Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

Apostlagärningarna 9:1–43

 Men Saul, som ännu andades hot och mord+ mot Herrens lärjungar,+ gick till översteprästen  och bad honom om brev till synagogorna i Damaskus, för att han skulle kunna föra alla han fann som tillhörde Vägen,*+ både män och kvinnor, bundna till Jerusalem.  Men när han på sin resa närmade sig Damaskus, strålade plötsligt ett ljussken från himlen omkring honom,+  och han föll till marken och hörde en röst säga till honom: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig?”+  Han sade: ”Vem är du, Herre?” Han sade: ”Jag är Jesus, den som du förföljer.+  Men stig upp+ och gå in i staden, och vad du måste göra, det skall bli dig sagt.”  De män som färdades tillsammans med honom+ stod där förstummade,+ för de hörde visserligen ljudet av en röst+ men såg inte någon.  Men Saul reste sig upp från marken, och fastän hans ögon var öppna, såg han ingenting.+ De tog honom då vid handen och ledde honom in i Damaskus.  Och under tre dagar såg han ingenting,+ och han varken åt eller drack. 10  I Damaskus fanns det en lärjunge vid namn Ananịas,+ och Herren sade till honom i en syn: ”Ananịas!” Han sade: ”Här är jag, Herre.” 11  Herren sade till honom: ”Stig upp, gå till den gata som kallas Raka gatan, och sök i Judas hus efter en man vid namn Saul, från Tarsos.+ Ty se, han ber, 12  och i en syn* har han sett en man vid namn Ananịas komma in och lägga sina händer på honom för att han skall få synen tillbaka.”+ 13  Men Ananịas svarade: ”Herre, jag har hört av många om den mannen, hur mycket ont han har gjort mot dina heliga i Jerusalem. 14  Och här har han myndighet från de främsta prästerna att slå alla i bojor som anropar ditt namn.”+ 15  Men Herren sade till honom: ”Ge dig av, eftersom den mannen är mig ett utvalt kärl+ till att bära mitt namn såväl till nationerna+ som till kungar+ och till Israels söner. 16  Ty jag skall tydligt visa honom hur mycket han måste lida för mitt namn.”+ 17  Då gav sig Ananịas av och kom in i huset, och han lade sina händer på honom och sade: ”Saul, broder, Herren, den Jesus som visade sig för dig på vägen som du kom på, han har sänt mig, för att du skall få synen tillbaka och bli uppfylld av helig ande.”+ 18  Och genast föll det från hans ögon vad som liknade fjäll, och han fick synen tillbaka; och han steg upp och blev döpt, 19  och han tog sig mat och fick nya krafter.+ Han stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus,+ 20  och genast började han i synagogorna predika om Jesus,+ att han är Guds Son. 21  Men alla som hörde honom blev bestörta och sade: ”Är inte detta den man som i Jerusalem försökte utrota+ dem som anropar detta namn? Och har han inte kommit hit just i detta syfte – att han skulle föra dem bundna till de främsta prästerna?”+ 22  Men Saul vann ännu mer kraft, och han gjorde de judar som bodde i Damaskus alldeles förbryllade när han logiskt bevisade att denne är Messias.*+ 23  När nu rätt många dagar hade gått, höll judarna rådslag om att röja honom ur vägen.+ 24  Men Saul fick reda på deras komplott mot honom. De bevakade emellertid också portarna noggrant både dag och natt för att röja honom ur vägen.+ 25  Så hans lärjungar tog honom och sänkte ner honom om natten genom en öppning i muren, i det de firade ner honom i en korg.+ 26  Efter sin ankomst till Jerusalem+ gjorde han allvarliga försök att sluta sig till lärjungarna; men de var alla rädda för honom, eftersom de inte trodde att han var en lärjunge. 27  Bạrnabas kom då till hans hjälp+ och förde honom till apostlarna, och han berättade i detalj för dem hur han på vägen hade sett Herren+ och att han hade talat till honom+ och hur han i Damaskus+ hade talat frimodigt i Jesu namn. 28  Och han stannade hos dem och gick in och ut* i Jerusalem och talade frimodigt i Herrens namn;+ 29  och han talade och disputerade med de grekisktalande judarna.* Men dessa försökte röja honom ur vägen.+ 30  När bröderna kom underfund med detta, förde de honom ner till Caesarẹa och skickade i väg honom till Tarsos.+ 31  Så kom församlingen+ i hela Judeen och Galileen och Samarien in i en period av frid och byggdes upp; och eftersom den vandrade i fruktan för Jehova*+ och i den heliga andens+ trösterika ro, fortsatte den att växa till. 32  När nu Petrus färdades igenom alla trakter, kom han också ner till de heliga som bodde i Lydda.+ 33  Där fann han en man vid namn Enẹas, som hade legat raklång på sin bår i åtta år, eftersom han var förlamad. 34  Och Petrus sade till honom:+ ”Enẹas, Jesus Kristus gör dig frisk.+ Stig upp och gör själv i ordning din bädd.” Och han steg genast upp. 35  Och alla som bodde i Lydda och på Saronslätten*+ såg honom, och de vände sig till Herren.+ 36  Men i Joppe+ fanns det en lärjunge vid namn Tabịta, som översatt betyder Dorkas.* Hon var rik på goda gärningar+ och gav många barmhärtighetsgåvor. 37  Men i de dagarna blev hon sjuk och dog. Då badade man henne och lade henne i ett rum på övervåningen. 38  Eftersom nu Lydda låg nära Joppe,+ skickade lärjungarna, när de fick höra att Petrus var i den staden, i väg två män till honom för att bönfalla honom: ”Var snäll och dra dig inte för* att komma ända till oss.” 39  Då steg Petrus upp och gick med dem. Och när han kom fram, förde man honom upp i rummet på övervåningen; och alla änkorna trädde fram till honom och grät och förevisade många innerklädnader och ytterklädnader+ av dem som Dorkas hade gjort medan hon var hos dem.+ 40  Men Petrus visade ut dem alla,+ och han föll på knä och bad, och så vände han sig mot den döda kroppen och sade: ”Tabịta,* stig upp!” Hon öppnade sina ögon, och då hon fick syn på Petrus, satte hon sig upp.+ 41  Han gav henne då handen och reste henne upp,+ och han kallade på de heliga och änkorna och ställde fram henne levande.+ 42  Detta blev känt över hela Joppe, och många kom till tro på Herren.+ 43  I rätt många dagar blev han kvar i Joppe+ hos en viss Simon, en garvare.+

Fotnoter

Vägen”. Grek.: tēs hodou.
”i en syn”, BCSyh,pArm; saknas i P74אAVg.
El.: ”Kristus”. Grek.: ho khristọs.
El.: ”och skötte sin dagliga gärning”.
”de grekisktalande judarna”. Ordagr.: ”hellenisterna”. J17: ”de grekiska judarna”.
Se Tillägg 1D.
”Saron-”, אAB; J17,18,22: ”Sharon-”.
”Dorkas” (grek.) motsvarar ”Tabita” (aram.); båda namnen betyder ”gasell”.
El.: ”och dröj inte med”.
Se not till v. 36.