Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Hebréerna 12:1–29

12  När vi alltså har ett så stort moln av vittnen*+ som omger oss, låt oss då, också vi, lägga av varje tyngande börda+ och den synd som lätt snärjer in oss,+ och låt oss med uthållighet+ löpa det tävlingslopp+ som vi har framför oss,+  medan vi uppmärksamt ser på vår tros främste förmedlare*+ och fullkomnare,+ Jesus, som för den glädje som låg framför honom utstod+ en tortyrpåle* utan att bry sig om skammen och som har satt sig på högra sidan om Guds tron.+  Ja, betrakta noga honom som har utstått sådan motsägelse+ från syndare som går emot sina egna intressen,* för att ni inte skall bli trötta och modfällda i era själar.+  I den kamp ni för mot denna synd har ni ännu inte stått emot ända till blods,+  och ni har alldeles glömt den uppmaning som riktar sig till er som till söner:+ ”Min son, förringa inte tuktan från Jehova,* och förlora inte modet när du blir tillrättavisad av honom;+  ty den som Jehova* älskar, den tuktar han; ja, han gisslar var och en som han tar emot som son.”+  Det är till er tuktan+ att ni håller ut. Gud handlar med er som med söner.+ För vad är det för en son som en far inte tuktar?+  Men om ni är utan den tuktan som alla har fått del av, då är ni faktiskt oäkta barn+ och inte söner.  Vidare: vi hade fäder som var av vårt kött till att tukta oss,+ och vi visade dem respekt. Skall vi då inte mycket mer underordna oss vårt andliga livs* Fader och leva?+ 10  De tuktade oss ju några få dagar, efter vad som föreföll dem gott,+ men han gör det till vår nytta, för att vi skall få del av hans helighet.+ 11  Det är sant att ingen tuktan för ögonblicket tycks vara till glädje, utan till bedrövelse;+ men efteråt frambringar den åt dem som har blivit övade genom den en frukt som leder till frid,+ nämligen rättfärdighet.*+ 12  Räta därför ut slappa händer+ och försvagade knän,+ 13  och fortsätt att göra stigarna raka för era fötter,+ så att det ben som haltar inte går ur led utan i stället kan läkas.+ 14  Jaga efter frid med alla+ och efter den helgelse+ utan vilken ingen skall se Herren,+ 15  och se noga till att ingen går miste om Guds oförtjänta omtanke,+ att ingen giftig rot+ skjuter upp och vållar svårigheter och många blir besudlade genom den,+ 16  att det inte finns någon otuktig eller någon som inte sätter värde på heliga ting, såsom Esau,+ som i utbyte mot ett enda mål mat gav bort sina rättigheter som förstfödd.+ 17  Ni vet ju att han också efteråt blev förkastad,+ när han ville ärva välsignelsen,+ ty fastän han med tårar ivrigt sökte en sinnesändring,*+ fann han inte rum för den.+ 18  Ty ni har inte kommit till* ett berg som man kan ta på+ och som har satts i brand av eld,+ och till ett mörkt moln och tjockt mörker och en stormvind+ 19  och smattret av en trumpet+ och ljudet av ord;+ då folket hörde det ljudet bönföll de om att inte ett ord mer skulle riktas till dem.+ 20  Ty de stod inte ut med befallningen: ”Och om ett djur skulle röra vid berget, skall det stenas.”+ 21  Ja, uppvisningen* var så skrämmande att Mose sade: ”Jag är förskräckt och skälver.”+ 22  Nej, ni har kommit till* ett Sions berg+ och en stad+ som tillhör den levande Guden, ett himmelskt Jerusalem,+ och myriader* änglar,+ 23  i allmän sammankomst,*+ och församlingen av de förstfödda+ som har blivit inskrivna+ i himlarna, och Gud, allas domare,+ och rättfärdigas andliga liv,*+ rättfärdiga som har gjorts fullkomliga,+ 24  och Jesus, ett nytt förbunds+ medlare,*+ och ett bestänkningens blod+ som talar bättre än Abels blod.+ 25  Se till att ni inte ber att få slippa ifrån honom som talar.+ Ty om de inte kom undan som bad att få slippa ifrån honom som gav gudomlig underrättelse och varning på jorden,+ skall vi det mycket mindre om vi vänder oss bort från honom som talar från himlarna.+ 26  Den gången kom hans röst jorden att skaka,+ men nu har han lovat och sagt: ”Än en gång skall jag sätta inte bara jorden utan också himlen i rörelse.”+ 27  Men uttrycket ”än en gång” visar att de ting som skakas, nämligen ting som har blivit gjorda,+ skall avlägsnas, för att de ting som inte skakas skall bestå.+ 28  Därför, när vi nu skall ta emot ett kungarike som inte kan skakas,+ måtte vi då fortfarande ha oförtjänt omtanke, genom vilken vi på ett välbehagligt sätt kan ägna Gud helig tjänst* med gudsfruktan och vördnad.+ 29  Ty vår Gud är också en förtärande eld.+

Fotnoter

”av vittnen”. Grek.: martỵrōn; lat.: tẹstium; J17,18,22(hebr.): ‛edhịm.
Grek.: arkhēgọn. Se not till 2:10.
Se Tillägg 5C.
”som går emot sina egna intressen”, P46אVgSyp; AVgcSyh: ”emot honom själv”.
Se Tillägg 1D.
Se Tillägg 1D.
”vårt andliga livs”. Ordagr.: ”andarnas”. Grek.: tōn pneumạtōn; J17,18,22(hebr.): haruchọ̄th.
”en frukt som leder till frid, nämligen rättfärdighet”. El.: ”rättfärdighetens fridsamma frukt”.
”en sinnesändring”, dvs. hos Isak. Grek.: metanoias.
El.: ”närmat er”.
Ordagr.: ”det som gjordes synligt”.
El.: ”närmat er”.
El.: ”tiotusentals”. Grek.: myriạsin.
”i allmän sammankomst”. Grek.: panēgỵrei.
”andliga liv”. Ordagr.: ”andar”. Grek.: pneumasi; J17,18,22(hebr.): ruchọ̄th.
”medlare”. Grek.: mesịtēi; lat.: mediatọrem.
”vi ... kan ägna ... helig tjänst”. Grek.: latreuōmen; J22(hebr.): na‛avọdh, ”vi kan tjäna (tillbe, dyrka)”. Se not till 2Mo 3:12.