Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

5 Moseboken 22:1–30

22  Om du ser att din broders tjur eller får har gått vilse, får du inte underlåta att ta hand om* djuret.+ Du skall under alla omständigheter föra det tillbaka till din broder.+  Och om din broder inte bor i närheten av dig eller om du inte vet vem han är, då skall du föra hem djuret, in i ditt hus, och det skall vara kvar hos dig tills din broder söker efter det. Och då skall du lämna tillbaka det till honom.+  På samma sätt skall du göra med hans åsna, och på samma sätt skall du göra med hans mantel, och på samma sätt skall du göra med allt förlorat som tillhör din broder, det som han har förlorat och som du har funnit. Du får inte dra dig undan.  Om du ser att din broders åsna eller hans tjur har fallit omkull på vägen, får du inte underlåta att ta hand om djuret. Du skall under alla omständigheter hjälpa honom att resa upp det.+  En kvinna skall inte sätta på sig en mans klädedräkt, och en man skall inte bära en kvinnas mantel,+ ty var och en som gör sådant är avskyvärd för Jehova, din Gud.  Om du råkar finna ett fågelbo på vägen, i ett träd eller på marken, med ungar+ eller ägg, och modern ligger på ungarna eller äggen, får du inte ta både modern och ungarna.+  Du skall ovillkorligen släppa i väg modern, men du får ta ungarna åt dig. Gör så för att det skall gå dig väl och du skall få en lång följd av dagar.+  Om du bygger ett nytt hus, skall du också sätta ett räcke kring taket,+ för att du inte skall dra blodskuld över huset, eftersom någon skulle kunna falla ner från det.  Du skall inte beså din vingård med två slags grödor.+ Gör du det kommer den fulla avkastningen av säden som du sår och frukten från vingården att tillfalla helgedomen.* 10  Du skall inte plöja med en tjur och en åsna tillsammans.+ 11  Du skall inte klä dig i tyg av blandat garn, av ull och lin tillsammans.+ 12  Du skall göra dig tofsar i de fyra hörnen av din klädnad, som du höljer dig i.+ 13  Om en man tar sig en hustru och har umgänge med henne, men har kommit att hata henne,+ 14  och anklagar henne för skamliga gärningar och sprider ut ett dåligt rykte*+ om henne och säger: ’Detta är den kvinna som jag har tagit, men när jag närmade mig henne, fann jag inga bevis på att hon var jungfru’,+ 15  då skall flickans far och mor ta beviset på att flickan var jungfru och lägga fram det för stadens äldste i stadsporten.+ 16  Och flickans far skall säga till de äldste: ’Jag gav min dotter åt den här mannen till hustru, men han har kommit att hata+ henne.* 17  Och se, han anklagar henne för skamliga gärningar+ och säger: ”Jag har inte hos din dotter funnit bevis på att hon var jungfru.”+ Detta är nu beviset på att min dotter var jungfru.’ Och de skall breda ut manteln inför de äldste i staden. 18  Och de äldste+ i den staden skall ta mannen och tukta honom.+ 19  Och de skall ålägga honom att böta hundra siklar silver* och ge dem åt flickans far, därför att han har spritt ut ett dåligt rykte* om en jungfru i Israel.+ Hon skall förbli hans hustru, och han får inte skilja sig från* henne så länge han lever. 20  Men om det visar sig vara sant, det finns inget bevis på att flickan var jungfru,+ 21  då skall de föra ut flickan till ingången till hennes fars hus, och männen i hennes stad skall stena henne till döds, därför att hon har begått en skamlig och dåraktig handling+ i Israel genom att bedriva otukt i sin fars hus.+ Så skall du skaffa bort det som är ont ur din mitt.+ 22  Om en man ertappas med att ligga med en kvinna som är gift med en annan man,*+ då skall de båda dö tillsammans, mannen som låg med kvinnan och kvinnan.+ Så skall du skaffa bort det som är ont ur Israel.+ 23  Om en flicka, en jungfru, är trolovad med en man,+ och en man finner henne i staden och ligger med henne,+ 24  då skall ni föra ut dem båda till den stadens port och stena dem till döds, flickan därför att hon inte skrek i staden, och mannen därför att han förödmjukade sin medmänniskas hustru.+ Så skall du skaffa bort det som är ont ur din mitt.+ 25  Men om det var ute på marken mannen fann den trolovade flickan, och mannen griper tag i henne och ligger med henne, då skall mannen som låg med henne ensam dö, 26  men flickan skall du inte göra något. Flickan har inte begått någon synd som förtjänar döden, ty alldeles som när en man reser sig mot sin medmänniska och mördar honom,+ ja en själ, så är det i detta fall. 27  Det var ju ute på marken han fann henne. Den trolovade flickan skrek, men det var ingen som kom till hennes undsättning. 28  Om en man finner en flicka, en jungfru som inte är trolovad, och han fattar tag i henne och ligger med henne,+ och de ertappas,+ 29  då skall mannen som låg med henne ge flickans far femtio siklar silver,*+ och hon skall bli hans hustru därför att han förödmjukade henne. Han får inte skilja sig från henne så länge han lever.*+ 30  Ingen man får ta sin fars hustru, så att han lyfter på sin fars mantelflik.*+

Fotnoter

El.: ”inte avsiktligt gömma dig för”.
”kommer ... att tillfalla helgedomen”. Ordagr.: ”kommer ... att vara helig”, dvs. konfiskerad och tillhörig helgedomen. Hebr.: tiqdạsh.
Ordagr.: ”ett dåligt (ont) namn”.
El.: ”han har försmått (fått motvilja mot) henne”.
”siklar silver”, Vg; MSam: ”silverstycken”; LXX: ”siklar”. Se Tillägg 8A.
Se not till v. 14.
Ordagr.: ”sända bort”.
”gift med en annan man”. Ordagr.: ”ägd (som hustru) av en ägare”.
”siklar silver”, Vg; M: ”silverstycken”; LXX: ”dubbeldrakmer i silver”.
I MSamLXX slutar kap. 22 här.
El.: ”så att han ligger med sin fars hustru”.