Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

5 Moseboken 19:1–21

19  När Jehova, din Gud, utrotar de nationer+ vilkas land Jehova, din Gud, ger dig och du har drivit undan dem och har bosatt dig i deras städer och deras hus,+  skall du avskilja tre städer åt dig mitt i det land som Jehova, din Gud, ger dig för att du skall ta det i besittning.+  Du skall rusta upp vägen, och du skall dela upp det landområde som Jehova, din Gud, då ger dig till besittning i tre delar, och det skall tjäna det syftet att varje mandråpare skall kunna fly dit.+  Och så förhåller det sig med mandråparen som kan fly dit och få leva: När han, utan att veta det, har slagit ihjäl sin medmänniska och han inte tidigare har hatat honom,+  eller när han har gått med sin medmänniska ut i skogen för att samla* ved och han har lyft handen för att hugga med yxan för att fälla trädet och järnet har farit av träskaftet+ och har träffat hans medmänniska och denne har dött, då skall han fly till en av dessa städer, och han skall få leva.+  I annat fall kan blodshämnaren,*+ på grund av att hans hjärta är upptänt av vrede, sätta efter mandråparen och hinna upp honom, eftersom vägen är lång, och slå ihjäl hans själ,* fast ingen dödsdom+ är avkunnad över honom, då han ju inte tidigare hade hatat honom.  Därför befaller jag dig och säger: ’Tre städer skall du avskilja åt dig.’+  Och om Jehova,* din Gud, utvidgar ditt område, enligt vad han med ed lovade dina förfäder,+ och ger dig hela det land som han lovade att ge åt dina förfäder,+  därför att du håller hela detta bud, som jag ger dig befallning om i dag, och följer det, nämligen att älska Jehova, din Gud, och alltid vandra på hans vägar,+ då skall du foga tre andra städer till dessa tre,+ 10  för att det inte skall utgjutas oskyldigt blod+ i det land som Jehova, din Gud, ger dig till arvedel och för att det inte skall vila blodskuld* på dig.+ 11  Men om en man skulle hata+ sin medmänniska, och han har legat på lur efter honom och har rest sig mot honom och gett hans själ ett dödligt slag, och han har dött,+ och mannen har flytt till en av dessa städer, 12  då skall de äldste i hans stad sända bud och hämta honom därifrån, och de skall överlämna honom i blodshämnarens* hand, och han skall dö.+ 13  Ditt öga skall inte bedrövas över honom,+ och du skall utplåna skulden för oskyldigt blod ur Israel,+ så att det går dig väl. 14  Du skall inte flytta din medmänniskas gränsmärken,+ när stamfäderna har fastställt gränserna i den arvedel som du kommer att ta i arv i det land som Jehova,* din Gud, ger dig för att du skall ta det i besittning. 15  Ett enda vittne får inte träda upp mot en man för någon missgärning eller synd,+ oavsett vilken synd han kan ha begått. På två vittnens ord* eller på tre vittnens ord skall saken fastställas.+ 16  Om ett vittne som planerar våld träder upp mot en man för att rikta en anklagelse mot honom för uppror,+ 17  då skall de båda männen, som är inbegripna i dispyten, träda fram inför Jehova, inför prästerna och domarna som tjänstgör i de dagarna.+ 18  Och domarna skall grundligt undersöka saken,+ och om vittnet är ett falskt vittne och har riktat en falsk anklagelse mot sin broder, 19  då skall ni göra mot honom alldeles som han hade planerat att göra mot sin broder,+ och du skall skaffa bort det som är ont ur din mitt.+ 20  Och de övriga skall höra det och frukta, och de skall aldrig mer göra något så ont som detta i din mitt.+ 21  Och ditt öga skall inte bedrövas:+ själ för själ, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.+

Fotnoter

El.: ”hugga”.
blodshämnaren”. Ordagr.: ”blodets hämnare (goel)”. Hebr.: go’ẹl haddạm; Vg: ”den persons närmaste vars blod blev utgjutet”.
Ordagr.: ”slå honom [med avseende på hans] själ”, M; LXXBagsterVg: ”slå hans själ”.
Se Tillägg 1C, § 1.
Ordagr.: ”blod”. Hebr.: damịm, plur.
Se not till v. 6, ”blodshämnaren”.
Se Tillägg 1C, § 1.
Ordagr.: ”mun”.