Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Daniel 10:1–21

10  Under perserkungen Cyrus*+ tredje år var det något som uppenbarades för Daniel, som hade fått namnet Beltesạssar;+ och det var sant,* och det gällde stor militär aktivitet.+ Och han förstod det, och han hade förstånd i fråga om det han såg.+  I de dagarna tillbringade jag, Daniel, tre hela veckor* i sorg.+  Jag åt inga läckerheter, och inget kött eller vin kom i min mun, och jag smorde inte in mig med olja förrän de tre hela veckorna var fullbordade.+  Och på tjugofjärde dagen i första månaden, medan jag var på stranden av den stora floden, det vill säga Hịddekel,*+  då lyfte jag upp mina ögon och såg, och se, där var en man* klädd i linne,+ med guld* från Ufas*+ spänt som ett bälte runt höfterna.+  Och hans kropp var som krysolit,+ och hans ansikte var likt utseendet av en blixt,+ och hans ögon var som eldfacklor,+ och hans armar och platsen kring hans fötter var som åsynen av blankpolerad koppar,+ och ljudet av hans ord var som ljudet av en folkhop.  Och jag, Daniel, såg synen, jag ensam; men männen* som var med mig såg inte synen.+ En stor bävan föll emellertid över dem, så att de flydde i väg och gömde sig.  Och jag lämnades ensam kvar, så att jag såg denna stora syn. Och det var ingen kraft kvar i mig, och min värdighet förvandlades hos mig till ett eländigt tillstånd, och jag hade ingen kraft i behåll.+  Sedan hörde jag ljudet av hans ord; och medan jag hörde ljudet av hans ord föll jag i djup sömn+ på mitt ansikte, med mitt ansikte mot jorden.+ 10  Och se, en hand rörde vid mig,+ och den ruskade mig, så att jag kom upp på mina knän och mina händer. 11  Och han sade sedan till mig: ”Daniel, du högt värderade man,*+ ha förstånd i fråga om de ord som jag talar till dig,+ och ställ dig upp där du stod, för nu har jag sänts till dig.” Och när han sade detta till mig ställde jag mig skälvande upp. 12  Och han sade vidare till mig: ”Var inte rädd,+ Daniel, ty från första dagen, då du vände ditt hjärta till att förstå+ och ödmjuka dig inför din Gud,*+ har dina ord blivit hörda, och jag har själv kommit på grund av dina ord.+ 13  Men fursten*+ över Persiens kungarike+ gjorde motstånd+ mot mig under tjugoen dagar, och se, Mikael,*+ en av de främsta* furstarna,+ kom för att hjälpa mig; och jag blev kvar* där hos Persiens kungar.+ 14  Och jag har kommit för att låta dig urskilja vad som skall hända ditt folk+ i dagarnas slutskede,+ ty det är ännu en syn+ som gäller de dagar som skall komma.”+ 15  När han nu talade dessa ord till mig hade jag riktat mitt ansikte mot jorden+ och blivit stum. 16  Och se, en som liknade människosönerna* rörde vid mina läppar,+ och jag öppnade min mun och talade+ och sade till den som stod framför mig: ”Min herre,*+ på grund av synen fick jag plötsligt kramper i mitt inre, och jag hade ingen kraft i behåll.+ 17  Så hur var denne min herres tjänare i stånd att tala med denne min herre?+ Och vad mig beträffar, har tills nu ingen kraft blivit bestående i mig, och ingen andedräkt alls har blivit kvar i mig.”+ 18  Och den som såg ut som en människa* rörde på nytt vid mig och styrkte mig.+ 19  Sedan sade han: ”Var inte rädd,+ du högt värderade man.*+ Må du ha frid.+ Var stark, ja, var stark.”+ Och så snart han talade med mig uppbjöd jag mina krafter och sade till slut: ”Må min herre tala,+ för du har styrkt mig.”+ 20  Då sade han vidare: ”Vet du varför jag har kommit till dig? Jag vänder nu tillbaka för att strida mot Persiens furste.*+ När jag drar ut, se, då kommer Greklands* furste.+ 21  Men jag skall berätta för dig vad som är upptecknat i sanningens skrift,+ och det finns ingen som med kraft stöder mig i detta, utom Mikael,*+ er furste.+

Fotnoter

”Cyrus”. El.: ”Kyros”. Hebr.: leKhọ̄resh; grek.: Kỵrou; lat.: Cỵri.
Ordagr.: ”och ... sanning”. Hebr.: we’emẹth.
Ordagr.: ”tre veckor av dagar”. Hebr.: sheloshạh shavu‛ịm jamịm.
”Hiddekel”. Hebr.: Chiddạqel; LXXVg: ”Tigris”; Sy: ”Eufrat”.
Ordagr.: ”en man”. Hebr.: ’ish-’echạdh.
”med guld”. Hebr.: bekhẹthem, ett egyptiskt lånord.
”Ufas”. Hebr.: ’Ufạz; lat.: obrịzo, ”renat (luttrat)”.
”men männen”. Hebr.: weha’anashịm, plur. av ’ish.
Ordagr.: ”de åtråvärda (dyrbara) tingens man”. Hebr.: ’ish-chamudhọ̄th.
”din Gud”. Hebr.: ’Elohẹjkha.
”Men fursten”. Hebr.: wesạr; LXXBagster(grek.): ... ạrkhōn; lat.: ... prịnceps.
”Mikael”, M(hebr.: Mikha’ẹl)LXXSyVg; betyder ”vem är som Gud?”
El.: ”första”.
”jag blev kvar”, MVg; LXX: ”honom lämnade jag kvar”.
El.: ”jordemänniskornas söner”. Hebr.: benẹ̄ ’adhạm.
”Min herre”. Hebr.: ’adhonị; lat.: dọmine mi.
El.: ”en jordemänniska”. Hebr.: ’adhạm; grek.: anthrọ̄pou; lat.: họminis.
Se not till v. 11.
”furste”. Hebr.: sar; LXXBagster(grek.): ạrkhontos; lat.: prịncipem.
”Greklands”. Hebr.: Jawạn, ”Javans”. Se not till 8:21.
Se not till v. 13, ”Mikael”.