Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

5 Moseboken 4:1–49

 Och nu, Israel, lyssna till de förordningar och de rättsliga beslut som jag lär er att följa, så att ni får leva+ och dra in och ta i besittning det land som Jehova, era förfäders Gud, ger er.  Ni skall inte lägga något till det ord som jag ger er befallning om, inte heller skall ni ta bort något från det.+ Ni skall hålla Jehovas, er Guds, bud, som jag ger er befallning om.  Ni har med egna ögon sett vad Jehova gjorde i fallet med Baal-Peor.*+ Var och en som vandrade efter Baal-Peor, honom förintade Jehova, din Gud, ur din mitt.+  Men ni som håller fast+ vid Jehova, er Gud, ni är alla vid liv i dag.  Se, jag har lärt er förordningar+ och rättsliga beslut,+ alldeles som Jehova, min Gud, har befallt mig, för att ni skall handla efter dem i det land som ni är på väg till för att ta det i besittning.  Och ni skall följa dem och handla efter dem, för det skall vara ett tecken på vishet+ och förstånd+ hos er inför ögonen på de folk som får höra om alla dessa förordningar, och de kommer att säga: ’Denna stora nation är utan tvivel ett vist och förståndigt folk.’+  Ty vilken stor nation+ har gudar* som är den så nära som Jehova, vår Gud, är oss varje gång vi ropar till honom?+  Och vilken stor nation har förordningar och rättsliga beslut så rättfärdiga som hela denna lag som jag förelägger er i dag?+  Ta dig bara till vara och ge noga akt på din själ,+ så att du inte glömmer de ting som du har sett med egna ögon+ och så att de inte viker ifrån ditt hjärta i alla dina livsdagar;+ och du skall göra dem kända för dina söner och för dina sonsöner*+ 10  den dag då du stod inför Jehova, din Gud, vid Horeb,*+ när Jehova sade till mig: ’Samla* folket till mig. Jag skall låta dem höra mina ord,+ så att de lär sig att frukta+ mig, så länge de lever på jorden, och lär sina söner detsamma.’+ 11  Så trädde ni fram och ställde er vid foten av berget, och berget brann i eld högt upp mot himlen;* det var mörker, moln och tjockt dunkel.+ 12  Och Jehova talade till er mitt ur elden.+ Ljudet av ord hörde ni, men ni såg ingen gestalt,+ ni hörde inget annat än en röst.+ 13  Och han framlade för er sitt förbund,+ som han befallde er att handla efter – de tio orden,*+ och han skrev dem på två stentavlor.+ 14  Och Jehova befallde mig vid den tiden att lära er förordningar och rättsliga beslut, för att ni skulle följa dem i det land som ni drar över till för att ta det i besittning.+ 15  Och ni skall ge noga akt på era själar,+ eftersom ni inte såg någon gestalt+ den dag Jehova talade till er vid Horeb mitt ur elden, 16  så att ni inte handlar fördärvligt+ och gör er en skulpterad bild, en avbildning av någon som helst symbol i form av en man eller en kvinna,+ 17  i form av något fyrfotadjur som är på jorden,+ i form av någon bevingad fågel som flyger i himlen,+ 18  i form av något som rör sig på marken, i form av någon fisk+ som är i vattnen under jorden, 19  och så att du inte lyfter upp dina ögon mot himlen och ser solen och månen och stjärnorna, himlens hela här, och blir förledd att böja dig ner för dem och tjäna dem.*+ Dem har Jehova, din Gud, tilldelat alla andra folk under hela himlen.+ 20  Men er har Jehova tagit och fört ut ur järnsmältugnen,+ ut ur Egypten, för att ni skulle bli ett folk som är hans personliga egendom,*+ så som ni är i dag. 21  Och Jehova förtörnades på mig för er skull,+ så att han svor att jag inte skulle få gå över Jordan eller komma in i det goda land som Jehova, din Gud, ger dig till arvedel.+ 22  Ty jag dör i detta land.+ Jag går inte över Jordan, men ni går över, och ni skall ta detta goda land i besittning. 23  Akta er, så att ni inte glömmer Jehovas, er Guds, förbund, som han slöt med er,+ och så att ni inte gör er en skulpterad bild i gestalt av något som Jehova, din Gud, har förbjudit dig att avbilda.+ 24  Ty Jehova, din Gud, är en förtärande eld,+ en Gud som kräver odelad hängivenhet.*+ 25  Om du* blir far till söner och sonsöner och ni har bott länge i landet och ni då handlar fördärvligt+ och gör en skulpterad bild,+ i gestalt av vad det vara må, och gör det som är ont i Jehovas, din Guds, ögon,+ så att ni kränker honom, 26  då tar jag i dag himlen och jorden till vittnen mot er+ att ni helt visst kommer att snabbt utrotas från det land ni tar i besittning när ni går över Jordan. Ni kommer inte att få en lång följd av dagar där, för ni skall helt visst förintas.+ 27  Och Jehova skall skingra er bland folken,+ och bara ett fåtal+ av er kommer att lämnas kvar bland de nationer dit Jehova driver bort er. 28  Och där kommer ni att tjäna gudar,+ verk av människohänder, trä och sten,+ vilka inte kan se eller höra eller äta eller lukta.+ 29  Om ni där söker Jehova, din Gud, då skall du finna honom,+ eftersom du frågar efter honom av hela ditt hjärta och av hela din själ.+ 30  När du är i svår nöd och allt detta har drabbat dig vid dagarnas slut, då skall du tvingas vända tillbaka till Jehova, din Gud,+ och lyssna till hans röst.+ 31  Ty Jehova, din Gud, är en barmhärtig Gud.+ Han skall inte släppa dig eller fördärva dig eller glömma det förbund+ som han ingick med dina förfäder och som han bekräftade med ed. 32  Fråga nu, det ber jag dig, om de forna dagar+ som var före dig, från den dag då Gud skapade människan* på jorden,+ och fråga från den ena änden av himlen till den andra: Har något så stort som detta skett, eller har man hört något sådant som detta?+ 33  Har något annat folk hört Guds* röst tala mitt ur elden, så som du har hört den, och förblivit vid liv?+ 34  Eller har Gud försökt komma och ta en nation åt sig ut ur en annan nations mitt med prövningar,+ tecken+ och under+ och med krig+ och med stark hand+ och med uträckt arm+ och med stora skräckinjagande gärningar,+ i likhet med allt som Jehova, er Gud, gjorde för er i Egypten inför dina ögon? 35  Du har själv fått se detta för att du skulle inse att Jehova är den sanne Guden;+ det finns ingen annan förutom honom.+ 36  Från himlen lät han dig höra sin röst för att föra dig till rätta, och på jorden lät han dig se sin stora eld, och hans ord hörde du mitt ur elden.+ 37  Och ändå är du vid liv, eftersom* han älskade dina fäder, så att han utvalde deras avkomma efter dem*+ och själv förde dig ut ur Egypten med sin stora kraft+ 38  för att driva bort inför dig nationer som är större och mäktigare än du och föra dig in och ge dig deras land till arvedel, som det är än i dag.+ 39  Och du skall i dag veta och på nytt lägga det på hjärtat* att Jehova är den sanne Guden uppe i himlen och nere på jorden.+ Det finns ingen annan.+ 40  Och du skall följa hans förordningar+ och hans bud, som jag ger dig befallning om i dag, för att det skall gå väl för dig+ och dina söner efter dig och för att du skall få en lång följd av dagar på den jord som Jehova, din Gud, ger dig,+ för alltid.” 41  Vid den tiden avskilde Mose tre städer på den sidan Jordan som ligger mot solens uppgång,+ 42  för att den mandråpare som dräper sin medmänniska utan att veta det,+ utan att han förut hade hatat honom, skall kunna fly dit+ – och flyr han till en av dessa städer skall han få leva+ 43  nämligen Beser+ i vildmarken på högslätten för rubeniterna och Ramot+ i Gịlead för gaditerna och Golạn+ i Basan för manassiterna.+ 44  Och detta är den lag+ som Mose förelade Israels söner. 45  Detta är de vittnesbörd*+ och förordningar+ och rättsliga beslut+ som Mose kungjorde för Israels söner när de drog ut ur Egypten, 46  i trakten av Jordan, i dalen mitt emot Bet-Peor,+ i det land som hade tillhört amoréerkungen Sihon, som bodde i Hesbon+ och som Mose och Israels söner hade besegrat när de drog ut ur Egypten.+ 47  Och de tog hans land och Ogs,+ Basans kungs, land i besittning, de två amoreiska kungarna som var i trakten av Jordan mot solens uppgång, 48  från Ạroer,+ som ligger vid randen av Arnons regnflodsdal, ända upp till berget Sion,* det vill säga Hermon,+ 49  och hela Ạraba+ i trakten av Jordan mot öster och ända till Ạrabahavet+ vid foten av Pisgas+ sluttningar.

Fotnoter

El.: ”Peors Baal”.
”gudar”. Hebr.: ’elohịm, följt av ett adjektiv, qerovịm, ”nära”, som anger plur. (så också i Vg); LXX: ”Gud” el. ”en gud”, följt av ett adjektiv som anger sing.
Ordagr.: ”dina söners söner”.
LXX tillägger: ”på församlingens dag”. Första stället där ordet för ”församling” [grek.: ekklēsịa] förekommer i LXX.
”Samla”. Hebr.: haqhẹl; grek.: Ekklēsịason; lat.: cọngrega.
Ordagr.: ”ända till himlarnas hjärta”.
”de tio orden”, kallas vanligen ”de tio budorden” el. ”dekalogen”. Hebr.: ‛asẹreth haddevarịm; grek.: ta dẹka rhẹ̄mata, ”de tio uttalandena”; lat.: dẹcem vẹrba. Se noter till 10:4 och 2Mo 34:28, ”de tio orden”.
”och tjäna (tillbe, dyrka) dem”. Hebr.: wa‛avadhtạm; grek.: kai latreusēis autois, ”och ägna dem helig tjänst”. Se not till 2Mo 3:12.
El.: ”för att ni skulle bli hans egendomsfolk (hans arvedels folk)”.
”en Gud som kräver odelad hängivenhet”. MSam(hebr.): ’El qannạ’; grek.: theọs zēlōtẹ̄s.
”du”, MLXX; SamSyItVg: ”ni”.
”människan”. Hebr.: ’adhạm.
”Guds”, MVg; SamLXX: ”den levande Gudens”.
”Och ändå är du vid liv, eftersom”, så som den hebr. texten troligen skall läsas, i överensstämmelse med v. 33 och 5:26; LXXVg: ”Eftersom”.
”deras avkomma (säd) efter dem”, SamLXXSyVg; M: ”hans avkomma (säd) efter honom”.
El.: ”påminna dig i ditt sinne”.
El.: ”påminnelser”, ”förmaningar”.
”Sion”, M(hebr.: Si’ọn, inte detsamma som Tsijọ̄n, ”Sion”, i 2Sa 5:7)SamLXXVg; Sy: ”Sirjon”. Se not till 3:9.