittning.+ 23  Detta är vad han sade: ’Vad det fjärde djuret beträffar, är det ett fjärde kungarike som skall bli till på jorden, vilket skall vara annorlunda än alla de andra kungarikena; och det skall förtära hela jorden och trampa ner den och krossa den.+ 24  Och vad de tio hornen beträffar: ur detta kungarike är det tio kungar som skall träda fram;+ och ytterligare en annan skall träda fram efter dem, och han skall vara annorlunda än de första,+ och tre kungar skall han förödmjuka.+ 25  Och han skall tala ord mot den Högste,*+ och den Allrahögstes heliga* skall han oavbrutet ansätta.*+ Och han skall föresätta sig att förändra tider*+ och lag,+ och de* skall ges i hans hand under en tid och tider och en halv tid.*+ 26  Och domstolen* tog plats,+ och hans herravälde tog man slutligen bort, för att förgöra honom och tillintetgöra honom fullständigt.*+ 27  Och kungariket och herraväldet och storheten hos kungarikena under hela himlen gavs åt det folk som är den Allrahögstes heliga.*+ Deras* kungarike är ett kungarike som består till oöverskådlig tid,+ och alla herravälden skall tjäna och lyda dem.’+ 28  Härmed är slutet på saken. Vad mig, Daniel, beträffar, förskräckte mina tankar mig mycket, så att mitt ansikte skiftade färg; men jag bevarade detta i mitt hjärta.”*+

Fotnoter

Se not till 5:1, ”Belsassar”.
”Babylons”, Vg; MSy: ”Babels”; LXX: ”Babyloniens lands”; LXXBagster: ”kaldéernas”.
”vindar”. Aram.: ruchẹ̄; lat.: vẹnti.
”djur”, LXXSy; saknas i M.
”ryggen”, Mmarginal; M: ”sidorna”.
El.: ”en stor (storslagen) tron”, om det aram. substantivet är en majestätsplural.
”och den Gamle av dagar”. Aram.: we‛Attịq jōmịn; lat.: et antịquus diẹrum. Se Tillägg 1J.
betjänade honom ständigt”. Aram.: jeshammeshunnẹh; lat.: ministrạbant ẹi.
El.: ”Rätten”. Aram.: dinạ’; lat.: iudịcium.
El.: ”för en tid och en fastställd tid”. Aram.: ‛adh-zemạn we‛iddạn; grek.: hẹōs khrọnou kai kairou; lat.: ụsque ad tẹmpus et tẹmpus.
”en som var lik en människoson”. Aram.: kevạr ’enạsh. Jfr uven-’adhạm, ”och en människoson”, i Ps 8:4.
”och kungamakt”. El.: ”och ett kungarike”. Aram.: umalkhụ; lat.: et rẹgnum.
”min ande”. Aram.: ruchị; Th(grek.): to pneuma mou; lat.: spịritus mẹus.
Ordagr.: ”från”.
El.: ”den Högstes heliga”. Aram.: qaddishẹ̄ ‛Eljōnịn (plur. av ‛Eljọ̄n); denna kombination av två pluraler innebär dock inte att de som här kallas ”heliga” är de ”högsta heliga”; det kan vara så att den nära förbindelsen i satsen mellan de två orden har gjort att det första ordets pluralform har smittat av sig på det andra. Ordet för ”den Högstes” är sing. i LXXSyVg och många hebr. hss.
El.: ”och för att ge plats åt det [föll tre]”.
”den Högste”. Aram.: ‛Illaj’ạ, sing.; grek.: ton hỵpsiston; lat.: Excẹlsum.
Se not till v. 18.
Ordagr.: ”skall han nöta (slita) ut”.
”tider”. Aram.: zimnịn.
”de”, MSyVg; LXX: ”allt”; LXXBagster: ”det”.
El.: ”för (under) en tidsperiod och tidsperioder och en halv tidsperiod”. Aram.: ‛adh-‛iddạn we‛iddanịn ufelạgh ‛iddạn. Här uppfattas we‛iddanịn som dualis i betydelsen ”och två tider (tidsperioder)”. Lexicon Linguae Aramaicae Veteris Testamenti, utgiven av E. Vogt, Rom 1971, sid. 124: ”’per tempus et (duo) tempora ... et dimidium tempus’ i. e. per 312 annos [’för en tid och (två) tider ... och en halv tid’, dvs. för 312 år]”. Se BDB, sid. 1105; KBL, sid. 1106; HAL, sid. 1756; not ”b” till Dan 7:25 i BHS; se också not till 4:16 och not till 12:7, ”... och en halv”.
El.: ”rätten”. Se not till 7:10, ”Domstolen”.
Ordagr.: ”intill slutet”.
Se not till v. 18.
El.: ”Dess”, med hänsyftning på ”det folk som är den Allrahögstes heliga”.
Det avsnitt på aram. som började i 2:4b slutar här.